Julförsäljning av hantverk i pensionärernas hobbylokal på Våmmedalsvägen år 1977. Berta Mattsson (1910 - 2013) står bakom ett bord. Berta arbetade i Centralköket på Stretereds skolhem. En av de första kvinnorna i Kållereds Kommunalfullmäktige och engagerad i Kållereds Socialdemokratiska kvinnoförening. Enligt uppgift älskade hon att väva mattor och baka goda ”Drömmar”.
Från 299 kr
Rosa Krantz (1912 - 1994, gift Pettersson) på skidor i snörika Valåsdalen, 1920-tal. Rosa var mamma till givaren samt dotter till Carl och Nora Krantz (anställda på Stretereds skolhem). Originalfotot är skadat efter en brand cirka 1945-1946 då makarna Pettersson hyrde en lägenhet i villa "Ljusbo", Kyrkbacken.
Stretereds personalbostad på Tulebovägen 23-27, 1930-tal. Här bodde skomakare Carl och Nora Krantz, båda anställda på Stretereds skolhem, med sina barn Rosa (1912 - 1994, gift Pettersson) och Östen (1910 - 1990). Originalfotot är skadat efter en brand cirka 1945-1946 då makarna Pettersson hyrde en lägenhet i villa "Ljusbo", Kyrkbacken. Relaterat motiv: KMV2000_16_04 (Mölndals stadsmuseum).
Stretered vårdhems personal som nyss har ätit. De sitter vid ett uppdukat bord utomhus i Slagsta (Botkyrka kommun) år 1936. I mitten ses kostymklädde Carl Krantz (1880 - 1956). Övriga personer är okända. Carl arbetade som skomakare och undervisade funktionshindrade personer på Stretereds skolhem/vårdhem.
Sköterskor i armkrok på Stretereds skolhem, julen 1932. De står med huvudbyggnaden i bakgrunden. Det är jultid med huggna julgranar, som väntar på att placeras ut i de olika avdelningarna. Det skulle kunna vara en ung Johan Karlsson som står bredvid damerna. Platsen är vägen upp mot rättarstugan. Eftermiddagssolen står lågt.
Lärarinnor och vårdarinnor utanför byggnaden "Försöket" på Stretered skolhem. Asylen syns i bakgrunden vilket visar att förskolan ännu inte var byggd vid fototillfället. Bygggnaden "Gamla Försöket" var flyttat från Göteborg, från Getebergsäng eller Elisedal, och stod kvar till omkring 1946-47 då den revs. Ingick i utrymningsplanen för Göteborg under krigsåren. Rivningsmassorna, stenfot och kakelugnar lades i grustaget i backen ner mot Tulebosjön. Okänt årtal.
Utanför pojkarnas arbetshem på Stretereds skolhem, efter 1936. Bland personerna igenkännes Nils-Otto Bobäck, Alice, Gösta Bergström, Sven-Gustaf Berglund och Lasse Claesson. "Alice på Stretered med pojkarna. Elis kom dit som målare 1936. Anna Lindström och jag hade 44 arbetselever att ha ansvar för. Många gånger var det kämpigt".
Del av fotokarta med 20 stycken porträttbilder av Karin Hasselberg (1903 - 1996) med och utan hatt. Karin började arbeta på Stretereds skolhem 1924 och slutade på 1960-talet. Hon hade en tjänstebostad på Stretered. Från 1940-tal till 1960-tal hade hon sitt hem på Skolgatan i Haga, parallellt med bostaden på Stretered.
Tulebo cirka 1945. Från vänster: Rosa Krantz Pettersson (1912 - 1994), två okända flickor, mormor Nora Krantz (1879 - 1955) och morfar Carl Krantz (1880 - 1956). Främst ses dotterdottern Eva Pettersson (född 1944, gift Kempe). Den mörkhåriga flickan, som står framför Nora, kom från Norge och bodde hos familjen Krantz en tid. Carl Krantz var skomakare och undervisade vid Stretereds skolhem. Makarna bodde i Stretereds personalbostäder på Tulebovägen. De okända flickorna är samma som på foto 2023_0098.
Utanför familjen Krantz bostad, Stretereds personalbostäder på Tulebovägen 1946. Från vänster: en okänd flicka, Eva Pettersson (född 1944, gift Kempe) samt en okänd flicka. Den mörkhåriga flickan till höger, kom från Norge och bodde hos familjen Krantz en tid. Carl Krantz var skomakare och undervisade vid Stretereds skolhem. Makarna bodde i Stretereds personalbostäder på Tulebovägen. De okända flickorna är samma som på foto 2023_0093 och 2023_0096.
Tulebo år 1951. Vy nerifrån Tulebosjön, upp emot transformatorstationen till vänster och de två personalbostäderna till höger. Det högra bostadshuset (Tulebovägen 23-27) stod färdigbyggt 1921. Det lilla huset längst till höger är en tillhörande vedbod. Det vänstra av de tre husen är "Pojkarnas arbetshem". Det mellersta huset byggdes 1943-44 av Arvid Benkel. Det äldre huset skulle enligt Harry Mattsson vara den ombyggda ladan d.v.s. torkladan, som blev överflödig då tvätten i asylbyggnaden (Stretereds skolhem) inrättades. Relaterat motiv: 2003_0731 (Mölndals stadsmuseum).
