Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Från 299 kr
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Studentporträtt av Einar Sundström. Son till ingenjör Karl Albert Sundström och dennes hustru Anna, född Göransson. Fadern drev Elektriska Centralaffären på adressen Nygatan 29 i Linköping. Upplysningsvis är familjens hem, Sundströmska huset, flyttat från Nygatan 52 i Linköping till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Motiv från dokumentation av Ekmanska gården i Linköping. Vid tiden för Östergötlands museums undersökning 1950 hade gården länge varit rivningshotad. Inte minst stod gatuhuset i vägen för en önskvärd breddning av Ågatan. Gårdens hus kom följdaktligen att nedmonteras men lyckligtvis för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Här en vy från gården med blicken vänd mot söder.
Konsthantverkaren Gunnar Kanevad i skapartagen. Från 1962 drev han "Träsnideriet" med tillhörande butik i friluftsmuseet Gamla Linköping. Med tiden kom han att bli representerad med större verk på ett 30-tal platser och finnas representerad såväl i Nationalmuseums som i HM Konungens samlingar. Foto 1963.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
Valla gård 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Valla gård från trädgårdssidan 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ekmanska gården på adressen Ågatan 43 i Linköping. Gården är uppkallad efter plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär. Huset flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping i början av 1960-talet. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Enligt påskrift porträtt av kopparslagare Pihl. Tolkat vara densamme som; Kopparslagare Per Daniel Pihl, vars namn lever kvar i namnet Pilens Backe i Linköping. Gränden löpte i ett lider igenom Pihls gård (Storgatan 64). Miljön flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1956-57.
Folksamling, barn och vuxna vid Friluftsmuseet på Grännaberget, det är Hembygdsfest. Barnen håller blomsterbågar i händerna. De står framför pappersmakarbostället vars loftbod har en skylt: "Kaffebiljetter". I ett främre led står och sitter vuxna och unga folkdansare. Det bakre ledet har liar i händerna och mannen till höger håller en svensk fana.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.