Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Från 299 kr
Minst två Tidaholmsbussar till Brickebacken-Mellringe. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna.
Minst två Tidaholmsbussar till Brickebacken-Mellringe. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. T 216.
Skolor. Lärare och elever vid elementarskolan fr.o.m. höstterminen 1893 t.o.m. vårterminen 1896? Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna Fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. fru Amelia von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m., fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m., först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter badkamrern Vallinder, Mösseberg. Magister J.A. Fast, lärare i matematik, naturkunnighet och geografi i de högre klasserna samt kristendom i 1:a klassen. Elever: i VI klassen: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. IV klassen: Ingrid Kilander, Olga Forss, Hilma Ericson och Inez Hanson.
Kv. Klockaren 1, Storgatan 13, Kilanders. Kilanderska huset under byggnad. Färdigbyggt år 1900. Då inflyttade även postkontoret där från det lilla huset till vänster (se brevlådan på väggen) med ingång från gårdssidan. Postmästare var postexpeditör fru Maria Hammarstrand. I hörnet av Storgatan mellan Kilanders och lilla huset t. vänster låg poliskonstapel Högbergs låga envåningshus (ett stycke in på tomten), där sedan uppfördes hörnhuset inrymmande bokhandel, Skaraborgsbanken m.m. Till höger Jouvins hotell, och närmast kyrkan Westlins hus, där Kilander i många år hade sin manufakturaffär, tills hans nya hus blev färdigt.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Kv. Veterinären, Storgatan 56. Första varmbadhuset i Falköping inrättades av provinsialläkaren C.A.L. Neuman i den av honom ägda fastigheten Carlslund vid Ellet, byggt 1870. Efter nedläggningen idkade en göteborgare Söderberg café-rörelse i c:a 10 år. Slaktare Karl Hansson inköpte fastigheten omkring 1885. Falköpings stad hyrde av Hansson för folkskola. Nykterhetsföreningen Enigheten hyrde också av Hansson tills den byggde egen lokal vid S:t Olofsgatan 1902-1903. Staden köpte sedan fastigheten för Gasverket och hade där lokal för kontor m.m. Främre delen av byggnaden, som syns på fotot revs omkring 1900. Slutligen revs hela byggnaden i juli 1974.
Valter Gustafsson med en vagn sorterade knäckebröd på Nordstjernans knäckebrödsfabrik. Nordstjernans knäckefabrik ägdes sedan 1944 av Wasabröd. Fabriken körde treskift året om, men var stängd på söndagar. Tolv ton bröd och över ett ton ströbröd producerades per dygn i fabriken. Bilden är från år 1950.... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Soldattorpet i Gamla Linköping, Tidstorp. Bilden är från tiden innan det restaurerades till ursprungsskick. Om soldattorpet: Torpet Tidstorp kommer från början från Malmslätt utanför Linköping och har varit soldattorp sedan början av 1800-talet, då det byggdes. Fähuset (ladugården), ladan och boden kommer från trakterna kring Norra Vi i södra Östergötland. Byggnaderna flyttades till Garnisonsområdet i Linköping och blev museum där 1923. År 2018 flyttades de till Gamla Linköping och restaurerades till ursprungligt skick. Vykort med motiv från Linköping. Vykort digitaliserade ur Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek.
Hamnen i Linköping strax före midsommar år 1952. Hamnfogden Gunnar Lindfors konstaterade att det inte hade setts så många båtar sedan år 1921 i Linköpings hamn. Tretton båtar lämnade sin last med cement, kalksten, kalksalpeter och rapsmjöl. Längst till vänster i bild ser man så kallade Mutterhuset, uppfört 1944-1945 för ELGE verken. Det revs år 2011. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Herdina Lindebergs konditori år 1955. Stora torget 3 är Linköpings mest traditionstyngda café och konditoriadress. Sedan 1845 har det serverats kaffe och kaka på den adressen. Herdina Lindberg drev café på adressen år 1881 och 1915. Namnet fanns kvar fram till år 1959. År 1959 blev familjen Weider och bytte namnet till Siesta. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Trädgårdsföreningens restaurang. År 1881 byggdes restaurangen Schweizeriet, samtidigt som utsiktstornet Belvederen. Restaurangen ritades i original av Rudolf Ström, men har sedan start ändrat fasad i omgångar. Tanken var att man skulle ha full värdshusrörelse i byggnaden. Det har både dansats och serverats middagar i byggnaden under årens lopp. Den 14 april år 1977 startade en brand i restaurangen, vilket gjorde att Schweizeriet totalförstördes. Byggnaden som i folkmun kallades Trädgår´n har inte återuppbyggts, kvar på platsen idag finns en fontän. Vykort med motiv från Linköping. Vykort digitaliserade ur Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek.
Ångaren Dellen utanför Näsvikens station. Ångaren Dellen byggdes år 1861 vid LINDBERGS MV & VARV AB i Stockholm. Beställare var Hudiksvall Steam Sawing Mill Company Limited of London, på svenska Hudiksvalls Ångaktiebolag, kallat för Engelska bolaget. Båtens mått var 18,20 x 3,53 x 1,93 meter. Ångmaskinen hade 20 ind hkr motorstyrka. 1868 blev ångaren Dellen överförd till det nybildade Hudiksvalls Trävaruaktiebolag sedan Engelska Bolaget avvecklat sin verksamhet. Efter att Näsvikens station tagits i bruk i november 1874, tog kommunikationsbolaget återigen över ångaren Dellen som då fick namnet Bjuråker.
Minst två Tidaholmsbussar till Brickebacken-Mellringe. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. T216.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ Ao4 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ ABo1 sedan någon SJ Co eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ Bo1, två SJ ABo1 och någon SJ Co eller SJ BCo. 1924 ansågs ABo1 och Bo1 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Fotot taget på Sandvikens hotell. Ernst Arvid Larsson, Lasse, född 1900-08-31 i Vrenninge eller Fläckebo i Västmanland, han avled 1980-07-09. Fadern var nattvakt på GDJ, Gävle - Dala Järnväg och ansåg att enda möjligheten för den 14-årige sonen Ernst Arvid att komma in vid järnvägen var att börja som tidningspojke. Här syns han i uniform och Pressbyrås väskan med troligen Dagens Nyheter i handen, Han hade mössa med nr 556 och snökängor på sig. Man lär ha sagt till pojke- kom in ska Du bli bjuden på något sedan togs kortet på verandan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.