Lovö 224
Från 299 kr
Husby-Ärlinghundra 101:1
Tyresö 37:1
Lovö 92:1
Tjärby 37:1
Östra Ryd 70:1
Länna
Lovö
Kolorerat vykort, "Nedra Tivoli Halmstad". Vy över Nykterhetskaféet i parken. På skylten över balkongen stod det "Nykterhetsfolkets kafé och läsrum". I bakgrunden ett flervåningshus. 1907 öppnade Nykterhetscaféet i nedre Tivolis nyuppförda restaurangbyggnad, som Nykterhetsfolket hyrde av Halmstads stad. Den kom att kallas "Nyktran" och ersatte den gamla "Västra paviljongen". Troligen ritades den nya byggnaden av stadsarkitekten Knut Beckeman. 1922 gjordes en ombyggnad, ritad av stadsarkitekten Sven Gratz, som främst omfattade den andra våningen. Där fanns mindre rum som föreningarna kunde hyra och flera idrottsföreningar bildades där. Halmstads Schacksällskap bildades redan 1911 i Nykterhetscaféet och blev en viktig del av verksamhetens identitet. På hösten 1962 stängdes Nyktran och byggnaden revs i februari 1963.
En tagning med brister. Värdet bottnar i att platsen kan lokaliseras och att de bägge flickorna namngivits. Central-Hotellet låg vid norra änden av Repslagaregatan, gränsande mot Järnvägsparken. Flickorna sitter i kanten av parken och vi ser hotellets baksida. Huset invid dem kom senare att byggas till och sammanbyggas med hotellfastigheten. Allt är idag sedan länge rivet. Flickornas närvaro förklaras av att de bodde i området, döttrar till överste Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson. Kristina och Eva var deras namn, födda 1884 respektive 1885. En uppskattning av systrarnas åldrar vid tiden torde ge en datering omkring 1892-95.
Porträtt av Emelie Piper. Född på Löfstad slott 1857 som dotter till godsets ägare, makarna Charles Emil och Sophie Piper. Efter moderns tidiga bortgång valde Emelie att som ogift vårda sin åldrande far och bistå honom i skötseln av godset. Fadern gick bort 1902 och Löfstad ärvdes av Emelie och hennes äldre syster Sophie. Emelie löste emellertid ut systern och blev ensam ägare till sin död 1926. Hon kunde därför följa sin vilja att testamentera slottet, parken och ägorna till Riddarhuset, medan inventarierna tillföll Östergötlands fornminnes- och museiförening (nuvarande Östergötlands museum).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.