Nygatan sedd mot öster vid korsningen med Repslagareagatan. Närmast till höger det nybyggda Domusvaruhuset. I kvarteret nedanför Knut Jonsons glasaffär.
Från 299 kr
Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.
Stångebro tvättinrättning. Till höger om Stångån ses Jonsson & Tegners snickerifabrik. I fastigheten inrymdes även Stångebro Nya Tvättinrättning, en av landests största i sin bransch, startades omkring år 1900 av fabrikör A. J. Nyström och hans maka. Från början utfördes hushållstvätt och herrtvätt samt strykning, sedan år 1930 omfattar rörelsen även kem. tvätt och färgeri. I bakgrunden till höger ses fattighuset för kvinnor, färdigställt 1888.
Barnhemsgatan sedd mot söder. Gatan har fått sitt namn efter att ett barnhem för flickor låg här från 1866. Sundbergska stiftelsen tog sedermera över ansvaret för barnhemsverksamheten.
Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Ulrikabussen vid Bastuplan. Alvar Petersson i Ulrika drev busslinjen mellan Ulrika och Linköping. Byggnaden bakom bussen är den gamla saluhallen som brann natten mellan 18 och 19 maj 1967. Sommaren 1968 revs byggnaden.
Varmbadhuset i hörnet Badhusgatan/Repslagaregatan. I januari 1884 öppnades stadens nya badhus, uppfört av byggmästare C. F. Pihlström. Det byggdes till 1907 och rustades även 1914. Badhuset var i bruk till dess att den nya simhallen stod klar 1965.
Fabrikör Malte Månson startade sitt företag 1918, och 1930 tog han i bruk nya lokaler på Hamngatan 3, invid Stångs magasin. De tillverkade redskap och motorreservdelar. Till höger i bild ses det gamla boningshuset till Stångs magasin, som ursprungligen var en kvarn. Båda byggnaderna revs när Hamngatan breddades. Vid korsningen med Stånggatan
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
Rivning invid Pilens backe. Skolmästaregården plockades ner 1953 och står numera i Gamla Linköping. Till höger ses Kopparslagaregården, även den är flyttad till Gamla Linköping. Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby.
I området mellan Hantverkaregatan, Ågatan och Borgmästaregatan låg små röda trähus. Här fanns småhantverk och på en av gårdarna såldes fisk. Extern information 2018: Fotot är taget i kvarteret Däckeln. Till vänster om boden går Klostergatan och herrarna står på Nygatan. Huset i bakgrunden är Tanneforsgatan 1. Det syns rester efter en affischtavla på bodens vänstra sida. På följande foto från 1930 syns affischtavlan på boden. https://digitaltmuseum.se/021016922604/orig-text-klostergatan-fran-nygatan-mot-tanneforsgatan
Kungsgatan sedd mot öster, ned mot ån. Kungsgatan lades ut efter 1850 års stadsplan. I fastigheten Kungsgatan 31 låg Savoy, Konditori & Kafé, det drevs av John Blomberg.
Orig. text: Stora Torget. En av Linköpings första stadsbussar parkerad framför P.M. Sahlströms Bokhandel på Stora torget.
Orig. text: 21 febr. Linköpings Schacksällskap taget på Savoy, 13 pers.
Orig. text: Det lutande huset, Nygatan 9. Vid korsningen med Snickaregatan. H. Johansson skomakare.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Den gamla fängelsebyggnaden vid korsningen Västra vägen/Storgatan. Länsfängelset stod klart 1846 och sågs då som en del av en ny och liberal fångvård. 1840-41 års riksdag beslutade att länsfängelserna och kronohäktena skulle ha fängelseceller, tidigare hade man haft logement. Systemet kallades Philadelphiasystemet. Fängelset fungerade 1846-1946, togs åter ibruk 1957. Det lades ner 1966 och revs 1969.
Orig. text: Nygatan 2. Numera Elverket.
Hästdroskor på Stora torget. Byggnaden till vänster är gamla Rådhuset. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationen hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Droskstationen vid S:t Larstorget, mellan sparbankshuset och S:t Larskyrkan. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationer hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.