Snösmältning vid Tulebsjön 1956. Skräddaren Bror "Petter" Pettersson befinner sig ovanför ett stort rör. Nedanför står döttrarna Karin (gift Hansson) och Eva (gift Kempe) och ser på när vatten rinner genom röret. Karin har på sig en röd poplinkappa med teddyfoder som pappan har sytt.
Från 299 kr
Hälsokursbesök på Vattenverket Helsan. September 1945. Vattenverket Helsan stod färdigt 1898 på Sätra-åsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar. Tidigare har använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grund-vatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätra-verket tog i drift 1960.
Vy mot spånskivefabriken med timmer i Nissans vatten framför industrianläggningen. 1957 startade RYAB spånskivetillverkningen i Rydöbruk; den nyuppförda fabriken var den första av sitt slag i Sverige. Några år senare startades en filialfabrik i Oskarström, också för spånskivor. Tillverkningen i Rydöbruks lades ner 1978.
Storgatan sedd från väster 1910-talet. Från vänster "Bykällan" och ålderdomshemmet "Grythult" detta för att varje pensionär hade varsin gryta i den öppna spisen. Från höger Garvare Östermans hus och ovanför ännu en bbykälla vilken revs 1910 då staden fått kommunalt vatten. Huset ovanför källan ägdes av skomakaren Ludvig Svensson som dog 1930.
Ark med två monterade foton och text: "a. Vindruvor och fikon i växthusen. 80 kr. per kg. för vindruvorna. I bakgrunden ryker det från ledningarna med det heta vattnet. b. Av denna källa skulle man kunna värma upp en stad av Reykjaviks storlek. 260 liter hett vatten i sekunden strömmar fram."
Fotot beställt av Svensk-Engelska Mineralolje AB. Shell 21: Bunkerbåt, gick emellan båtar och mindre depåer och bunkrade/tankade. Byggd 1929 av Marstrands mekaniska verkstad i en serie av 25 bunkerbåtar. Rymde 44 kubikmeter olja, med fat på däck dödvikt 50 ton. Inklusive vatten 40 bruttoton. Foton på samtliga 25 bunkerbåtar finns på Shells fartygsavdelning, Göteborg.
Foto från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1932, efter att länspumpningen av kanalen hade pågått i en dag. I samband med undersökningarna tömdes den vanligen vattenfyllda inre vallgraven helt på vatten. I vattnet syns grovarbetaren Karl Johansson som var anställd av Huskvarna stad.
Två män arbetar med att slå ner en spåntvägg tvärs över den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökingar sommaren 1932. Spåntväggens syfte var att hålla borta vatten från Huskvarnaån från den inre vallgraven så att den kunde undersökas.
Utgrävningar av den inre vallgraven, "kanalen", vid Rumlaborg i Huskvarna vintern 1934-1935. På bilden syns lusthuset på borgkullens topp till vänster och centralt den plankvägg som satts upp tvärs över vallgraven med syfte att hålla vatten borta. I förgrunden syns stockrester som framkommit i samband med undersökningarna.
Två män arbetar med grävarbete i den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Till vänster syns borgkullen med lusthuset på toppen och centralt en spåntvägg som har anlagts tvärs över kanalen för att hålla vatten borta. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar av den inre vallgraven, "kanalen", vintern 1934-1935.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är åter vattenfylld. Foto taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1932. I samband med undersökningarna hade vallgraven tömts på vatten med hjälp av en elektriskt driven pump, en spåntvägg hade även anlagts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån.
Arbetare från Huskvarna stad gräver upp massor från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Till höger syns spåntväggen som hade byggts upp för att hindra vatten från Huskvarnaån att tränga in. Bilden är tagen i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1932.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar där sommaren 1938. Centralt i bilden syns pumpen som användes för att hålla inträngande vatten borta från schaktet. Högst upp skymtar lusthuset på borgkullens topp.
Korta kjolar 15 juni 1966 Två unga flickor står i vatten som räcker upp till smalbenen och invid en mur. Flickan i förgrunden är klädd i långärmad randig blus och kort kjol och flickan i bakgrunden är klädd i långärmad mörk blus och kort kjol.
Modet 20 maj 1966 En mannekäng i en kort klänning, vita strumpbyxor, skor med remmar samt med halsband om halsen sitter på en stenmur utomhus i en park. Hon har en bok i sina händer. I bakgrunden syns vatten samt en eka förtöjd vi en brygga. På andra sidan ån i bakgrunden syns människor samt hus.
NÖJ lok 10 Tillverkad av: Nohab 1868 Tillverkningsnr.: 10 Längd: 12,71 m. Ångtryck: 7 kg/cm* Mat. vikt: 25,7 tons Tjänstevikt: 23,2 tons Tendervikt: 7,3 tons DrivhjulsØ: 1,684 m. Kol: 3 tons Vatten: 5,9 m* Hastighet: 60 km/h Antal: 45 stk. Smalspår 891mm
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Byggande av dykdalber för flottningen i Varpen. Dykdalber är förtöjningspollare på fritt vatten, bestående av ringformigt neddrivna och hopsurrade grova pålar. Benämningen är en försvenskad form av "duc d'Albe", hertigen av Alba, som enligt traditionen konstruerade anordningen under sin tid som ståthållare i Nederländerna.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Den 2/6 1959 ser det nya industriområdet ut som visas på bild. En lång plan platå har sprängts fram ur det som en gång i tiden var fast berggrund under skummande vatten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.