Yxnanäs, 1968.
Från 299 kr
Hinneryd, 1959.
Vy över Odensjö med kyrkan och sjön Bolmen i bakgrunden.
Vy över Odensjö med kyrkan i bakgrunden.
Vy över Möckelns stationssamhälle vid södra stambanan.
Yxnanäs, 1950.
Skeen, 1953.
Byholma, 1957.
Traryd, 1947.
Torpsbruk, 1957.
Norrgårda, 1957.
Ör, 1957.
Majenfors, 1950-talet.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Tolgs kyrka ligger på ett dominerande höjdläge ett par kilometer öster om Tolgs by. I anslutning till kyrkan ligger sockenskolan. Kyrkan byggdes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Den ersatte den tidigare medeltida kyrkan, belägen ca 2 km väster om den nuvarande, vilken blivit för liten för den växande befolkningen i Tolg.
När den nya kyrkan för Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg,Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.[1] Eftersom kyrkan var tornlös hängde kyrkklockorna i en enkel klockstapel av trä. Dessa överfördes till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel och klockor anskaffades .
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Östra Smålands Järnväg (ÖVJ) som började byggas 1917 och togs i drift 1922, drogs genom Eke by och här byggdes även ett stationshus. Namnet Eke godkändes inte på den nya stationen på grund av förväxligsrisk med en redan byggd station. Styrelsen för ÖVJ föreslog namnet Smålandseke för den nya stationen, men detta godkändes inte av Kungl. Järnvägsstyrelsen som istället föreslog namnet Värendseke.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.