Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Från 299 kr
Vid Lugnet under Herrborum i Sankt Anna fotograferades denna vackra loftbod 1909. Som regel användes loftbodarnas övervåning till förvaring av kläder och husgeråd samt som sovplats för ungdomar sommartid. Undervåningen användes vanligen som visthusbod. Vid tiden för bilden bodde änkan Maja Stina Svensdotter i Lugnet. Möjligtvis är det hon vi ser krumryggad framför boden.
Vy ut över utställningsområdet med staden som fond. Bilden är fångad från trappan till restaurangen uppe på Syltenberget.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde brukas från hösten 1922 och gav i förstone plats för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 5.
Bröderna Sigurd, Arne och Uno Hallin framför torpet Middagsfisket i Sankt Anna socken. Barn till Karl Johan Hallin och fotograf Durlings syster, Hedvig Maria Bertha Durling.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1906. Den vita byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Vy mot Lindersfjärden.
Två väl skrudade kvinnor poserar för fotograf Emil Durling vid Strömmen i Sankt Anna. Kvinnan till höger är Magda Svensson, vidare gift med handelsbiträdet Mats Olivio Axelsson. Kvinnan intill är möjligtvis Magdas mor, men antagandet har inte kunnat styrkas.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Selma Lindholm i arbetstagen hos fruktodlaren och fotografen Emil Durling i Strömmen. Hon var hans hushållerska under åren 1907-1909. Det sistnämnda året gifte hon sig med snickaren Karl Johan Larsson och makarna flyttade till hemmanet Norra Lund på Yxnö.
Två vänner på cykelutflykt i Sankt Anna socken. Sannolikt har männen stannat till vid fotograf Emil Durlings bostad i Strömmen. Anm: Männens identiteter har inte kunnat styrkas.
Häradsskärs lotsstation i Gryts yttersta skärgård.
Emil Durlings hund invid fotografens bostad Strömmen i Sankt Anna socken. Vad jycken hette är sedan länge glömt.
Ett kamratligt gäng, udda utrustade med både munklaver, fiol och hagelbössor, har samlats för en glad stund. Platsen är sannolikt Sankt Anna i den östgötska skärgården. Bland kamraterna har bröderna Valdemar och Gustaf Nilsson från Trärum i Skällviks socken kunnat identifieras.
En skara barn besöker Ryttartorpet i Grenadjärparken 1925. Miljön hade byggts upp invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5 i Linköping. Soldatbostället Tidstorp hade flyttats från Tift i Kärna och uthusen från Norra Vi.
Porträtt av Johanna Lekander, mamsell vid Thorönsborgs slott i Sankt Anna.
Karl Johan Hallin med hustrun Hedvig vid ägorna till deras hem Ramsdal i Sankt Anna.
Arne Hallin i backarna rimligtvis vid hemmet Ramsdal i Sankt Anna socken. Son till Karl Johan Hallin och fotograf Durlings syster, Hedvig Maria Bertha Durling.
Vid äppelträden hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen har tre unga kvinnor samlats för fotografering. Från vänster ses Ella Sjögren, Ester Karlsson -mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål- och därefter Alma Karlsson, syster till Ester.
Porträtt av spelmannen Pelle Fors 1904. Hans egentliga namn var Petter Magnus Johansson Fors och var till yrket skomakare. I sin tid dock allmänt känd i de sydöstra länsdelarna för sitt fiolspel, inte sällan i så kallad näckstämning; A-E-a-ciss.
Två väninnorna, varav Magda Axelsson till höger är identifierad, låter sig förevigas i fotograf Emil Durlings improviserade friluftsateljé i sin trädgård till hemmet Strömmen i Sankt Anna. Tiden är sommaren 1917 så rimligtvis är barnet Magdas förstfödde, årsgamla son.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.