Mölndalsåns industriområde
Från 299 kr
vykort, fotografi
Vega, porträtt, fotografi, photograph@eng
- Föremål -
Född i ett prästhem i värmländska Nyed växte Sara Frykstedt upp i Sunne prästgård, där fadern fått tjänst 1821. Tidigt föräldralös följde en tid för henne som mamsell och vidare guvernant i ett flertal välbärgade hem i landskapet. Vid någon av sina tjänster mötte hon sin blivande make Carl Anders Eckerbom och de lät viga sig i tid före deras förstfödde 1844. Familjen var då bosatt i Nedre Ullerud där maken var bruksfogde. Tiotalet år därpå lämnade makarna Värmland för ny tillvaro i Vadstena. I den nya hemstaden titulerades maken som kommissionshandlare och i parets hem sköttes parets nu sex barn. Makarnas sjunde barn föddes i Vadstena och det är rimligtvis hon vi ser invid modern. Av samma grund kan porträttet dateras till 1860-talets första år.
Andreas Johansson har satt sig till vila och låter sig fotograferas av en inventerare utsänd av Östergötlands museum. Egentligen är denne där för att dokumentera Johanssons hem i Skirlångsnäs, men blir måhända fängslad av mannens berättelser. Född i ett torparhem i Rumskulla hade Andreas kommit till Svinhult för arbete 1910. Från 1914 var hans hem Åstugan i Norra Vi. Snart hade även pigan Elsa Albertina Svensson flyttat in med en oäkta dotter och under några följande år nedkom hon med ytterligare tre oäkta barn. Hur Andreas fann sig i detta är oklart men situationen fortfor tills pigan dog 1933 och barnen rimligtvis flyttades. Nu har tiden nått år 1959 och Andreas är sedan en tid boende i Tidersrum.
Artisten Didrik von Essen vid ett landskapsmotiv i vardande. Titeln artist var i tiden synonymt med en skapande yrkesutövning, ofta konstnär, och som sådan hade von Essen verkat i Linköping från det sena 1880-talet. Vid sidan av sitt måleri är han för eftervärlden mer känd som fotograf. När det äldre Linköping illustreras sker det inte sällan genom hans fotografier av staden före vår tids uttryck, dess hus och gatumiljöer. Den mer och mer bohemiske von Essen var i sin levnad en välkänd person för Linköpingsborna. Om än respekterad blev han alltmer gradvis ökänd. Den odaterade bilden visar emellertid en till synes välmående konstnär i ett välordnat hem. Ingen adress är angiven i anslutning till bilden, men mycket talar för dåvarande Barnhemsgatan 5 (Rosendal 2), som var konstnärens hem under åren 1893-1903.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Vykort med motiv från Östrabo, Museet och Kyrkan (domkyrkan) i Växjö. Text: "K.H.! Morbror K. helsar och tackar för kärkommet bref! Jag hitkom i måndags och ämnar fara hem i morgon. Hjertliga helsningar till Eder båda från samtliga här genom kusin E-th! Hult 19 2/11 00". Baksidan adresserad till : "Fröken Hedvig Lindwall, Eksjö". 'Morbror K' - Karl Lindwall (1821-1912), lantbrukare, Hult Mellangård, Nottebäck. 'kusin E-th' - Elisabeth Lindwall (1863-1941), Löpanäs Södergård, Söraby.
"Fyra goda vänner" vid entrén med en smal dubbeldörr på trädgårdssidan av villa Nickebo (Borgmästaregatan 48) som var Linda Hansons hem. Hon drev bosättningsmagasinet Linda Hanson AB på Drottninggatan 18. Fr v på trappan Albertina Sandberg (ägare av Varbergs Hotell) och Eva Behrner (innehavare av Gästgivaregården), i dörröppningen Linda Hanson till höger och hennes kusin fru Augusta Ohlsson. Augusta var grundare av Ohlssons porslinhandel och mor till Anna Jobson och därmed mormor till Arthur Jobson och hans systrar Daisy och Maud.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Ett målat motiv av ett hus bakom träd och buskar och i bakgrunden ett kyrktorn. Text på framsidan: "Gröndal den 21/6 1905. Jag får lof att tala om att mina ben sväldt sedan jag kom hem, seden får jag tacka för sist. Jag önskar till sist att få se fröken då hon kommer ut till Bönan. Mormor". Text på vänster sida: "Hälsa lille Tor".
Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Linköpingsvy som lämnats oss utan information. Fotovinkeln från amatörfotografen Fritz Lovéns hem torde säkra honom som upphovsperson och tiden kan uppskattas till omkring förra sekelskiftet. I blickfånget Ljungstedtska skolan som efter donation av diplomaten med mera Anders Ljungstedt kunnat uppföras vid 1850-talet. Bortom skolan löper S:t Larsgatan vars parti vid tiden ännu var närmast obebyggt. Tomten vid gatans hörn mot Kungsgatan var dock sedan skolans tid bebyggd och huset inrymde Linköpings Expressbyrå och Hyrkuskverk.
Lisa Röst och hennes make Erik, som var skomakare, lyssnar på radions valvaka efter andrakammarvalet den 21 september 1952. Sonen Jan-Erik har somnat i pappas knä.. Fotot är taget i familjens hem på Dalgatan 10 i Gottfridsberg. Valvaka. Radio. Familj. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
När höet har torkat i braidet, bär man ihop det och lägger det i en stack för att torka det ytterligare innan det körs hem. Alla är tämligen finklädda, för det är lite högtidligt arbete. Det är fakiskt inte bara kvinnfolk, utan tre karlar också! Det är svårt att avgöra vilka personerna är, åtminstone mannen t v. I mitten står nog Jakob Karlsson själv, bakom honom kan det vara svärsonen Alfred Olsson. Kvinnorna är säkerligen dottern Anna och svärmor Ann-Kajse.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspatronen vid Björneborgs bruk, Johan Niklas Nordenfelt och dennes maka Anna Wilhelmina Posse. År 1855 flyttade hon som ogift från moderns hem i Kristinehamn till Godegårds socken. De första fem åren logerade hon i socknens prästgård som stiftsfröken hos kyrkoherdeparet Sundström. Från 1860 var hon bosatt hos sin syster Regina Grill på Godegårds säteri. Båda systrarna var för övrigt födda samma år, i januari respektive december.
Makarna Munck låter dokumentera sitt hem i Linköping i samband med ett besök av vänner. Carl Bror Munck hade tillsammans med hustrun Hedda inflyttat till Linköping i anslutning till att han 1893 utsetts till chef över II arméfördelningen förlagd till Linköpings garnision. Paret hade sin bostad i hörnet av Kungsgatan-Platensgatan. Bland gästerna ser vi major, sedermera överstelöjtnant och överste Henrik Gondret och dennes maka Magdalena Lovis Koch samt fröken Treffenberg, som inte identifierats inom ramen för denna uppgift. Foto omkring 1895.
I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.