'7 monterade djur, Från vänster till höger: :: Tvättbjörn, fjälluggla, häger och 4 rävar (3 honor och 1 hane). :: :: Tvättbjörn: Proeyon lator (Linnaeus), hona. Ma.ex. 621, gen.kat. 1908-1440. Inkom 1908. Utställd i däggdjurssalen i monterskåp nr. 24 på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008.01.18). :: :: Fjälluggla: Athene nyctea (Linnaeus), hane. Av.su. 3230. Gen.kat. 1908-1452. Inkom: 1908-03-20. Utställd i fågelgången i monterskåp nr. 165 på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008.01.18). :: :: Ardea cinnea (Linnaeus), hane. Av. Su. 3233. Gen.kat. 1908-1522. :: Häger: :: :: Räv:Vulpes vulpes (Linnaeus), 2 honor, juv.: Ma.Su. 311. Gen.kat. 1908-1471. Inkom: 1908-05-15. Utställd i däggdjurssalen i monterskåp nr. 2 på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008.01.18). :: :: Räv: Vulpes vulpes (l.) hane och hona, juv. Ma.su. 312.Gen.kat. 1908-1471. Inkom: 1908-06-04. Utställd i däggdjurssalen i monterskåp nr. 2 på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008.01.18). :: :: Se fotonr. 1159:1-5.'
Från 299 kr
Gruppfoto på kaserngården Stamskolorna 1925-26 Se numrering på bild 2: 7. Evert Lund. Blev förvaltare vid I 13 8. Ulf Larsson. Fanjunkare i I 10 reserv. Chaufför vid Arméstaben 18. Furir Gustaf Eklöf. Fanjunkare vid Arméns underofficersskola -- AUS 19. Furir Ivar Borg. Fanjunkare vid I 18 20. Furir Ivar Michaelsson. Fanjunkare I 4 21. Sergeant Nilsson 22. Fänrik Per Kellin. General och Rikshemvärnschef 23. Löjtnant Alrek Sundström 24. Kapten Carl Ragnar Sterky. Kompanichef 25. Löjtnant Malcolm Frithz 26. Löjtnant Gösta Klettner 27. Fanjunkare Carl Johan Falk. Löjtnants avsked 28. Sergeant Knut Johansson. Förvaltare och kommunalpolitiker 29. Sergeant Aldor Leijon. Fanjunkare på I 14 30. Furir Axel Branting. Fanjunkare i I 10 reserv 31. Indelt soldat Ekström. Dagkorpral 38. Algot Öhlin. Telereparatör 41. Volontär Jonsson. Fanjunkare i reserven 43. Eric Nord. Förrådsförman 44. Jonas Ensjö. Signalfurir. Polis i Eskilstuna 47. "15-Pelle" Pettersson. Senare kapten Pernler, I 8 48. W Axelsson. Fanjunkare i reserven. Fjärdingsman i Gottröra 54. Bertil Lindblad. Fanjunkare i reserven på P 1. 56. Lindström. Fanjunkare i reserven. 59. Ernst Bergman. Förvaltare 62. O Nyberg. Löjtnant på I 13 63. L Ek 67. B Olsson. Chaufför vid IV. Milostaben 68. E Pettersson. Sjukvårdare 71. Hugo Landin. Vaktmästare i Försvarsstaben 73. Erik Jansson. Namnbyte till Järhammer. Fanjunkare i reserven. 75. Sandell 76. Hallberg. Järvägstjänsteman i Västerås 79. Hugo Karén. Fanjunkare i reserven. Byrådirektör i Försvarets anställningsbyrå.
