Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.

Från 299 kr

Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.

Från 299 kr

Detta ställe kom till 1892 då möbelsnickaren Johan Lingvall född 1853 från Fole, gift 1888 med Margareta Maria Bolin född 1867 från Hallsarve, uppförde manbyggnaden på ofri grund tillhörigt kyrkan. Genom skiftet övergick denna mark till Karl Danielsson Fie, som ägde mark vid Gumbalde och av Karl fick man köpa fri tomten. Dottern Anna Lingvall född 1894 övertog stället 1920, gift 1919 med Oskar Pettersson född 1889 från Hallsarve på När. De köpte 1921 10 tunnland jord av Vilhelm Karlsson Sunnkörke och senare ytterligare jord och skog och bedrev jordbruk. Deras dotter Ellen Pettersson född 1921 ärvde stället 1951, gift med Ingvar Olsson född 1920 från Bjärges drev gården vidare till 1985 samtidigt som Ingvar var klockare i Lau. 1980 tog yngsta dottern (?) Anne-Marie Olsson född 1957 över fastigheten, vilken hon alltjämt innehar tillsammans med sin man Göran Storm. På bilden ser vi manbyggnaden, ett modernt snickarglädjehus stående på en låg källarvåning i sten. Huset har en välarbetad veranda i tidens stil. Taket är troligen belagt med papp.

Från 299 kr

M/T ALGOL.Byggd 1937 av Deutsche Werft AG, Betrieb Reiherstiegwerft, Hamburg, Tyskland.Varvsnummer. 211.Dimensioner. 63,73 x 9,87 x 4,57 m.Brt/ Nrt/ Dwt. 989/ 615/ 1240.Maskineri. En 6-cyl, Krupp diesel.Effekt. 550 hk. Levererades i oktober 1937 till Trelleborgs Ångfartygs Nya Ab, Trelleborg 1939 12 13. På resa mellan Tyne - Stockholm så minsprängdes fartyget i Falsterboleden. Fartyget klövs i två delar. Övertagen av Statens krigsförsäkringsnämnd. 1940. Under sommaren bärgades förskeppet och fördes in till Malmö 1940 10 21. Bärgades akterskeppet och fördes in till Malmö. 1940. Kockums varv sätter ihop delarna till ett skepp igen. 1941 01. Såld till Rederi Ab Soya, Stockholm. 1941 05. Omdöpt till SOYA VII och gick ut på provturer. 1941 05 05. Såld via Harald Nilsson & Victor Horndahl , Malmö till Reed E Glässel, Bremen, Tyskland. 1941 05 22. Omdöpt till ALGOL. Insatt för Kriegsmarine. 1945. Beslagtogs av de allierade vid krigsslutet. 1945 07 18. Ankom Methil. 1945 08 02. Insatt för Hunting & son, England. Omdöpt till EMPIRE TIGAVEN. 1947. Såld till Metcalf Motor Coasters, Ltd, London, England. Omdöpt till PETER M. 1964. Såld till N.E. Vernicos Shipping Co, Ltd, Pireus, Grekland. Omdöpt till MOTOL V. 1972. Såld till Christodouöou-Bokas, Perama, Grekland för upphuggning. 1972 03 29. Påbörjades upphuggning 16578.

Från 299 kr

Konfirmander i Trelleborg, övre raden från vänster, 1 Otto Kristoffersson lantbrukare Åkarp, 2 Axel Hartman Trelleborg magister i Göteborg (död), 3 Artur Andersson Trelleborg studerande (död), 4 Henrik Mörck Trelleborg sjöman, 5 Carl J A Iverström Trelleborg Tullöveruppsyningsman, 6 Axel Hult glasmästare Trelleborg, 7 Gösta Lindqvist folkskollärare Trelleborg, 8 Andersson, 9 Anders Nordberg rektor, 10, andra raden uppifrån, 1, 2 Frans Dahl Trelleborg sjökapten, 3 Alexandra Friis g.m. assesor vidding Helsingborg, 4 Anna Möller g.m. godsägare Bring Göteborg, 5 Pastor C A Sjöstedt Trelleborg (död), 6 Signe Pettersson Trelleborg g.m. kassör Ekström Trelleborg, 7 Beata Hallonsten Trelleborg g.m. ingeniör Wetterstrand, 8 Joel Borgström Trelleborg (död) 9 Hansson lantbrukare Klagstorp, tredje raden uppifrån, 1 Hedvig Smith Trelleborg g.m. stationsinspektor ? Trelleborg, Lilly Müller, 3 Mia Green g. m. professor Troell Stockholm, 4 Emma Borgström fröken Trelleborg slöjdlärarinna Trbg, 5 Mathilda Persson g.m. grossh. (Ventyell?) Malmö, 6 Gerda Bengtsson Trelleborg g.m. ? Mattsson Mölndal, 7 Emmy Persson Trelleborg g.m. handl. Herm Persson Trelleborg, 8 Frida Persson Skegrie (död), 9 Anna Andersson, nedre raden, 1 Lisa Strömberg Trelleborg g.m. kartograf Alfséen Stockholm, 2 Mia ? fröken, 3 Hanna Ekvall Trelleborg g.m. Grafström Lomma, han dog som laxfiskare i ? USA, Ellie Smith Trelleborg g.m. ? Dahlgren Göteborg, 5 Mathilda Jönsson g.m. ? Malies Håslöf, 6 Elsa Stickler Trelleborg (död), 6190

