Orig. text: Brudparet Lundin 17 okt, grupp, taget hos Tonström Badhusgatan 4.
Från 299 kr
Gruppbild, taget i Betaniakapellet.
Orig. text: 8 nov. Linköpings Omnibuss AB. 1 pl. 8 bussar, 1 pl. personalen.
Furhoffs hus. Lasarettsläkaren Ludvig Åman lät 1877 uppföra denna byggnad i nyrenässans. Arkitekten är okänd. Så småningom kom fastigheten i fabrikör E. F. Furhoffs ägo. Han grundade 1899 sin firma med inriktning på vattenledningsanläggningar. I hörnet med Platensgatan lät han 1915 inreda en butik efter Axel Brunskogs ritningar.
Trädgårdstorget sett från Tanneforsgatan, mot Delfinpalatset vid korsningen med Nygatan. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
S:t Larsgatan sedd norrut från korsningen med Nygatan.
Tidningskiosken på Stora torget. I bakgrunden ses Stora hotellet. Mannen med persianmössa, linköpingsprofilen Konte Säv, skötte försäljningen åt Pressbyrån.
Hamngatan sedd mot söder från Magasinstorget intill korsningen Hamngatan/Drottninggatan. I tvåvåningshuset mitt i bild låg Blombergs bageri i suterrängplanet mot gatan.
Byggmästaren A. G. Johanson uppförde byggnaden 1908-09 efter Janne Lundins ritningar. Villan revs när Drottninggatan breddades på 1970-talet. Till vänster i bild Asklundska villan.
Nisbethska gården. Den från början en våning höga byggnaden uppfördes sannolikt några år in på 1700-talet av lanträntmästare Thomas Hithon. Byggnaden fick en övervåning och förskönades i slutet av 1700-talet. Namnet på byggnaden kommer från överste J G Nisbeth som ägde gården på 1800-talet. Kortet avbildar en vy över korsningen Nygatan- Läroverksgatan. På fasaden mot Läroverksgatan ser man reklam för halstabletter samt Holgers bosättning, en affär med glas och porslin vilken enligt skylten finns belägen på Läroverksgatan 2. På Nygatan ses en G. Gustafssons urmakeri och en manufakturaffär.
Klostergatan sedd mot norr med Grönlunds backe. Vid backens slut korsas gatan av Ågatan.
Nygatan sedd mot öster vid korsningen med Repslagareagatan. Närmast till höger det nybyggda Domusvaruhuset. I kvarteret nedanför Knut Jonsons glasaffär.
Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.
Stångebro tvättinrättning. Till höger om Stångån ses Jonsson & Tegners snickerifabrik. I fastigheten inrymdes även Stångebro Nya Tvättinrättning, en av landests största i sin bransch, startades omkring år 1900 av fabrikör A. J. Nyström och hans maka. Från början utfördes hushållstvätt och herrtvätt samt strykning, sedan år 1930 omfattar rörelsen även kem. tvätt och färgeri. I bakgrunden till höger ses fattighuset för kvinnor, färdigställt 1888.
Barnhemsgatan sedd mot söder. Gatan har fått sitt namn efter att ett barnhem för flickor låg här från 1866. Sundbergska stiftelsen tog sedermera över ansvaret för barnhemsverksamheten.
Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Ulrikabussen vid Bastuplan. Alvar Petersson i Ulrika drev busslinjen mellan Ulrika och Linköping. Byggnaden bakom bussen är den gamla saluhallen som brann natten mellan 18 och 19 maj 1967. Sommaren 1968 revs byggnaden.
Varmbadhuset i hörnet Badhusgatan/Repslagaregatan. I januari 1884 öppnades stadens nya badhus, uppfört av byggmästare C. F. Pihlström. Det byggdes till 1907 och rustades även 1914. Badhuset var i bruk till dess att den nya simhallen stod klar 1965.
Fabrikör Malte Månson startade sitt företag 1918, och 1930 tog han i bruk nya lokaler på Hamngatan 3, invid Stångs magasin. De tillverkade redskap och motorreservdelar. Till höger i bild ses det gamla boningshuset till Stångs magasin, som ursprungligen var en kvarn. Båda byggnaderna revs när Hamngatan breddades. Vid korsningen med Stånggatan
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.