Tidigare notering: "Strömstad."
Från 299 kr
Tidigare notering: "Orust."
Orust
Grupporträtt av II. bataljonen vid Bohusläns regemente I 17 med III. och IV. arméfördelningar år 1902. För namn se bild Nr. 3.
Åkeriarbetaren/kusken Mateus Andersson rider vid Mölndalsbro, 1930-40-tal. I bakgrunden ses Göteborgs- och Bohusläns sparbank (Kungsbackavägen 1 i hörnet mellan Kvarnbygatan och Kungsbackavägen).
Text på kortet: "Gustafsberg". "Gustafsberg vid Uddevalla är inte endast Sveriges äldsta badort utan dess ryktbarhet härleder sig i minst lika grad från den för tiden unika internatskolan, som år 1776 där inledde sin verksamhet till gagn för "Bohusläns fattiga pojkar". Gustafsberg hette före 1774 Baggetofta och ägdes av skeppsredaren och handelsmannen Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina, född Hegardt. Makarna var barnlösa och testamenterade hela sin betydande egendom till en barnhusstiftelse. Konung Gustaf III stadsfäste donationsbestämmelserna och förlänade platsen namnet Gustafsberg. Barnhusskolan började sin verksamhet 1776 och meddelade undervisning i latin, moderna språk, matematik o.s.v. samt även musik. Såsom internatskola med egna lärare upphölls verksamheten till 1924. Numera är den förvandlad till skolhem, och eleverna undervisas i Uddevalla läroverk. På 1720-talet upptäcktes Baggetofta hälsobrunn, och den besöktes 1746 av Carl von Linné, som därom berättar i sin Wästgöta-resa. Såsom badort anses Gustafsberg kunna räkna sina anor från 1774, och därmed är den vårt lands äldsta. Sin glanstid upplevde badorten under förra hälften av 1800-talet, då kungligheter, adel och andra framstående kvinnor och män besökte Gustafsberg, och där drack hälsa ur surbrunnen. Efter att under många år ha legat gömd under badrestaurangens golv har brunnen nu gjorts tillgänglig, och idag kan man åter "dricka brunn" på Gustafsberg. Numera är den 200-åriga badorten livligt frekventerad. Den bjuder modern komfort i historisk mjljö och är en kostbar västkustens pärla, som skyddas inte endast av Barnhusdirektionen utan också av vårt lands högsta kulturvårdande myndigheter".
Olof Jonssons text: Engdahls. Enligt församlingsboken så bodde i bostadshusen på fastigheten Yngve 7 27 personer. Järnarbetare Anders Magnus Engdahl, Västra Tunhem 1864, hans hustru Erik Hansdotter, Håby (Bohuslän) 1858, sonen åkare Gustaf Wilhelm, Trollhättan 1889, och övriga barn Viktor Erhard, Trollhättan 1892, Elsa Elisabeth, Trollhättan 1895, Astrid Wilhelmina, Vassända-Naglum 1897, Hildur Amalia, Vassenda-Naglum 1900 och Elon Valfrid, Vassenda-Naglum 1904. Gissningsvis är det några av dessa som syns på bilden. (Se även bild 1007)
Olof Gustaf Oskar Johansson med familj ca 1912 Enligt husförhörsboken "Metholmen 1/4 mantal" Åbo Olof Gustaf Oskar Johansson Gärdhem 1837-04-18 med hustru Paulina Johannesdotter Hjärtum 1848-07-20 framför boningshuset på Metholmen. Paret hade 4 barn: Albert Julius Hjärtum 1881-08-14, Johan Fredrik Hjärtum 1887-03-13, Hulda Maria Hjärtum 1877-01-04 och Ida Christina Hjärtum 1879-06-15. Enligt boken "Svenska gods och gårdar, Bohuslän" så såldes gården 1918 efter O. G. Johanssons död. (O. G. Johansson dog 1917-02-09)
Text på kortets baksida: "Johan Andersson, f. 14 juni 1852. Bodde i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Inskriven 14 mars 1872 vid Stockholms sjömanshus som matros. Övergick sedan i engelsk sjöfartstjänst. Flyttade till Södra Strand i Resteröd. Gift med Maria Andersson f. Mattson (1865, dotter till Olof Mattsson i Ryr och hans hustru Annika Andersdotter(avled1881). John Olof Andersson var son till Anders Johan Och Maria f. Mattsson".
Kusiner samlade i villa Aruga i Marstrand, 1935
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.