Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Runt bordet ser vi från vänster Axeline Lundblad invid fadern Gottfrid Lundblad, följda av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Till höger sitter Gottfrid Söderberg och järnhandlare Mauritz Hydén, den förstnämnda bror respektive svåger till makarna Hydén. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
En stunds vila i gröngräset vid Lövkullen på Solberga gårds ägor. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då gården ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Sommaren 1903 var major Carl Axel Augustinssons sommarbostad Vilan i Brokind nyligen färdigställd. Förmodligen ser vi honom sittande på verandan. Någon av kvinnorna torde visa hustrun Lisa Alexandra Ehrhardt. Barnen motsvara emellertid inte parets. Familjens tid i Brokind skulle under alla omständigheter bli kort. Carl Axels militära tjänst tog dem året efter bilden till Karlskrona och sommarbostaden såldes till rektor Gottfrid Westling med familj.
På höjden av Ladugårdsbacke, i hörnet av Gamla Norrköpingsvägen och Gamla Tanneforsvägen, låg länge bildens handelsbod. I äldre tider bar den adressen Ladugårdsbacke nr 6, senare Norrköpingsvägen 29. Från 1913 drevs butiken av Henning Johansson, samma år inflyttad från Västra Tollstad med hustru och son. Rimligtvis är det handlaren vi ser stående vid husknuten. Odaterad bild från omkring 1915.
Motiv utan besked ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling. Byggnaden igenkänns som Svintuna, Kolmårdens ålderdomshem. Hemmet uppfördes 1929, således efter den tillskrivna fotografens död 1922. Vi har att förbise detta faktum och trots oklarheten finna glädje i den förträffliga dokumentationen av byggnaden från tiden då den var relativt ny.
Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Familjen Hallin med stort sällskap framför deras hem Ramsdal i Sankt Anna. Makarna Karl Johan Hallin och Hedvig Durling ses stående längst till höger. Framför dem står sönerna Uno och Sigurd. Parets äldsta son Arne ser vi bakom kvinnan med spädbarnet.
Manbyggnaden till gården Sjöbo Norrgård i Malexander. Vid tiden för bilden ägdes gården av makarna Frans och Hedvig Pettersson och i hushållet fanns även sonen Herman. Sannolikt är det någon av männen vi skymtar i dörröppningen. Här en vy från nordost.
Solen står lågt över Magistratshagen som jämte den stora folkmassan ger svårt ljus och skärpeförhållande för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från omkring år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som får tolkas vara ett reprofotografi efter den i främst Sankt Anna verksamma fotografen Emil Durling. Under alla omständigheter återfinns samma motiv i dennes produktion med god proveniens. Vad vi ser är Fredriksnäs herrgård i Gryt. Genom Durling kan den ursprungliga bilden dateras till 1903.
I anslutning till nöjesetablissemanget Lindöhäll uppfördes i slutet av 1800-talet ett fashionabelt kallbadhus. Det var beläget i viken för dagens småbåtshamn. Här ser vi det i sin prakt omkring sekelskiftet 1900, postgånget 1905. Under 1900-talet kom det att sjangsera för att omkring 1950 slutligen rivas.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Här ser vi gruppen samlad inför uppgiften och som synes skulle inte kaffet fattas. Året var 1930.
Handlare Carl Sundström i sin handelsbod, inrymd i Viby Källgård. Anslag och förpackningar förmedlar att han saluförde välkända varor som Pelegrins margarin, Göteborgskex och Liljeholmens stearinljus, men även galoscher från Viskafors och cigarrer från Forsells tobaksfabrik ingick tydligen i hans sortiment. På hyllorna ser vi bland annat etuier med knappar, resårsnören och skokräm. Carl Sundström drev sin handel i Viby under åren 1903-1908.
Wadstena har lagt till vid lastageplatsen invid Malfors. Vi vet inte vad som i stunden lossades men närheten till Cloettas chokladfabrik gjorde att just Malfors länge var platsen för exotiska leveranser från världens alla hörn. Bild från 1920-talet, även brytningstid för landets godstransporter där lastbilar kraftigt ökade till antal.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
Eleganta murare stretar på i värmen i ett hörn av museitomten. Sanningen är att byggnadskommittén synar det utvalda fasadteglet till den nya museibyggnaden i Linköping. Från vänster ser vi följande vikarierande murare i kamrer John Thorstenson, borgmästare Bertel Hallberg, major Erland Nordenfalk samt arkitekterna Helge Zimdal och Nils Carlgren. Foto 1937.
Marstad Löneboställe i Bjälbo, här dokumenterad av Östergötlands museum 1951. Bostadshuset uppfördes ursprungligen av pastoratet och tillbyggdes 1926. Från 1935, och ännu vid tiden för bilden, arrenderades hemmanet av Karl August och Karin Karlsson, sannolikt är det Karin vi ser skynda över grusgången.
Urmakare G A Nilssons verkstad och butik i Linköping 1902. Bakom intialerna finner vi Gustaf Alfred som förvisso gått bort året före bildens tillkomst. Ny innehavare var nu sonen Gunnar Alfred med likalydande initialer. Butiken bar tidens adress Tanneforsgatan 7 nära gatans korsning med Klostergatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.