Stationen. Mitt för stationshuset står en T-semafor med så kallade gallerverksvingar. Signalen visar kör varsamt. Till vänster i bild finns en ställbock Ställbockar användes för manövrering av enklare mekaniska säkerhetsanläggningar, där växlar och spårspärrar är lokalt omläggbara och där signalerna var av typen semafor.
Från 299 kr
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Tågfärjan Malmöhus lägger ut från hamnen. Oljecistern med texten Gulf i bakgrunden. Färjan Malmöhus byggdes 1945 av Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö och ägdes av SJ Färjetrafik i Malmö. Malmöhus gick som passagerar och tågfärja mellan Malmö och Köpenhamn fram till 1974.
Statens Järnvägar, SJ K4p 3067, tillverkad 1897 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Klintehamn - Roma Järnväg. Loket hade då namnet KIRJ 1 "Klintehamn". Kom till SJ vid förstaligandet 1948 och fick då littera SJ K4p 3067 och användes främst som växellok i Växjö. Mellan 1963 och 1997 så var loket utställt som museilok i Målilla hembygdspark för att sedan deponeras till museijärnvägen Gotland Hesselby Jernväg.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
Västraholm och Petterslund i Jönköping, belägna mitt emot Snickaregatans korsning vid Västra Holmgatan. De ägdes av handlanden A. Fagerqvist, som här hade en handelsträdgård. Fagerqvist drev också en Frukt-, frö-, växt-, blomster- och delikatesshandel på Östra Storgatan 14. Bakgrundens tegelhus tillhörde Nydals Gjuteri och Mekaniska verkstad.
Kyrkogatan nr 3 och Oxtorgsgatan nr 4 i Jönköping. Huset mot Kyrkogatan har flyttats från Öster, enligt uppgift var det ursprungligen stadens fattighus. Jönköpings mekaniska snickerifabrik drevs av ingenjör G. E. Odéen. Där tillverkades byggnadssnickerier och parkettgolv. I bakgrunden skymtar Länsfängelset.
Huvudbonader på personal vid Joheds mekaniska verkstad i Huskvarna. Stående från vänster:Ingvar "Krinkel" Pettersson(1), Kalle Klaar(2),Lennart Bolin(3), Holger Johed(4). Sittande från vänster Roy Eriksson(1), Stig " Peder" Jönsson(2),Tore Sandstedt(3), Olle Nilsson(4).
Haglund & söner AB. Firman etablerades år 1885 av fabrikör Svante Haglund. År 1908 ombildades företaget till aktiebolag, då tvenne söner inträdde i firman . Styrelsens verkställande direktör är Josef Haglund och disponent Titus Haglund. Verksamheten omfattar tillverkning av gardiner och mekaniska rullgardinskäppar. Sedan 1903 bedriver firman även en grosshandel med möbeltyger, stoppningsmaterial, mattor och gardiner. (Ur beskrivning över Skaraborgs län, utg. 1941)
Två män samtalar i hörnet av den gatstensbelagda Kapellgatan och Rådhusgatan. Männen har var sin herrcykel. Mannen till vänster bär keps och en matsäcksväska hängande på styret. Den högra mannen är Johan "Borrar-Janne" Karlsson, som arbetar på Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Utmed Kungsgårdens fasad står flera cyklar parkerade och på Rådhusgatan kommer två personer cyklande.
Fru Blomberg i köket. Hon är iklädd ett förkläde och har just tagit fram en skål och en el-visp. Fönstret är öppet och hon har myggnätet isatt. En krukväxt står på fönsterbrädan. Kvinnan är gift med Jakob Blomberg som arbetar på Arboga Mekaniska Verkstad. AMV
T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Vagn från Langelandsbanen, littera LB M4. Byggd av De Forenede Automobilfabrikker - Triangel, Odense, Danmark 1931. Byggnadsnummer 1339. Ombyggd 1931 från LB B 12. MAN 6 cyl. bensinmotor, från 1953 Leyland 6 cyl. dieselmotor på 150 hk. 4-växlad mekanisk växellåda. Hjulbas 6,3 m. 40 platser plus 3 fällbara säten. Gengasgenerator ca. 1941-45. Körde 29/9-62 sista tåget på LB med LB C 22 från Rudkøbing. Slopad 1962. Skrotad 1963 av Odense Produktforretning. Motor såld till GDS.
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
År 1871 tog Malmö Trämassefabriks AB över Delary Järnbruk och byggde en sulfatfabrik som startade 1872. Efter brand 1875 startade verksamheten på nytt 1877. Nu hade man dessutom byggt till en mekanisk verkstad och här tillverkades så småningom både lokomotiv och vagnar. Malmö Trämassefabriks AB upplöstes 1900 och Svenska Sulfatcellulosa AB bildades. År 1909 övertog Strömsnäs Bruks AB Svenska Sulfatcellulosa AB. Fabriken lades ned 1981.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den blev aldrig någon succé eftersom den malm man hade inte hade tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler, ett spår av detta är ett litet bruksmuseum. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.