Julrusch, 24 december 1965 Jultrafik på Drottninggatan ned mot Storbron och Stora hotellet. Gatan är dekorerad med girlanger av granris och lampor tvärsöver.
Från 299 kr
Två pojkar, iklädda förkläde, står uppställda bakom ett bord där det ligger en stor målad teckning, dekorerad med bl.a blad. Båda gossarna tittar mot kameran. Katrinebergs daghem, 1992-93.
Statens Järnvägar, SJ. M/S Trelleborg vid färeläget med godsvagnar ombord. Tågfärjeleden Trelleborg - Sassnitz 50 års jubileum. Den blå porten med de tre kronorna är dekorerad med flaggor
Statens Järnvägar, SJ. M/S Trelleborg flaggskrudad vid färjeläget med tågvagnar ombord. Den blå porten med de tre kronorna är dekorerad med flaggor
Carl Jakob Hammarsköld. Deltog i amerikanska inbördeskriget. Överste i sydstatsarmen och dekorerad för tapperhet i fält. Slutligen Trafikdirektör vid Statens Järnvägar, SJ.
Elevernas modevisning i Stureskolan. Mannekängen visar en mönstrad klänning. Flickorna närmast catwalken är Inger Myrulf, Åsa Sundelin (rutig klänning) och Britt Antonsson Lokalen är dekorerad med ballonger
Första maj. Demonstrationståg på Kapellbron. Per-Olov Nilsson, i brun jacka, bär ett plakat. Kapellbron är dekorerad med röda fanor. Människor bär plakat. I bakgrunden ses kvarteret Stadsgården.
Arbogakarnevalen. Paraden har nått Hökenbergsgränd. Här kommer en bil dekorerad med blommor från Lundins blommor. På passagerarsätet sitter Ulla Lundin. Byggnaden i bakgrunden är Nikolai kulturhus.
Torsåkers kyrka tillkom sannolikt på 1200-talet och bestod av långhus och ett lägre rakslutet kor. Under 1400-talet slopades koret och kyrkan förlängdes. I samband med detta gjordes valvslagning med stjärnvalv. Vid en stor restaurering 1793 sänktes yttertaket och efter en brand 1815 fick spetsgavlarna en svängd kontur. Kyrkan har haft flera klockstaplar. En byggdes 1693, den nuvarande är från 1956. Kyrkans väggar och valv dekorerades med målningar under slutet av 1400-talet i den s k Tierpskolans stil. De har varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet, men framtogs 1930. Målningarna är ovanligt rika motivmässigt. Övrig fast inredning präglas av 1700-talet.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Brud-dörren, brudporten är placerad på korets norra vägg. Här går brudparet med följe in vid vigseln och endast då. Stigluckan vid vägen utanför heter "Bräudläuku" och mellan den och brudporten sätts upp en allé av björkar på bröllopsdagen, som brudparet med följe går igenom. På bilden ser detta parti av kyrkan sliten ut, stenen är kraftigt algbevuxen. Bilden är tagen en sen kväll vid midsommar, den enda gång på året då ljuset når hit. Koret är byggt på 1280-talet och brudporten är utförd i gotisk stil. Det är unikt att ha en port på korets norra sida. Porten är byggd av gul, grå och röd kalksten som växlar med varandra. öppningen är utförd i två avsatser, s k språng, i vilka ursprungligen bör ha stått runda kolonetter. Den gotiskt böjda bågen ovanför sprången, arkivolten, har språng med rundstavar. Dörrposten bär upptill en vackert formad skiva, s k tympanon, vilken överst har en nedhängande lilja. Tympanonskivan har utanför sig en trepassformad s k mantel med en hängande palmett överst. I övergången mellan portalöppningens språng och arkivolten finns s k kapitälband dekorerade med finhuggna växtornament, skyddade upptill av profilerade täckplattor. Den yttre takformade avslutningen, den s k vimpergen, skyddas av hålkälade skivor. I dess topp sitter ett hugget lejon som prydnad. På den västra yttre posten finns en bevarad stenskulptur i form av ett huvud med växtslingor som kropp. Motsvarigheten t h saknas pga av en svår skada.
fotografi, bilder
skulptur, stele, föremålsbild, buddha, sandsten, Fotografi, Photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.