Bostadsområdet Barhäll i nordvästra Linköping växte fram under 1950-talet och kom med tiden att utvidgas. I höjd med dagens Järpgatan låg stadsäga 2326 som stadsfästs 1921 och som i sammanhanget bebyggdes med bildens Fredrikshall. Här dokumenterat 1970 kort före rivning med anledning av områdets expansion.
Från 299 kr
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Dk II avd. 1945§ 25 rivning av Hertings kvarn. "Engelmännens bastu 1886". Se "Days in Falkenberg" sidan 37.(C.E.). Kvarnen låg där nuvarande kraftstationen är uppförd.Den är byggd 1945. Frågan är om det inte är en kvarn i Vinberg, vid Vinån?, Museets kommentar.
Parti av Linköping 1968. Vy österut från Sankt Larskyrkans torn. Närmast ses bebyggelsen inom kvarteret Braxen. I huset till vänster drev länge Dick Weider ett av flera konditorier i staden. Vid tiden för bilden stod byggnaden inför rivning. De äldre husen i kvarterets södra del var redan rivna för att ge plats för varuhuset EPA.
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Alldeles utmed Brokindsleden (dåvarande Risbrinksvägen) låg tills det revs fastigheten Sofielund. Uppförd år 1874 av mjölnaren Anders Petter Gustafsson och hans hustru Sofia, som fick namnge huset. Makarna hade tidigare arrenderat i den gamla kvarnen vid kvarnfall 2 i Tannefors innan den såldes 1873 för rivning och ersattes av den så kallade Bolagskvarnen. Foto 1965.
Gården vid Styrmansgatan 7 i Linköping. Det präktiga bostadshuset uppfördes i slutet av 1800-talet på initiativ av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Tomten till höger i bilden inköpte Scherling i kompanjonskap med handlaren Anders Edvard Andersson för att låta utvidga huslängan med Styrmansgatan 5. Foto 1965 kort före rivning.
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från inventering av kulturhistoriskt intresssant bebyggelse i Söderköping. En diger uppgift fotoåret 1945 då staden i än högre grad bar ålderdomlig prägel. Fastigheterna Skönbergagatan 12-8 i synfältet begränsade exempelvis gatans bredd i en snart oacceptabel grad. Den magnifika Mangelgården närmast kom att få sin räddning genom att 1948 flyttas till Korskullen. För nummer 10 och 8 fann man ingen annan lösning än rivning.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Klostergatan 35 i Linköping. Reveterat och gulputsat timmerhus i två våningar. Kan dateras till 1800-talets mitt eller äldre. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning. Från 1950 till rivningen inrymde huset de för äldre linköpingsbor välkända Charles Högtidskläder och Sonnhag. Bakom rörelsen låg uthyraren Charles Johansson och skräddaren Tage Sonnhag.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Fotografens intresse gäller bebyggelsen närmast till höger. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har de adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Dold genom sin placering på gården till Repslagaregatan 13, stod bildens fantasifulla bostad i en alltmer forn prakt. Fotoåret 1955 i tydligt förfall i brist på intresse och hot om rivning. Villan var uppförd 1899 som bostad för länsveterinär Anders Bergstrand (1860-1923) med familj.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.