Från 299 kr

Släktträff vid Axel Jönsons fäbod i Torshyttan. Axel hade bjudit sina systrar Lotten Jönsson och Anna Hansson med familjer till fäbodträffen. Från vänster sittande Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Per Jönsson 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Bengt Jönsson f. 6 februari 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 december 1891, d. 13 juni 1976, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Hanna Gångare. Sittandes i mitten från vänster Brita Andersdotter, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929. Längst fram till vänster sittandes på stol Gångare. I mitten längst upp Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Valle Jönsson f. 30 oktober 1913. Bredvid längst fram sittandes Karl-Gustav Odénius f. 20 januari1920, Matilda Odénius 28 oktober 1885, d. 25 oktober 1960, Manne Odénius f. 10 april 1892, d. 30 oktober 1980 och Anna Hansson f. 22 april 1901, d. 18 augusti 1982.

Från 299 kr

Pix AB. Maskin från fabriken. 10 december 1944. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Tre stensättningar, anläggningarna 1 (nere till vänster), 2 (strax ovanför) samt 35 (uppe till höger, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 1 var 2,3x2,0 meter stor och innehöll ett lager med brända ben och ett fyndmaterial bestående av keramik, glaspärlor, en fibula av brons och järn samt ett oidentifierat fragment av järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 10 och 24 år. Datering: 330-540 e:Kr. Anläggning 2 var 5x2 meter och den innehöll brända ben och spridda keramikskärvor, dessutom framkom ett bleck av brons och ett oidentifierat stycke järn. Den osteologiska analysen benen kom från en individ mellan 35 och 64 år. Anläggning 35 var en rektangulär stensättning, 2,2 x 2,0 meter stor. Inom anläggningen framkom brända ben, keramik, en järnkniv, en järnnit, ett avslag i kvarts samt harts. Inom anläggningen fanns även ett brandlager som innehöll brända ben och ett beslag av järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en vuxen individ, 18-64 år.

Från 299 kr

Pix AB. Maskin från fabriken. 10 december 1944. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Släktträff vid Axel Jönsons fäbod i Torshyttan. Axel hade bjudit sina systrar Lotten Jönsson och Anna Hansson med familjer till fäbodträffen. Från vänster sittande Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Per Jönsson 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Bengt Jönsson f. 6 februari 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 december 1891, d. 13 juni 1976, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Hanna Gångare. Sittandes i mitten från vänster Brita Andersdotter, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929. Längst fram till vänster sittandes på stol Gångare. I mitten längst upp Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Valle Jönsson f. 30 oktober 1913. Bredvid längst fram sittandes Karl-Gustav Odénius f. 20 januari1920, Matilda Odénius 28 oktober 1885, d. 25 oktober 1960, Manne Odénius f. 10 april 1892, d. 30 oktober 1980 och Anna Hansson f. 22 april 1901, d. 18 augusti 1982.

Från 299 kr

Konfirmander i Trelleborg, övre raden från vänster, 1 Otto Kristoffersson lantbrukare Åkarp, 2 Axel Hartman Trelleborg magister i Göteborg (död), 3 Artur Andersson Trelleborg studerande (död), 4 Henrik Mörck Trelleborg sjöman, 5 Carl J A Iverström Trelleborg Tullöveruppsyningsman, 6 Axel Hult glasmästare Trelleborg, 7 Gösta Lindqvist folkskollärare Trelleborg, 8 Andersson, 9 Anders Nordberg rektor, 10, andra raden uppifrån, 1, 2 Frans Dahl Trelleborg sjökapten, 3 Alexandra Friis g.m. assesor vidding Helsingborg, 4 Anna Möller g.m. godsägare Bring Göteborg, 5 Pastor C A Sjöstedt Trelleborg (död), 6 Signe Pettersson Trelleborg g.m. kassör Ekström Trelleborg, 7 Beata Hallonsten Trelleborg g.m. ingeniör Wetterstrand, 8 Joel Borgström Trelleborg (död) 9 Hansson lantbrukare Klagstorp, tredje raden uppifrån, 1 Hedvig Smith Trelleborg g.m. stationsinspektor ? Trelleborg, Lilly Müller, 3 Mia Green g. m. professor Troell Stockholm, 4 Emma Borgström fröken Trelleborg slöjdlärarinna Trbg, 5 Mathilda Persson g.m. grossh. (Ventyell?) Malmö, 6 Gerda Bengtsson Trelleborg g.m. ? Mattsson Mölndal, 7 Emmy Persson Trelleborg g.m. handl. Herm Persson Trelleborg, 8 Frida Persson Skegrie (död), 9 Anna Andersson, nedre raden, 1 Lisa Strömberg Trelleborg g.m. kartograf Alfséen Stockholm, 2 Mia ? fröken, 3 Hanna Ekvall Trelleborg g.m. Grafström Lomma, han dog som laxfiskare i ? USA, Ellie Smith Trelleborg g.m. ? Dahlgren Göteborg, 5 Mathilda Jönsson g.m. ? Malies Håslöf, 6 Elsa Stickler Trelleborg (död), 6190

