Krementschugs Järnverks AB. Ingångsporten. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Från 299 kr
Forsbacka Jernverk. Botten till en bessemerkonverter.
Stereobild över Kolhlsva Bruk.
Arbetarbostäder vid Kohlsva Bruk.
Arbetare vid Kohlsva Bruk.
Kohlswa Jernver. Hammarsmedjan.
Augusta Nordahl vid Kolhsva Bruk.
Surahammars Bruk. Vattenrännan vid gamla verket före rivningen, 1925.
Hofors Jernverk. Interiör från ångpannehuset. Fotografiet är en gåva till säjaren av Göth Odelberg i september 1901 och tillhör en samling av 13 fotografier.
Uddeholms aktiebolag, grundades 1668. Uddeholms järnverk, skogsprodukts- och kemiska industrier är nu liksom tidigare baserade på Uddeholms egna kraftresurser. Klarälven och dess bifloder levererar kraften och utgör flottningsleder.
Carl Tore Carlson. Hyttingenjör vid Bångbro Järnverk 1919-1927.
Oxelösunds Järnverks A.-B. Glasverket.
Oxelösunds Järnverks A.-B. Koksverket.
Forsbacka Järnverks fabriksområde.
Bångbro Järnverk i Västmanland. Damm vid Bånghammar, byggd 1872. På samma plats låg dammen för "Bångsmedjan" eller "Eliehammars smedja". 1914.
Bångbro Järnverk i Västmanland. Laboratoriet, 1913. Från vänster: Sven Kalling, Hyttingenjör, Ivar Svensson, Kemist och Frans Rickard Stridsberg, Valsverksingejör.
Bångbro Järnverk. Professor J.O. Carlbergs f.d. bostad från början av 1890-talet, inredd till arbetarbostad för Bångbro-arbetarna, ca 1880. Personerna på bilden från höger: Professor J.O. Carlberg och fru Carlberg (född Carlsvärd).
Gjutmästare Gustaf Spångberg med familj. Förstod Järn- och Metallgjuterierna under O. Larssons anställning vid Briansk Järnverk i Ryssland. Verkstäderna (med 10 000 därav 500 gjutare) Spångberg innehade innan plats hos Lindahl & Tuine i Gefle (Gävle).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.