Majkarnevalen i Linköping år 1951 på Stora torget i Linköping. Man ser Folkungabrunnen till vänster i bild. Om Majkarnevalen: I slutet av 1800-talet åkte ett gäng musicerande ungdomar genom Linköping med oxdragen vagn. Det blev starten för det som senare kallades Majkarnevalen. Gymnasieelever från Linköping klädde ut sig och åkte genom stan på flak runt första maj, de drev gärna med sin nutidshistoria, politik och kändisar. Programmen såldes av de så kallade Majgubbarna. Musiken kom från Bonnkapälle, vilka man kan höra vid festliga tillfällen idag. Det började med ett gäng ungdomar från Högre Elementarskolan som klämde in sig mellan bidrag 7 och 8 i Majkarnevalen. Detta gör att det än idag står 7 ½ på ryggen på de som spelar i Bonnkapälle. Bonnkapälle är idag en av Sveriges äldsta orkestrar. Föreningen bygger på mottot En gång kapällist, alltid kapällist. Den sista Majkarnevalen hölls år 1996, festivalen hade då funnits i 136 år, oxar hade bytts mot traktorflak. Det inkom klagomål eftersom karnevalen innehöll fylla, ärtrör, smällar och annat, sponsorerna gav vika. Linköping hade år 1996 utvecklats till en stark studentstad, och Majkarnevalen fick konkurrens av Studentorkesterfestivalen, som finns kvar än idag. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Längst t.v. Maria Jacobsson. Hon bodde hos Hulda Norén i många år. Anna Gustavsson, i bredrandig blus bakom henne, Mjöl-Anna. I samma hus där hon och hennes far Mjöl-Gustav bodde, i hörnet Repslagaregatan-Landbogatan, bodde en fru som kallades Spåssa och som kunde spå, hon bodde i norra delen av huset medan Anna och hennes far bodde åt söder. Tvärs över gatan låg Larsa ve le´t. Han som bodde där hette Lars Bro. Han gick nattvakt i stan. Flicka nr. 3 från vänster: Anna Larsson, en brorsdotter till Hanna och Alma Larsson, som arbetade på Falköpings tidning.Nr. 4. Hennes faster Hanna Larsson, 5. Hulda Norén, 6. Berta Malmsten, gift med en tapetserare, 7. en syster till Hulda Norén, som var hemma på besök från Amerika. Gossen i förgrunden är Knut Norén.
"Backåkers" i Sörbo. Från vänster: Jonas, född 1887, Lars född 1888, Karin född 1866, Theodor född den 17 september 1893 och död den 7 september 1975 samt Johan Jonsson, född 1827. Johan Jonsson gifte sig med Anna Jansdotter (född 1818, död 1881) från "Utigårds" i Östansjö. Hon var hans första hustru och var syster till Hans Jansson. Johan och Anna förblev barnlösa. De byggde och köpte "Berget" (Lindbergs) i Östansjö av Hans Larsson från "Oppigårds" i Östansjö. Johan Jonsson sålde sedan till målaren Per Lindberg och hans hustru Anna år 1889. Johan Jonsson var farfar till Gunnar Backåker i Sörbo. Han flyttade till "Backåkers" i Sörbo efter det att han sålt "Berget" i Östansjö.
Porträtt av änkefru Fanny Åman. Här påfallande elegant i Carl Roséns ateljé i Norrköping. I de flesta andra avseenden var Linköping hennes plats i livet. Där född i ett borgarhem och vidare staden trofast till sin död vid 88 års ålder. Däremellan gift med lasarettsläkaren Ludvig Åman och mor till fyra barn som alla nådde vuxen ålder. Efter makens bortgång 1886 flyttade hon från tjänstebostaden vid länslasarettet till egen våning på Platensgatan 7. De första åren bodde även yngste sonen Carl Adolf till och från hos sin mor men från 1902 var hon ensamboende, dock höll hon sig med både kokerska och piga. Sista delen av sitt liv var hon dock boende längre norrut på Platensgatan, i ett då nyligen uppfört bostadshus i Vasastaden.
Ostlager. Oparafinerad ost, nyss tagen ur saltlagen. Fotografens ant: Karlstadsortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostkar med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Fyra svarta separatorer, samt en stor pastör till vänster. Motor och remskiva som eventuellt driver smörkärna. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
En grupp officerare, sjömän och skeppsgossar uppställda för porträtt ombord på ett fartyg. Svårtydd handskriven text på baksidan det det står ungefär: 1864. Linjeskeppet Carl XIV Johan. På bryggan chefen Kom. kapt CA Sundin (1). På hans högra sida m armarna i kors sekundlöjtn O B v Fieandt (2) mellan dessa sekundlöjtn O Ljungquist (3). Bakom Sundins vänstra axel sek löjtn E. Hjelm (4) o vid räcket sekonden, Kapten löjtnant J. U. S Améen (5), På däcket m hand i fickan ... löjtnant E S K Peyrans (6) o bredvid honoom Dr L m. G Servais (7).
PM9 Ombyggnad torkparti 1976-07-05 - 1976-08-10 Enligt bilden DM KPB 000644 bestod torkpartirenoveringen av: 1. Utbyte av den mekaniska driften omfattande: a) utbyte av alla kugghjul b) utbyte av alla torkcylindergavlar 2. Uppdelning av nuvarande 1:a torkgrupp i 5+10 cylindrar samt höjning av dessa undercylindrar för kortare pappersdrag. (Höjning 237 mm) 3. Renovering samt balansering av torkcylindrar och ledvalsar. (Innebär nedmontering samt transport Finland tur och retur) 4. Utbyte av ångboxar samt sifoner. (Torkcylindrar förses med sifonspår) 5. Ombyggnad av linföringen med pneumatiska linsträckare i källaren. 6. Ombyggnad av kondensatsystemet. 7. Sedvanliga reparationer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.