Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
Från 299 kr
Hans och Walther von Hallwyl jämte Jacob Kirchner.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Innan tiden rann över i modernitet kantades Gottfridsbergs gator av för det sena 1800-talet typiska hus. I förgrunden Västanågatan 13.
Två män i uniformsliknande kläder poserar med en tidig "säkerhetscykel" i en atelje, troligen runt slutet av 1800-talet.
Vid urtagning från ram fanns följande text på baksidan: "Falkenberg mitten av 1800-talet. Teckning", "Målning av Maria Wennersten"
Medföljande text: "Kansli- kassapersonal vid postkontoret i Uddevalla i slutet av 20-talet. Uddevalla postkontorhistorik sedan början av 1800-talet".
A T Gellerstedts akvareller, tillfällig utställning på Nordiska museet 7 april 2001. Akvarell från ca 1800-talet. Hus vid Ladugårdslandstullen, nuvarande Karlaplan.
A T Gellerstedts akvareller, tillfällig utställning på Nordiska museet 7april 2001. Akvarell från 1800-talet. Högbergsgatan. Backen österut från Götgatan.
A T Gellerstedts akvareller, tillfällig utställning på Nordiska museet 7april 2001. Akvarell från 1800-talet. Bakgård i Styrmansgatan 20.
Skolgatan 19 i Linköping med en representativ huskropp för framväxten av stadsdelen Gottfridsberg från det sena 1800-talet. Foto 1950.
Sankt Larskyrkan i Linköping i den gestaltning kyrkan bar under närmast hela 1800-talet och fram till 1906-07 års restaurering.
Mangårdsbyggnaden till Vreta Bäckegård i Allhelgona socken. Ursprungligen uppförd i början av 1800-talet, moderniserad 1939. Här en dokumentation från 1951.
Lagmansberga Brunnsgård i Allhelgona socken. Reveterad stuga uppförd i mitten av 1800-talet om tre rum och kök.
R. Werner med hustrun Elisabet Werner renoverar modell av tremastad skonare från 1800-talet ur Statens sjöhistoriska museers samlingar.
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.