Storgatan 20 i Linköping rivs 1977. Huset från 1800-talets början eller tidigare var ett av flera som vid tiden raserades inom kvarteret Decimalen för att ge plats för nytt och möjliggöra breddning av gatan.
Från 299 kr
Del av Linköping vid 1900-talets början genom en vy österut från Lithografens hus. I förgrunden bebyggelsen i kvarteret Blandarens nordöstra del. I fonden reser sig Repslagaregatan 3 och som döljer det så kallade Överstehuset.
Amatörfotografi mot huvudbyggnaden till Vi säteri (även Wij) vid sjön Glans strand öster om Norrköping. Herrgården uppfördes sannolikt i början av 1800-talet men ombyggdes radikalt 1910 genom kapten Karl Fredrik von Malmborgs försorg, som själv utförde ritningarna.
Den senare huvudbyggnaden på Viby säteri uppfördes i början av 1800-talet. Resultatet blev en reveterad timmerbyggnad under brutet sadeltak. Invändigt fördelad på tio rum, två kök och två hallar. Dokumentation av Östergötlands museum 1970.
Utmed Klostergatan i höjd med Trädgårdsföreningen uppfördes i början av 1900-talet två parallella husrader. I området närmast parken lät lektor Karl Beckman för sin familj uppföra Klostergatan 64. I höger bildkant uppförs Klostergatan 66.
Teatergatan 1, tidigare Artistgatan 2, i Linköping. Villan hade stått klar i början av 1910-talet, beställd av landsfiskal Per Arnander och uppförd efter Axel Brunskogs ritningarna daterade 1911-12. I bildens bakgrund uppförs fastigheten Vasavägen 12.
Narbäck, Ödeshögs socken. Ingen ytterligare information är oss given, men sammanhanget talar för att bilden stogs i samband med en byggnadsantikvarisk dokumentation av Nordiska museet i början av 1900-talet. Sannolikt en äldre mangårdsbyggnad i byn.
Tomten till villa Wauxhall avstyckades i början av 1900-talet från egendom Villaberg för att säljas till slaktaren Albin Karlsson. På platsen lät han uppföra bildens villa som gavs namnet Wauxhall. Huset stod inflyttningsklart 1913.
I höjd med Gamla torget och med kameran riktad mot Dalsgatan togs detta motiv en sommarhalvårsdag i början av 1900-talet. Resultatet bearbetades för att pryda brevkort och just detta skickades 1906 till herr Sven Örtegren i Forshaga.
Storgatan 62-66 i Linköping på sina ursprungliga lägen invid Järntorget. I början av 1950-talet flyttades husen till friluftsmuseet Gamla Linköping och kom där att få inbördes lika placering invid Kryddbotorget.
I början av 1960-talet togs beslut om att bebygga ägorna till Ryds gård väster om centrala Linköping. År 1963 dokumenterades därför gårdens miljöer inför omfattande rivningar. Här en av gårdens bodar.
Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Imposanta Sturefors från väster som fond mot slottsparken. Nuvarande slott stod klart i början av 1700-talet och hade ritats av Nicodemus Tessin d.y. Samme mästare anlade parken, även om den utvidgats och omgestaltats över tid.
Storgatan 35 i Linköping ingick i den husrad mot gatan som revs för att ge plats för varuhuset Filbyter i början av 1970-talet. Fotoåret 1971 var således tiden för populära Slöjdmagasinet och Iduna snart över på platsen.
Den extra inryckningen till Flottan och Kustartilleriet, föranledd av det spända läget, tog i dag sin början. Bilden visar officer hållande upprop vid Västra brobänken före inskeppningen till Waxholm, 30/8 1939.
Foto i svartvitt visande östra delen av nuvarande Majnabbehamnen med Carl Johans kyrka i bakgrunden. Här låg i början av seklet en såganläggning. På 30,40-talet hade Brattrederierna en anläggning för bränsle, trä, ved här
Station anlagd 1893. Hade från början tänkt kallas Byske, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, Byske-modellen. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944. Järnvägen elektrifierades 1941.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnväg, TGOJ M3t 71, 72 och 73. Turbinloken. De tillverkades i början av 1930-talet av Nohab. 71 och 73 finns som museislok i Göteborg dok 72 är museislok i Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
Dylta bruk stationshus. Stationen togs i bruk 1856 och var från början en gammal prästbostad. På bilden syns stationsföreståndare Frans Andersson som arbetade på Dylta bruk station från 1942 fram till pensionen 1948.
Östervärn station i Malmö öppnades 1892 av Malmö - Simrishamns Järnväg, MSJ. Tvåvånings stationshus i tegel. Trafikplatsen lades ner i början av 1990. Spåren revs. På bilden syns resandetåg med ånglok.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.