Järnvägsgatan vid mitten av 1880-talet. I samband med tillkomsten av Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg i början av 1870-talet öppnades 1872-1874 från Stora torget till stationen en gata, som fick namnet Järnvägsgatan. Åren 1874 och 1875 uppbyggdes vid dennas östra sida Stadshotellet å bilden, vilket senare undergått en del förändringar. I fonden ses läroverksbyggnaden och bakom denna det enda av kyrkans då kvarstående huvudtorn.
Från 299 kr
Stensele 1139
Porträtt av makarna Gerda Kullander och Gottfrid Swanlund. Gerda var född i Östra Tollstad och hade kommit till Linköping i samband med att hennes mor gift om sig med handsmakaren Carl Theodor Blohm. Gottfrid inflyttade till staden från Göteborg 1890. Han och bokhandlarkollegan Theodor Tammelin övertog Henric Carlssons framgångsrika bokhandel. Handsmakarens verkstad låg granne med bokhandeln invid Stora torget. Oavsett kom paret att gifta sig i november månad 1896, vilket även får antas vara den ungefärliga tiden för bilden.
Teleborg, Växjö, 1974.
En bild från sent 1800-tal där nästan allt ännu finns kvar. Dahmska huset i förgrunden står nu nyputsat och fint och hyser bostäder samt ett B&B. Det lilla trähuset därefter är bostad liksom det putsade huset som följer. Trähuset därefter är rivet och ersatt med byggnader för bryggeriet Nordstiernan - även de omgjorda till bostäder. Hörnhuset, "huset med säteritaket", är nu putsat och bostadshus. På bortre sidan Östra Sjögatan har trähusen ersatts av Hotell Witts stora komplex från tidigt 1970-tal. På andra sidan torget ses Kavaljeren, den mäktiga sjöporten i Kalmars stadsmur. Den är nu (2021) renoverad och hyser bl a ett sommarmuseum. Det enda mer framträdande på bilden som är borta är brunnen, en av Kalmars åtta kommunala brunnar. Dessa ersattes i början av 1900-talet av vattenledning. Måhända var det i denna brunn borgarhustrun Maria Burmeister, bosatt i vad som nu är Domprostgården, drunknade?
Vykort, " Lugnarohögen, Hallands-ås" Gravhögen med omgivande lantgårdar och åsen i bakgrunden. Torpet framför högen från yngre bronsåldern (ca 900–800 f. Kr) kallas ibland "Mor Johannas stuga". Det kommer sig av att här bodde fru Johanna och hennes dotter Clara då Victor Ewald, kyrkoherde i Östra Karup, och Riksantikvarieämbetets representant i Höks härad på våren 1926 for förbi Lugnarohögen och fann den förfallen. Uppbragt över detta tillstånd kontaktade Ewald riksantikvarien Sigurd Curman, vilket ledde till en utgrävning 1926. Då upptäcktes att högen dolde en 8 meter lång skeppssättning - den första i landet som hittats under jord. Sensationen gjorde att Riksantikvarieämbetet blev intresserad av att köpa stugan och tomten. Johanna accepterade budet om 1000 kronor med löfte om att få bo kvar till sin död och fick uppdraget att se efter högen. Den skulle nämligen bli en sevärdhet för allmänheten. Från torpet byggdes en gång in i graven, vilken övergöts med en kupol på initiativ av Rudolf Abelin, grundare Norrvikens trädgårdar i Båstad, och Ludvig Nobel (broson till Alfred Nobel), som var en av projektets största finansiärer. Invigningen skedde den 11 juni 1927 under medverkan av kronprins Gustav Adolf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.