Från 299 kr

M/T ALGOL.Byggd 1937 av Deutsche Werft AG, Betrieb Reiherstiegwerft, Hamburg, Tyskland.Varvsnummer. 211.Dimensioner. 63,73 x 9,87 x 4,57 m.Brt/ Nrt/ Dwt. 989/ 615/ 1240.Maskineri. En 6-cyl, Krupp diesel.Effekt. 550 hk. Levererades i oktober 1937 till Trelleborgs Ångfartygs Nya Ab, Trelleborg 1939 12 13. På resa mellan Tyne - Stockholm så minsprängdes fartyget i Falsterboleden. Fartyget klövs i två delar. Övertagen av Statens krigsförsäkringsnämnd. 1940. Under sommaren bärgades förskeppet och fördes in till Malmö 1940 10 21. Bärgades akterskeppet och fördes in till Malmö. 1940. Kockums varv sätter ihop delarna till ett skepp igen. 1941 01. Såld till Rederi Ab Soya, Stockholm. 1941 05. Omdöpt till SOYA VII och gick ut på provturer. 1941 05 05. Såld via Harald Nilsson & Victor Horndahl , Malmö till Reed E Glässel, Bremen, Tyskland. 1941 05 22. Omdöpt till ALGOL. Insatt för Kriegsmarine. 1945. Beslagtogs av de allierade vid krigsslutet. 1945 07 18. Ankom Methil. 1945 08 02. Insatt för Hunting & son, England. Omdöpt till EMPIRE TIGAVEN. 1947. Såld till Metcalf Motor Coasters, Ltd, London, England. Omdöpt till PETER M. 1964. Såld till N.E. Vernicos Shipping Co, Ltd, Pireus, Grekland. Omdöpt till MOTOL V. 1972. Såld till Christodouöou-Bokas, Perama, Grekland för upphuggning. 1972 03 29. Påbörjades upphuggning 16578.

Från 299 kr

Detta ställe, som en liten gård kallas på Gotland vars avkastning inte är tillräcklig att leva på, bytte ägare omkring 1916, då Lars Östman sålde det till Gottfrid Tingström från Ardre, vars fru kom från Snausarve Södergrens part. Om alla Östmans 10 barn var utflugna när stället såldes är oklart, yngsta barnet var då 15 år. Sonen Emil och hans hustru Emma köpte granngården Gumbalde 1915 och Lars Östman flyttade med dit, kanske också fler ur familjen. På bilden ser man att den ofärdiga skorstenen på bakbygget från 1912 på Bild 586 är uppbyggd. Kanhända var bakbygget ett bulhus som Östmans flyttade med sig från Snausarve när de byggde här 1877 och att de först bodde i det medan de uppförde stenhuset? Skorstenarna behövde kanske bara lagas, men biten ovanför taket är helt förnyat med silikattegel enligt tidens mode och det är gjort här. Man har tätat vid skorstenarna med plåt. I övrigt ser miljön mycket torftig ut. Kvinnan på bilden måste vara Gottfrid Tingströms hustru Anny född Hansson från Snausarve, 26 år och deras son med hittills okänt namn som sitter på slantunen.

Från 299 kr

Medaljutdelning vid III distriktet 1916. Troligen rör det sig om utdelning av N.O.R. för Nit och Redlighet i statens tjänst i 30 år, av bilden att döma. 1. Stationsförman Börjesson 2. stationskarl 1107 AP Tranér 3. stationskarl 1978 R. Grahn 4. valk. 7511 A. H:son Wallin 5. bgm Leveau 6. e.o. murarförman 6149 Jöns Olsson 7. banvakt 4056 G. Wickman 8. underinspektör A. F. Kull 9. gasverksförman O. L:son Lindgren 10. överinspektör N. A. Ewald 11. stationskarl 1106 S. M. Nilsson 12. banvakt 4163 S. J. A. Andersson 13. förrådsförvaltare N. A. Borgström 14. banvakt 4162 B. M. Abrahamsson 15. E.c. valk. 8739 Jöns Kjäll 16. bandirektör E. R. L. Smitt 17. fdm J. A. Kroon 18. distriktschef P. Sundberg 19. maskindirektör N. C. A. Carlquist 20. tgm 14 L. J:son Dahlberg 21. trafikdirektör C. E. Ström 22. trafikinspektor S. A. G. Brovall 23. tgm 13 N. P. Granath 24. maskiningenjör Hj. A. Lenström 25. mins E. T. Lindegren 26. stationsförman 1010 C. P:son Lundahl 27. byråassistent K. E. A. Martin 28. lokförare P. J:son Ahlström 29. E.o. vstm C. A. Askeroth 30. fräsaren F. A. Dahl 31. banvakt 4238 F. A. Gustavsson 32. stationsmästare D. A. C:son Uhrfeldt.

Från 299 kr

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:2, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:1, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr