Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans sydostra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. 1969 blev Repslagarbanan bygnadsminnesmärkt.
Från 299 kr
Stationen öppnad 1928 med en- och enhalvvånings stationshus i trä, sammanbyggt med godsmagasinet. Nu för tiden är den säsongstation. Motorvagn SJ Y1 1343. Y1 är en dieseldriven motorvagn som byggdes enligt Italiensk- Fiat licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Motorvagnen trafikerade på Inlandsbanan och är exteriört målad i inlandsbanans färgsättning. "Pizzaracer" finns kvar i originalutförande på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Den andra vagnen är SJ Y1 1305, den tillverkades i Italien av Fiat i slutet av 1970-talet.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dyö. Namnet kommer från dy och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället. Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar vid fabriken.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper
År 1871 tog Malmö Trämassefabriks AB över Delary Järnbruk och byggde en sulfatfabrik som startade 1872. Efter brand 1875 startade verksamheten på nytt 1877. Nu hade man dessutom byggt till en mekanisk verkstad och här tillverkades så småningom både lokomotiv och vagnar. Malmö Trämassefabriks AB upplöstes 1900 och Svenska Sulfatcellulosa AB bildades. År 1909 övertog Strömsnäs Bruks AB Svenska Sulfatcellulosa AB. Fabriken lades ned 1981.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974.
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.