Selånger 1:1-3
Från 299 kr
Gumlösa
Fiskarhamnen: kajen vid Östra Slussgatan. I bakgrunden Slussplan.
I förgrunden: Snusdosa av silver, invändigt förgylld. Dubbeldosa med lock i båda ändar. På ena locket finns initialerna "I. L. S." ingraverade. Tillverkad av Nicklas Warneck i Karlstad 1752. I bakgrunden: Bordsuppsats, Toby Jug, som man kunde förvara luktsnus i. Polykrom bemålad figur i porslin som föreställer en herre klädd i 1700-tals dräkt som tar en pris snus. Tillverkad av Gustavsbergs Porslinsfabrik i mitten av 1800-talet.
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den blev aldrig någon succé eftersom den malm man hade inte hade tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler, ett spår av detta är ett litet bruksmuseum. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den malm man hade, hade inte tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Mangårdsbyggnaden från början av 1800-talet på gården Hultet i Onsala. Bilden är troligen tagen från portlidret. Från början var gården kringbyggd men den moderniserades under 1900-talets andra hälft. Fönstren är försedda med luckor och små lunettfönster (halvmåneformade) ger ljus åt vinden. Dörren har ett smalt överljus och dubbla dörrpar. Trots att dörröppningen är smal har den dubbla dörrblad, där ett av de yttre står uppställt på fotot.
Vykort, "Tjolöholm i slutet av 1800-talet" Ryttmästare Werner Santesson lät 1865-1867 uppföra denna byggnad med 35 rum, vilken ersatte en äldre gård (se bild 08F0076). Italiensk nyrenässans hade just kommit på modet och uttrycks här med rusticerad bottenvåning, piano nobile och mezzaninvåning under takfoten. Mittrisaliten kröns av ett tympanon och vid dess vänstra sida skymtar här den stora takkupol som var synlig lång väg från havssidan. Fasaden var färgad i ljus gulockra. Framför entrén hade öppen grusplan med stor gårdsrundel anlagts.
Mäloset 1939. Gamla stugan. Troligen byggd i början av 1800-talet. Vindflöjeln, som förvaras i kyrkans vapenhus, satt på norra gavelns nock (t.v.) OBS. Framsidan vätte åt Kroksjön. Revs 1942. Då Spets familj flyttade dit 1908 fanns två stora öppna spisar av natursten i rummen, men även i köket var härden öppen. Man hade alltså aldrig haft någon järnspis, utan eldade i "gruva" och hade kokkärl på fötter samt trefotsringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
I 25 år var pastor Fritz Petterson verksam där tills han avgick med pension 1933. Samma år företog han en jordenruntresa till många missionsstationer från olika samfund. Resan varade i 2-3 år. 1897-1904 var han pastor i Skövde missionsförsamling. Pastor Peterson var född 8/1 1966, dog 7/4 1941. Son till skräddarmästare C.G. Pettersson, Törestorp, Daretorp, utanför Tidaholm. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.