Porträtt av biskop Pehr Sjöbring. Född och döpt som Peter Nilsson den 25 januari 1819 på gården Ringstorp i Sjöås, Kronobergs län. Förstfödde sonen till riksdagsmannen Nils Persson och Lisa Jonasdotter. Peter antog som vuxen namnet Sjöbring efter farmoderns bror med samma namn och som innehade tjänst som professor i Uppsala. Den yngre brodern Isak tog även han efternamnet Sjöbring. Gift den 24 juli 1852 med Maria Sofia Rogberg med vilken han fick sonen Nils Carl Theodor. Genomgick studier i Uppsala inom exegetik och teologi och blev prästvigd 1854. Under åren 1867-78 var han domprost i Linköping för att därefter flytta till Kalmar för tjänst som biskop inom Kalmar stift. Han avled i Kalmar den 16 februari 1900. Ett bestående minne av hans tid i staden är Sjöbrings väg, belägen i Kalmars södra delar.
Från 299 kr
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Porträtt av kompositören och violinisten Andreas Randel. Son till torparen Peter Andersson och Elin Andersdotter i Ramdala socken, Blekinge. Efter eget bevåg ändrade han senare efternamnet till Randel efter sin födelsebygd, Ramdala. Var som ung delaktig i Karlskronas musikaliska sällskap innan han 1819 bedrev studier i Finspång och Linköping på bekostnad av friherren Gerard de Geer. Hans talanger förde honom vidare till Paris där han studerade violinspel vid kungliga musikskolan och lovprisades av sina berömda lärare Pierre Baillot och Luigi Cherubini. 1828 återvände han till Stockholm och fick arbete som violinist på Kungliga teatern. 1838 blev han andre konsertmästare vid hovkapellet och 1861 förste kapellmästare. Sedan 1844 hade han varit violinlärare och från 1859 professor vid Kungliga Musikaliska Akademien, där han blivit ledamot 1837. Under åren 1838-1856 var han verksam som musikdirektör vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Endast ett par månader efter sin pension avled professor Andreas Randel den 27 oktober 1864.
Vi som långt efter samlandet är att registrera fotografierna som ingår i den samling visitkort som förts samman under namnet "Porträtt av östgötar", finner i ärlighetens namn liten koppling till länet för den här avporträtterade Otto Sjögreen. Kopplingen består i hans delägandeskap till Strålsnäs säteri i Åsbo socken under åren 1877-90. Förklaringen till detta ägande ligger i släkten Sjögreens flertalet medlemmar med stark koppling till Östergötland, bland annat till Åsbo. Under alla omständigheter är Otto Sjögreen väl värd att presentera. Född i Hult socken 1834 som son till bergmästaren Christian Magnus August Sjögreen och dennes maka Didrika Elisabet Matilda, född Burén. Efter studier i Uppsala inledde han en administrativ karriär som kopist vid Civildepartementet som vidare tog honom till kansliråd och byråchef. Parallellt tjänstgjorde han även som notarie vid Vetenskapsakademien. Från 1864 var han gift med Matilda Sofia Burén. Makarna var bosatta i Stockholm fram till respektives bortgång 1906 och 1909.
Porträtt av Gustaf R Andersson. Om initialbokstaven ska knytas till hans första eller andra mellannamn, Rudolf och Raginius, skall här inte närmare ordas om utan endast noteras då han tycks använt det för egen del. Under alla omständigheter föddes han i Linköping 1865 som son till pumpborraren Johan Andersson och dennes hustru Johanna Samuelsdotter. Uppväxten var till synes inte helt problemfri. Både fadern och en äldre bror blev under Gustafs barndom dömda för brott, misshandel respektive stöld. Fadern varnades även, för vad tiden angav, äktenskapsoenighet. Kanske påverkad av besvärligheter i barndomen, kom Gustaf att skriva in sig vid Uppsala universitet för teologiska studier. Efter studenten år 1885 påbörjade han, som inte sällan var nödtvunget för nyuteximinerade teologer, en rörlig tillvaro med kyrkliga tjänster i bland andra Risinge, Östra Eneby, Tjällmo och småländska Hult. Under året 1911 blev han erbjuden tjänsten som domkyrkokomminister i Linköping, och därefter kom hans tillvaro te sig mer stadig. Från 1902 var han gift med Elsa Törnblom, bördig från Eksjö.
Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"
Med ledning av förekommande påskrifter och avsaknad av andra kanditater tolkas detta porträtt föreställa Gustaf Wetter. Född i Växjö 1853 som son till domprost Gustaf Wilhelm Wetter och dennes hustru Augusta Carolina Wahlqvist. Efter kyrkliga studier i Uppsala finner vi honom i förstone under korta vistelser i Appuna och Västervik. Från år 1880 får han mer stadga som brukspredikant vid Gusums bruk. I april månad 1884 bröt han emellertid upp för en komministertjänst i Blackstad och året därefter lockades han till Hannäs. I Hannäs tycks han känt sig tillrätta, ty här blev han kvar till 1896. Av något skäl bröt han upp sistnämnda år för ny tillvaro i Stockholm, där blev han kvar till sin död 1909.
Porträtt av stadsarkitekt Edvard von Rothstein. Född 1821 vid Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna som son till konsul Gustaf von Rothstein och Anna Christina von Rothstein, född Thollander. Vidare gift med Christina Elisabeth von Knorring, född 1837 i Asby socken i Östergötland. Han genomgick studier i Hamburg och vid byggnadsakademin i Berlin 1843-1848. Efter studierna blev han extra ordinarie arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Han var anställd som arbetschef för Stockholms stads vattenbyggnader 1849-1875 varvid han uppgjorde ritningar och förslag till Karlsbergskanalen, kajerna på Blasieholmen, Strandvägen, Vasabron och Veterinärinstitutet. von Rothstein var även lärare vid Konstakademin inom byggnadslära en tid och 1871 blev han professor inom arkitektur. Genom sitt testamente gjorde han en donation till Serafimerlasarettet där en minnestavla om honom finns och instiftade samtidigt von Rothsteinska stipendiet för arkitekturstuderande. Edvard von Rothstein dog den 29 november 1890 i Stockholm. Anm: De biografiska uppgifterna på arkets baksida är delvis felaktiga. Avser möjligtvis Fredrik Edvard Rothstein, född i Börrum 1822.
Träff framför huset. Förmodligen studie för målning.
Rosenbergska gården Perspektiv, studie av matsalen
Rosenbergska gården Perspektiv, studie av hallen
Porträtt av Gustaf Fröding. Gustaf Fröding, svensk skald, född 22 augusti 1860 på Alsters bruk utanför Karlstad, död 8 februari 1911 i Stockholm. Hans mor Emilia Agardh, dotter till biskop C.A. Agardh, skötte hushållet ensam sedan fadern Ferdinand Fröding 1865 insjuknat i "nervösa åkommor", något som låg i släkten. Familjen bosatte sig 1867 i Kristinehamn. Gustaf tog studentexamen i Karlstad 1880. 1881 blev han myndig och samma år dog fadern. Gustaf hade då börjat studera i Uppsala, men festade upp arvet på 17.000 kronor under två år och lyckades därefter inte återuppta sina studier. Vårterminen 1885 återupptog han studier i språk och litteratur, som visserligen inte slutfördes, men som fick honom intresserad av poeterna Shelley, Burns och Byron. Under 1885 börjande han publicera dikter i Karlstads-Tidningen. 1887 blev han anställd vid Karlstads-Tidningen, men 1889 försämrades hans psykiska hälsa. Tack vare ett nytt arv kunde han tillbringa tid vid en tysk kurort, och där sammanställde han debutsamlingen Gitarr och dragharmonika, som utkom i maj 1891. I ytterligare tre år var han anställd vid Karlstads-Tidningen men 1894 blev han sinnessjuk, möjligen schizofren. Strax före insjuknandet hade han färdigställt samligen Nya dikter. De båda samlingarna Räggler och paschaser utkom 1895 och 1897. 1896 kom Stänk och flikar. 1897 kom Nytt och gammalt och 1898 Gralstänk samt broschyrerna Om lifsmonader och Grillfängerier. 1898 togs Gustaf Fröding in på Uppsala hospital och utskrevs därifrån 1905. Från 1906 och fram till döden den 8 februari 1911 vårdades han i Stockholm med undantag av vissa friska perioder. Han skrev 1908 samlingen Reconvalescentia som utgavs 1913. 1910 utkom Efterskörd. Gustaf Fröding är begraven i Uppsala. Källa: www.skolor.lund.se
Teckning. Påskrift: "Lappkåta på (?) d. 26 Aug 1860. P. D. Holm (1835 - 1903)." Skiss av ren, kåta och miljön omkring den.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.