Vy vid Hultafors. Stationen anlades 1893. Tvåvånings station i korsvirkesstil. Mekanisk växelförregling.Till att börja med fanns här en inofficiell hållplats, 1896 officiellt en håll- och lastplats med en mindre träbyggnad. 1908 uppfördes ett nytt tvåvånings stationshus i korsvirkesstil och godsmagasinet tillbyggdes. Det nya stationshuset är ritat av arkitekt Yngve Rasmussen från Göteborg.Stationen avbemannad fr 23 maj 1971, då godstrafiken nedlades. Fr o m 16 juni 1980 indrogs även uppehållen för persontågen. Stationshuset blev efter avbemanningen personalbostad åt Hultafors Hälsocenter. 1986 övertogs det av Hultafors intresse- och bygdegårdsförening, som nu återställer byggnaden till ursprungligt skick.
Från 299 kr
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. På bilden förmodligen Skoglund & Olsons allra första källarpanna. Pannorna saknade varmvattenberedare, så även om man installerade ett energipaket som detta fick man värma badvatten på spisen. (Källa: Sotarveteranen Christer Eriksson i Storvik) Olle Alderhed berättar att mannen med kepsen mitt i bilden är hans morbror Helge Lundberg. AB Skoglund & Olsson är känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Augusti 1945
Vy vid Sandared.Stationen anlagd 1893. Stationshuset, en- och enhalvvånings i trä, ombyggdes efter en eldsvåda 1903. Bangården utökades 1946 med ett lastspår. Mekanisk växelförregling. Persontrafiken återupptagen 1995-10-02, två nya plattformar har byggts. Öppnad 1894. i januari 1902 nedbrann stationshuset till grunden, men återuppfördes samma år. 1905 tillkom hävstångsställverk. 1913 tillbyggdes godsmagasinet. Den 15 mars 1952 brinner godsmagasinet ned, men byggdes upp. Vagnslasttrafiken nedlagd fr o m 1 oktober 1989. Persontågsuppehållen indrogs fr o m 28 maj 1989 och bemanningen upphörde normalt den 29 maj 1970. Från 1993 fjärrstyrs stationen från Göteborg. Stationshus och godsmagasin disponeras nu av ett fasadrenoveringsföretag .
Sunnemohyttan omkring år 1900. Till vänster masugnen, delvis raserad. Överst till höger herrgården. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
PM9 Ombyggnad torkparti 1976-07-05 - 1976-08-10 Enligt bilden DM KPB 000644 bestod torkpartirenoveringen av: 1. Utbyte av den mekaniska driften omfattande: a) utbyte av alla kugghjul b) utbyte av alla torkcylindergavlar 2. Uppdelning av nuvarande 1:a torkgrupp i 5+10 cylindrar samt höjning av dessa undercylindrar för kortare pappersdrag. (Höjning 237 mm) 3. Renovering samt balansering av torkcylindrar och ledvalsar. (Innebär nedmontering samt transport Finland tur och retur) 4. Utbyte av ångboxar samt sifoner. (Torkcylindrar förses med sifonspår) 5. Ombyggnad av linföringen med pneumatiska linsträckare i källaren. 6. Ombyggnad av kondensatsystemet. 7. Sedvanliga reparationer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.