Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Från 299 kr
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Avslutningskaffe armelottaskola P3 1947. från v kapten Cowan Nyberg, ?, kurschefen moblotta Fo 43
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ändring av gradationen medelst Herscheleffekt. Den övre bilden är kopierad från ett hårt negativ och på ett för hårt papper (kopieringstid 20 sek.). Den undre bilden har kopierats i 50 sek. och sedan efterbelysts under 30 min. under ett rödfilter i dagsljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 302.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som Klarälven i alla fall!"
Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Tidningsartikel publicerad i Idun den 22/12 1900: "Gotlands nye landshöfding. O C W Cedercrantz, den nyutnämnde landshöfdingen i Gotlands län, är född 1854 på Kulltorp i Kalmar län samt son af löjtnanten Hj G Cedercrantz och hans maka, född Westerdahl. Han blef student i Upsala 1872 och juris kandidat 1880. Efter att Tysklands Englands och Nordamerikas förenta stater hos konungen af Sverige-Norge hemställt om förordnande af "Chief Justice of Samoa" förordnades Cedercrantz därtill af konungen 1880. Sedan den 7 mars har Cedercrantz varit ledamot af de blandade domstolarne i Egypten."
The Tall Ships' Races är en internationell havskappsegling för segelfartyg och stora segelbåtar som har arrangerats sedan 1956. Kappseglingen arrangeras av Sail Training International. I tävlingen deltar skolfartyg, scoutbåtar och privata skutor och båtar från många olika länder; tävlingen i sig är inte det viktiga utan ungdomsarbetet. Ett av prisen är för gott kamratskap. Förutsättning för att få delta i seglingen är att minst 50 % av besättningen består av ungdomar mellan 15 och 25 år. Mellan 1973 och 2003 var tävlingens officiella namn The Cutty Sark Tall Ships' Races, då huvudsponsorn var Cutty Sark whisky. Från år 2004 var huvudsponsorn Antwerpen (hamnen, staden och provinsen), och 2010-2014 är Szczecin huvudsponsor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
"Norge. Grue finnskog. Kirkesjöby från söder. Gården brukad av självägande folk." Rökstuga. Enligt uppgift inkommen 2024-09-04 från Rita Karolina Kirkesjöberg vars släkt bodde på gården sedan 1700-talet: Den unga kvinnan som står i dörren till rökstugan är Martha Henriksdotter (f 1895) med sin lillebror Alf (f 1907). Ägaren till huset var då deras far Anders Henriksen Kirkesjöberg (f 1865 d 1944) med hustrun Karen Oldotter Vålbråten (f 1872 d 1947). Före denna rökstuga hus fanns två andra som båda brann upp, och detta hus togs ner och ersattes av ett nytt som inte var en rökstuga år 1947.
Stenebergs sockerbruk. Sockerbruksladan vid Stenebergsparken är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739 i timmer och fick ett brant tak med takkupor. Eftersom den är en av få ännu bevarade industribyggnader av trä i landet förklarades den som byggnadsminne 1977. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter en buldan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl, se Lindahl & Runers mekaniska verkstad, som i ladan förvarade gjutmodeller. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål.
Gävle Manufaktur Aktiebolag Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, några bodde i den så kallade flickbyggningen. Det var Gefle Manufaktur AB som ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849 och produktionen gick strålande. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer och då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned 1960. 300 anställda förlorade då sina jobb. Efter nedläggningen stod Strömsbrofabriken tom i många år. Den gamla fabriksbyggnaden blev sedemera Industri-huset Vävaren, som sedan 1970-talet använts som industrihotell.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.