Sittande är Olga* Ellen Alma Maria Pamp (1890 - 1968) med babyn Karin (1923 - 1993) i famnnen, omgiven av barnen Bertil (1915 - 1952) och Gertrud (född 1917), Stretered år 1924. Bakom dem står Nora Krantz (1879 - 1955). Olgas make Hjalmar Pamp (född 1890 i Danmark, död 1926 i Kållered) var trädgårdsmästare vid Stretereds skolhem. Familjen kom till Stretered år 1921 och bodde då i personalbostäderna vid Tulebosjön. Efter makens död flyttade änkan med barnen till Kvibille år 1927. Relaterat motiv: A2423.
Syskonen Pamp i Stretereds personalbostad, okänd årtal. Från vänster: Gertrud Pamp (född 1917), Karin (1923 - 1993) och Bertil (1915 - 1952). De var barn till Hjalmar Pamp (född 1890 i Danmark, död 1926 i Kållered) och Olga* Ellen Alma Maria Pamp (1890 - 1968). Hjalmar var trädgårdsmästare vid Stretereds skolhem. Familjen kom till Stretered år 1921 och bodde då i personalbostäderna vid Tulebosjön. Efter makens död flyttade änkan med barnen till Kvibille år 1927. Relaterat motiv: A2261.
Stretered år 1951. Kortet är taget nedifrån Tulebosjön, upp emot transformatorstationen och de två personalbostäderna. Det högra bostadshuset stod färdigbyggt 1921. Lilla huset längst till höger är en tillhörande vedbod. Det vänstra av de tre husen är "pojkarnas arbetshem". Det mellersta huset byggdes 1943-44 av Arvid Benkel. Det äldre huset skulle enligt Harry Mattsson vara den ombyggda ladan d.v.s. torkladan, som blev överflödig då tvätten i asylbyggnaden (Stretereds skolhem) inrättades.
Stretered skolhems personal som gick Riksmarschen, cirka 1936. Med på bild: Dir Gustaf Fridolf, Ernst Lundberg, Rune Lundberg, Karin Hasselberg och Anna Dahlberg. Bilden är tagen utanför "Gamla Försöket" på Stretereds skolhem. I bakgrunden syns Lilla stretered med Röda stugan, Stretereds äldsta mangårdsbyggnad och personalbostaden i den ombyggda torkladan. Enl. uppgiftslämnaren Sune Ivarson - "Ivar Andersson gick 4 gånger eftersom det finns fyra erövrade märken på hans efterlämnade märkessköld. Troligen var det han som organiserade det hela, vilket jag har ett svagt minne av. Han började på Stretered 1936".
Slöjdsal i "Gamla försöket" på Stretereds skolhem, troligtvis före 1936. Avdelningen Försöket eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Trävillan låg på den stora gräsplanen mellan Vita Villan och Videgården. Videgården blev det nya namnet på den byggnad som var färdig 1936. Samtidigt ändrade man namn från avdelningen Försöket till Förskolan, och slöjdsalen och Förskolan flyttade in i den nya byggnaden Videgården. Trävillan "Gamla försöket" revs 1949. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Text på kortet: "Gustafsberg". "Gustafsberg vid Uddevalla är inte endast Sveriges äldsta badort utan dess ryktbarhet härleder sig i minst lika grad från den för tiden unika internatskolan, som år 1776 där inledde sin verksamhet till gagn för "Bohusläns fattiga pojkar". Gustafsberg hette före 1774 Baggetofta och ägdes av skeppsredaren och handelsmannen Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina, född Hegardt. Makarna var barnlösa och testamenterade hela sin betydande egendom till en barnhusstiftelse. Konung Gustaf III stadsfäste donationsbestämmelserna och förlänade platsen namnet Gustafsberg. Barnhusskolan började sin verksamhet 1776 och meddelade undervisning i latin, moderna språk, matematik o.s.v. samt även musik. Såsom internatskola med egna lärare upphölls verksamheten till 1924. Numera är den förvandlad till skolhem, och eleverna undervisas i Uddevalla läroverk. På 1720-talet upptäcktes Baggetofta hälsobrunn, och den besöktes 1746 av Carl von Linné, som därom berättar i sin Wästgöta-resa. Såsom badort anses Gustafsberg kunna räkna sina anor från 1774, och därmed är den vårt lands äldsta. Sin glanstid upplevde badorten under förra hälften av 1800-talet, då kungligheter, adel och andra framstående kvinnor och män besökte Gustafsberg, och där drack hälsa ur surbrunnen. Efter att under många år ha legat gömd under badrestaurangens golv har brunnen nu gjorts tillgänglig, och idag kan man åter "dricka brunn" på Gustafsberg. Numera är den 200-åriga badorten livligt frekventerad. Den bjuder modern komfort i historisk mjljö och är en kostbar västkustens pärla, som skyddas inte endast av Barnhusdirektionen utan också av vårt lands högsta kulturvårdande myndigheter".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.