Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Från 299 kr
Det en gång i tiden präktiga Stjärnorps slott uppförden vid mitten av 1600-talet. Byggherre var den skotske adelsmannen Robert Douglas som förlänats marken för sina insatser i svenska armén. Sedan en förödande brand 1789 kvarstår huvudbyggnaden som ruin. Här en dokumentation från omkring år 1900.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Vy mot Kvarns herrgård hösten 1906. Huvudbyggnaden återuppfördes efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet. För ritningarna stod den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. Upplysningsvis hade den nedbrunna herrgården ritats av dennes far Abraham Nyström omkring år 1830. Personerna på bilden har inte identifierats men står sannolikt att finna hos godsets ägare, Pehr Orre, eller dess arrendator, Gustaf Melker Jacobsson.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
I fager blandbygd invid Lillån ligger den stilrena huvudbyggnaden till Braxstad. Uppförd 1750 av major Johan Gripenwaldt. Påbyggd 1840 och sedan dess grundligt renoverad, bland annat 1920 och 1937. Vid tiden för bilden ägdes godset av makarna Napoleon och Natalia Andersson.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Vy mot Thorönsborgs slott i Sankt Anna. Den ståtliga huvudbyggnaden uppfördes i slutet av 1750-talet åt greve Göran Gyllenstierna, som önskat modernisera sin befintliga men svårt förfallna herrgårdsanläggning. Ritningarna till den nya byggnaden är starkt inspirerade av Carl Hårlemans arkitekturideal. Vid tiden för bilden ägdes och brukades godset av grevinnan Ebba Mörner.
Fotografi av linköpingsfotografen Didrik von Essens hand där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Dokumentation av Salvedal i Yxnerum socken. Året är 1944. Gården fungerade i äldre tid som gästgivaregård och skjutshåll. Enligt källorna behöll gården den funktionen till omkring 1865. Huvudbyggnaden i fonden förlorades i en eldsvåda 1965. Övriga byggnader är dock idag väl hävdade genom Yxnerums hembygdsförenings försorg.
Valla gård 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Valla gård från trädgårdssidan 1920. Huvudbyggnaden stod klar år 1859, uppförd i nyantik stil efter ritningar av linköpingsarkitekten Jonas Jonsson (1806-1885). År 1933 skänkte ägaren Henric Westman (1853-1937) gården till Linköpings stad som därefter fungerar som den lantliga delen av friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.