Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Från 299 kr
Den 14 meter höga kvarnen i Arkösund syntes tills den ödelades i en brand 1982 lång väg från havet och utgjorde en viktig del av Arkösunds siluett från sjösidan. Kvarnen hade flyttats från Öland 1861 för ny placering i Häggebo i Jonsberg. Vid mitten av 1930-talet flyttades den till Arkösund och läget på bilden och kunde invigas 1937.
Ett hus med många funktioner. Uppfört på 1820-talet som sockenmagasin för Kuddby församling och använd som sådant till den så kallade spannmålsbalkens upphävning 1853. Därefter fick byggnaden ny funktion som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Efter att Åkerlidens ålderdomshem stod klart 1933 användes lokalerna som skola, slöjdsal och skolkök. Från år 1974 disponerar Björkekinds hembygdsförening byggnaden.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Motiv utan besked ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling. Byggnaden igenkänns som Svintuna, Kolmårdens ålderdomshem. Hemmet uppfördes 1929, således efter den tillskrivna fotografens död 1922. Vi har att förbise detta faktum och trots oklarheten finna glädje i den förträffliga dokumentationen av byggnaden från tiden då den var relativt ny.
Ångfartyget Motala Ström, eller Motalaström som hon av oklar anledning kom att benämnas. Här ligger hon i kaj vid hamnpiren i Vadstena. Fartyget byggdes vid Motala Varv i Norrköping och sjösattes 1855. Nu är året 1935 och den gamla skutan kommer inom kort att utrangeras men få ny funktion som pråm.
Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000 invånare. Magasinet får från 1972 ny funktion som stadsdelskyrka under namnet Mikaelskyrkan.
För denna vy utmed Storgatans östra sida hade fotografen positionerat sig i hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast Storgatan 5 som länge inrymde Östgötabankens kontor. Efterföljande nummer 7 hyser ännu och sedan än längre tid Söderköpings bokhandel. Närmast till höger en skymt av Storgatan 4, vars närmsta del rivits och ersatts med en ny byggnad i linje med den övriga husraden.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den ska erhålla ny plats i museiparken.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Urmakare G A Nilssons verkstad och butik i Linköping 1902. Bakom intialerna finner vi Gustaf Alfred som förvisso gått bort året före bildens tillkomst. Ny innehavare var nu sonen Gunnar Alfred med likalydande initialer. Butiken bar tidens adress Tanneforsgatan 7 nära gatans korsning med Klostergatan.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Altartavlan föreställer Jesu himmelsfärd och anses som en av konstnärens vackraste målningar för kyrkobruk.
En skymt av bebyggelsen vid Ombergs skogsskola i Höje omkring år 1900. Utbildningen startade 1859 för att utbilda skogvaktare för statens räkning och fick inte minst stor betydelse för naturen på Omberg. För att vidga elevernas kunskaper har en rad exotiska trädslag planterats som ännu bidrar till platsens miljö. Skogsskolan upphörde 1935 men anläggningen fick ny funktion som lantmannaskola.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Folkliv på Drottninggatan i höjd med Tyska torget i Norrköping. På höger sida reser sig Grand Hotell, ritat av Werner Northun och öppnat lagom till den publikdragande konst- och industriutställningen 1906. Även byggnaden till vänster var vid tiden tämligen ny, Norrköpings Enskilda Bank uppförd efter Gustaf Wickmans ritningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.