Interiör från Hägerstad slott i Hannäs. Tiden är 1890-talets senare hälft, under den period slottet ägdes av protokollsekreterare Ludvig Bäck och dennes makan Carolina, född Malmström. I en tid av förkärlek för tung och rent av överlastad möblering, visar rummet prov på överraskande lätta möbler.
Från 299 kr
Ulvåsa slott i Ekebyborna socken. Under 1740-talet lät dåvarande ägaren Gabriel Ribbing uppföra en andra våning på platsen för en tidigare sätesbyggnad. Slottet fick vidare sin nuvarande nyklassicistiska gestaltning under 1800-talets första år genom att greve Carl Edvard Gyldenstolpe lät uppföra en tredje våning. Vy från söder.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Johans text på fotot: "Slottet. Lördagen den 11 aug. 1923 började Jonas Andersson i Möre och jag en resa till Tjörn. Vi cykla till Hallinden, gick sedan med tåget till Lysekil och därifrån med båt till Morlanda; cykla sedan över Orust och kommo till Hjälteby å Tjörn till kvällen."
Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta (Thérèse) av Sachsen-Altenburg, född 21 december 1836 på slottet Triesdorf, Bayern, Tyskland - död klockan 13.15[1] den 9 november 1914 på Haga slott, Solna, var prinsessa av Sachsen-Altenburg, en gren av furstehuset Wettin, och från 1864 svensk och norsk prinsessa och hertiginna av Dalarna Foto: W A Eurenius & P Quist Regeringsgatan 18 Stockholm.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vinjettringens utseende vid använding av stor bländare. Vy över Norrbro Stockholm, sett från Kungliga slottet. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 96.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Exempelbild på vinjettringens utseende vid stark avbländning. Motiv av Norrbro i Stockholm. Vy från Kungliga slottet. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 96.
Den första slottsspisen inköpt personligen av Konung Oscar II till kungliga slottet Sofiero. Spisen är av modell Hotellspis nr 1, den kom ut år 1888. Två st modell Hotellspisar nr 1 levererades också till Grand Hotell år 1888 i en kombinationsform
Strömsrums herrgård. Strömsrum omnämns första gången 1312 och då som en kastal tillhörig ätten Sture. Johan Skytte köpte egendomen 1622. Dennes sonson, Gustav Adolf Skytte, född 1637, nyttjade slottet som bas för sitt, systern Annas och svågern Gustaf Drakes (Hagelsrum) sjöröveri på Östersjön 1657-1661. (Uppgifterna är hämtade från http://www.alemskyrkby.se/sida12.html)
Slottets bakgård. Det så kallade Slottet (eller Drottninghuset) i Pataholm. Köpingens äldsta äldsta hus; en tvåvånings träbyggnad från 1700-talet, som fått sitt namn av att drottning Kristina en gång lär ha övernattat där. Eftersom huset uppfördes ett sekel efter drottningens levnad lär detta inte stämma... Källa: Mönsterås kommuns hemsida, 2012-09-05.
Kalmar Gamla staden och Slottet. Kalmar slott och Gamla stad. Original i akvarell i Kalmar Museum. Underskrift: Utsigt från Marialund vid Calmar åt södra sidan. Därunder på en påklistrad lapp: Utsigt från Rostad wid Calmar åt Södra sidan. - Signatur i högra nedre hörnet M? Bärgman. I motsatta hörnet årtalet 18/08 03?/. Plåt Kalmar Museum foto Manne Hofrén 1932 Gåva av tapetmålare H. Åkerlund.
Nedanstående kavalleriofficerare avlade officersexamen på Karlberg 1923 och gick därefter ridskolan på Strömsholm 1924-25. Carl-Axel Stackelberg K 1, Sven Littorin K 3, Nils Frost K 4, Sven Axel Torén K 5, Carl Otto Smith K 6, Erik Wiklander K 6. På bron framför slottet.
Nedanstående kavalleriofficerare avlade officersexamen på Karlberg 1923 och gick därefter ridskolan på Strömsholm 1924-25. Carl-Axel Stackelberg K 1, Sven Littorin K 3, Nils Frost K 4, Sven Axel Torén K 5, Carl Otto Smith K 6, Erik Wikland K 6. Bron över Kolbäcksån, belägen norr slottet.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet. /2000-08-28, AS.
Rosendal. Kungligt slott på Djurgården i Stockholm. Rosendal uppfördes 1823-27 efter ritnigar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedemera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Ortsnamnet är känt sedan slutet av 1700-talet, då det avsåg ett djurvaktarboställe.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ Adelcrantz. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog Adelcrantz upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Begravningsvärja som tillhört landshövdingen Gustaf E-son Leijonhufvoud. Med följande text i översättning: Om Gud för oss, vem mot oss. År 1654. Den som (är) med Gud, han förbliver i (all) evighet. 1654. Efter ritning av Hugo Hedberg. Örebro Läns Museum, Slottet.
2000-08-18, AS. Rutsalen. Kalmar slott är ett av de viktigaste historiska monumenten och dessutom ett av de bäst bevarade renässansslotten i Sverige. Det nuvarande slottet föregicks av en borg från 1100-talets senare del. Det nuvarande utseendet härrör från en restaurering 1886-90 men återger i huvudsak renässansutseendet.
Trolleholm, gods. En fyrlängad borg (Eriksholm) med två diagonalt ställda hörntorn uppfördes omkring 1538.Den brann 1678, omgestaltades på 1700-talet i rokoko och förvandlades på 1880-talet av Ferdinand Meldahl till ett praktfullt renässansslott. Slottet omges av vattengravar och en storslagen park och rymmer bl.a. ett värdefullt bibliotek. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=331598
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.