Syskonen Helge och Elsa Andersson förevigade av bygdefotografen Emil Durling vid hans hem Strömmen i Sankt Anna. De unga är barn till torparen Albin Waldemar Andersson och hustrun Josefina Matilda Karlsdotter i Dala under Ramsdal. Året är 1917 och till hösten ska Helge fylla 12 år och Elsa 10. Identiteten på kvinnan mellan barnen har inte kunnat styrkas. Hon är rimligtvis inte barnens mor som vid tiden skulle fylla 47 år.
Från 299 kr
Fotografi ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge hänförts till Linköpings trädgårdsförening. Nya observationer placerar istället motivet till trädgården till familjen Blüms hem på Barnhemsgatan 4. Till vänster står närmare bestämt Gösta Blüm intill en oidentifierad kvinna. I mitten ser vi Hildur Setterberg och Adolf Blüm. Till höger står Amanda Lorentzon och Ellen Blüm. Bilden har lämnats oss odaterad men Adolf Blüms död 1901 skänker viss ledning.
Porträtt av fröken Anna Pereswetoff-Morath. Här i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé iklädd moderiktig turnyr och en för 1870-talet typisk, konstfull frisyr. Född och uppvuxen på Kallerstad gård öster om Linköping som dotter till Carl Emil Pereswetoff-Morath och dennes maka tillika syssling Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Från 1880 gift med kapten Henrik August Thollander, ägare till Brabergs gård utanför Söderköping, som utgjorde den blivande familjens hem från äktenskapets ingång till år 1898, då makarna flyttade till Norrköping.
Västanå i trakten av Borensberg. Uppfört av de välkända byggmästarebröderna August och Johan Robert Nyström till sin syster Johanna 1872. Systern var gift med August Wiberg, fabrikör i näraliggande Råby, och i Västanå kunde de skapa ett för dem passande hem. Fotografiet har daterats till 1893, möjligtvis 1894. Flickorna på trappan är möjligtvis Eva och Kristina Reuterswärd vars föräldrar vid tiden disponerade Väntanå för sommarboende.
Makarna Emerik och Emy Viktoria Wenström i bostaden Boiro i Linköping. Makarna välkomnade ett antal fosterbarn till sitt hem. Enligt påskrift ska flickan på bilden vara deras första, Sigrid, som paret vidare kom att adoptera. Till Linköping hade paret inflyttat från Bromma 1896. Främsta skälet torde varit Emeriks erbjudna tjänst som stadens telegrafkommissarie. Hustrun var under många år ordförande i KFUK. Odaterad bild från tiden omedelbart in på förra seklet.
Trädgårdssysslor i trädgården vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna. Till höger i bild ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bredvid henne stöttar sig väninnan Ölle mot spaden i hand. Anm: Väninnans identitet har inte kunnat styrkas.
Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.
Porträtt av friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från 1841 gift med Sofia Carolina Theresia Forsbeck. År 1845 förvärvade makarna egendomen Sörstad i Vikingstad. Efter makans bortgång 1868 lämnade Raab makarnas tidigare hem för att istället bosätta sig på gården Nybble. Efter en kort tid i Stockholm slog han sig ensam ned på Åkerholms säteri i Lofta socken. Egendomen ägdes av en släkting. Här blev han kvar till sin död 1889.
Klara Palm på farstubron till sitt hem Palmslund i Svinhult sn. Hon kom till bostaden 1878, i och med sitt giftemål med byggmästaren Lars Johan Andersson. Äktenskapet blev barnlöst, men de tog till sig femåriga fosterdottern Klara Sofia Johansson, efter att flickans far gått bort 1905. Maken justerade sitt efternamn till Andersson-Palm omkring 1920. Klara bodde kvar i Palmslund när hon gick bort 1938.
Gerda Karlsson vid knyppeldynan på trappan till hennes hem på Marstad Länsmansgårds ägor i Bjälbo. Hit flyttade hon med maken Frans Oskar 1927. Nu är året 1951 och hon har varit änka sedan 1945. Att hon sitter vid en knyppeldyna är typiskt för trakten. Hantverket har långa anor i Vadstenabygden och Gerda är säkert väl medveten om både talrika leveranser till hovet och att det sedan länge går att köpa vadstenaspetsar i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.
