Ström 332:1-3
Från 299 kr
Svanaholm
Draftinge
Ås
Tygelsjö 12:1
Botkyrka 371:1
Fredsberg 45:1
Kungsängen 229
Johannes Neander (Andersson) föddes och växte upp under till synes enkla förhållanden i Vånga där föräldrarna var torpare. Under dessa omständigheter kom han ändå i studier vid Uppsala, där han avlade teologisk examen 1876. Under sin studietid tjänstgjorde han som predikant vid Uppsala sjukhus och därpå som föreståndare vid Johannelunds missionsinstitut i Stockholm. Under större delen av 1880-talet var han redaktör för Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionstidningen. Från 1886 kyrkoherde i Risinge. Han hade då varit gift med Johanna Maria Edman sedan tio år. Här porträtterad i Uppsala omkring 1875.
En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.
Med Dannebrogordern på bröstet lät Wilhelm Grönhagen porträttera sig i Karlskrona omkring 1875. Utmärkelsen hade han gjort sig värdig genom sitt deltagande i dansk-tyska kriget som avgjordes med slaget vid Dybböl 1864. I övrigt knuten till Jönköpings regemente. Född i östgötska Varv och uppvuxen i södra provinsens Torpa. Från 1877 gift med Agnes Westman, dotter till grosshandlaren i Linköping Gustaf Westman och hustrun Maria Carolina Juberg. Paret kom under senare delen av sina liv att äga Månseryd i Bankeryd och del i Vilseberga i Roglösa.
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Källa ödekyrka eller Källa gamla kyrka är en relativt välbevarad kyrkoruin i Källa socken på Öland som ligger längs vägen till Källahamn. Namnet Källa socken finns belagt i skrift för första gången 1360. Socknen har fått sitt namn av en hednisk offerkälla, som vid kristendomens införande kristnades och helgades åt S:t Olof, sjöfararnas helgon. En källa i närliggande Källahamn brukar identifieras med den, men 1960 upptäcktes en raserad brunn i den nordvästra delen av kyrkogården. Kristendomen infördes under 1000-talets andra hälft, vilket bland annat framgår av ett par kristna runstenar.
Brefkort, "Tvååker". Byggnaden uppfördes på 1890-talet av gästgivaren Johan Elis Johansson, kallad "Snickere-Johan". Dessförinnan hade gästgiveri bedrivits på en annan gård. Byggnaden på bilden kallades för "Hotellet". Olof Larsson arrenderade gästgiverirörelsen där under början av 1900-talet. I delen närmast kameran inredde han en lanthandel, men den flyttade han till sitt eget nyuppförda hus rakt över vägen år 1909. Därefter drev en man vid namn Bergendahl affär i gamla "Hotellet" 1909-1920. Efter honom blev det Oskar Svenssons boningshus under 1920-1930-talen. Han var försäljare av jordbruksmaskiner. Oskar ska ha byggt till verandor på huset. På gaveln häråt var det kafé på 1940-1950-talet och senare bl a en skoaffär.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.