Interiör, salongen, i Hjertströms hem på Brahegatan 75a. Till vänster om kakelugnen skymtar en målning föreställande Hilda Hjertström i unga år - en målning av Lars Hansen. Dold till höger hänger också motsvarande av hennes man i unga år, Nils Fredrik, med samma konstnär. Bägge dessa målningar finns i Grenna Museums samlingar. Målningarna hänger under en tavla med spegling i glaset som och föreställer Nils Fredrik i unga år.
Interiör från Hjertströms hem på Brahegatan 75a. Änkefru Hilda Hjertström sitter i en fåtölj i salongen, vänd mot fotografen. Bakom henne bland annat en tavla föreställande hennes man Nils Fredrik och därunder till vänster en målning föreställande henne själv i unga år - en målning av Lars Hansen. Dold till höger hänger också motsvarande av hennes man i unga år, med samma konstnär. Bägge dessa målningar finns i Grenna Museums samlingar.
Interiör från ett okänt hem. Det är lågt i taket. Sex kvinnor, män och en flicka sitter och står vid ett bord. De tre till vänster har blicken riktade mot böcker på bordet. De tre till höger, varav en kvinna spelande på gitarr, är vända mot fotografen. Fotogenlampa i taket ovanför bordet. Troligen korkmatta under bordet, därutöver trasmattor som täcker i stort sett hela golvet. En sparsamt pyntad julgran till höger.
Interiör från ett hem med lågt i tak. Till vänster vid ett fönster sitter en man vid ett bord med en tidning i händerna. Till höger vid ett fönster sitter en man vid ett skrivbord med ljus på bordet, han vänder sig mot fotografen. Till vänster om honom sitter en man några papper i knät. Mellan männen sitter från en vänster en kvinna med sömnad i knät, en annan vid en symaskin och en tredje äldre kvinna vid en spinnrock.
Warenbergs hem, Storgatan 20, Tyska tomten, Falköping. Förmaket sett från "salen". Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades landsväg från Stockholm. - Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839 - död 1902. Helga Warenberg född 1843 - död 1899. Arvinge: Karl Alfred Warenberg född 24 Juli 1878.
Interiör, Warenbergs hem (Tyskatomten). Förmaken sett från salen. Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades på landsväg från Stockholm. Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839, död 1902. Helga Warenberg född 1843, död 1899. Arvinge:Karl Alfred Warenberg, f. 24/7 1878.
I Tomteboda i Linköping hade en romsk kvinna och hennes söner inrett ett hem i ett tält sensommaren 1956. Kvinnan var änka efter en svensk man. Sönerna hette Stig och Göran. Familjen avvisades av polis på uppdrag av staden. Tältboende. Fattigdom. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tågfärjan "Deutschland" Trafikerade färjerutten mellan Trelleborg och Sassnitz under svenskt ägande Byggd 1909 på Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow i Polen. 113,80 meter lång, 2.882 brt, 16,5 knop, 160 meter spår. Överlämnades 1946 till Sovjetunionen, omdöptes till Aniva och gick i passagerartrafik på Ochotska sjön med Vladivostok som hemmahamn. Hon skrotades 1956. Sommaren 1945 sändes även större delarna av de tyska ockupationsstyrkorna i Norge hem till Tyskland med tågfärjorna Deutschland och Preussen från Trelleborg till Travemünde.
Tre pojkar läser serietidning år 1948. Platsen är trottoaren utanför Bredgränd 3, där pojken i mitten bodde - Lars O. Fältskog. Han minns att han köpte sin Kalle Anka-tidning i tobaksaffären på Östra Storgatan 98-100 på väg hem från skolan (Östra folkskolan). På var sin sida om Lars sitter bröderna Kurt och Tomas Hellberg. De bodde tvärs över gatan, i huset där restaurang Munken låg redan då. Där var deras far källarmästare.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.