Inramad, rikt utsmyckad matsedel (fanor, landskapsvapen m.m.) vid "Middag för H.M. Konungen, Ränneslätt (Eksjö) den 25 juni 1878". Högst upp ser man bl a konungens (Oscar II) namnchiffer. På baksidan kan man studera konsertprogrammet som ev. utfördes under middagen. Kan ev. röra sig om invigning av grenadjärkårens officersmäss.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Bo7 3603. Vagnen har två olika strömavtagare på taket. Båda har schweiziskt ursprung. Den beställdes hos Hässleholms Verkstäder men färdigbyggdes 1947 av Kockums i Malmö. Vagnen har använts för att studera strömavtagningen under gång, i synnerhet benägenheten för bygelstudsar. Den slopades 1988.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Man klädd i svart med vita prickar och linjer för att kunna studera kroppens rörelse i dessa punkter med hjälp av kronofotografi.
Tre kvinnor sitter på knä på marken och böjer sig fram för att studera på ett papper (troligtvis en karta) som ligger framför personen i mitten. Personerna befinner sig i en skog och är klädda i byxor och tröjor. Personen till vänster har även en mössa på sig.
Porträtt av Federico Gómez de Salazar y Orduña, officer i spanska armén och den som införde fysisk aktivitet och idrott i spanska armén. Federico Gómez de Salazar y Orduña var tillsammans med militärläkaren Federico González Deleito i Sverige 1910 för att studera metoderna för svensk gymnastik.
Skissbok med studieporträtt i blyerts av Wilhelmina Lagerholm (1826-1917). Skisserna är förmodligen tecknade i Örebro under våren och sommaren 1850. I november samma år flyttade Wilhelmina Lagerholm till Stockholm för att studera teckningskonst och måleri. Boken är skadad genom brand. Några av bilderna är daterade och flera har namn på den avporträtterade. De föreställer släktingar, familjemedlemmar samt vänner och bekanta i Örebro.
Skissbok med studieporträtt i blyerts av Wilhelmina Lagerholm (1826-1917). Skisserna är förmodligen tecknade i Örebro under våren och sommaren 1850. I november samma år flyttade Wilhelmina Lagerholm till Stockholm för att studera teckningskonst och måleri. Några av bilderna är daterade och flera har namn på den avporträtterade. De föreställer släktingar, familjemedlemmar samt vänner och bekanta i Örebro.
Statens Järnvägar, SJ B07 3603. Vagnen har två olika strömavtagare på taket. Båda har schweiziskt ursprung. Den beställdes hos Hässleholms Verkstäder men färdigbyggdes 1947 av Kockums i Malmö. Vagnen har använts för att studera strömavtagningen under gång, i synnerhet benägenheten för bygelstudsar. Den slopades 1988.
Frukostdags - Hanna Pauli
fotografi, photograph
En af aeronautiska sällskapets flygare, löjtnant Richard Nordqvist, anlände vid 9-tiden i dag hit till Falkenberg och landade på Västra gärdet efter start från Ljungbyhed kl. 7 på morgonen. Som passagerare medföljer instruktör för Thulinska flygskolan löjtnant John Magnusson. Löjtnant Nordqvist kommer under sitt besök att studera stadens flyghamnsförhållanden. Affärden härifrån sker vid middagstiden. FALKENBERGS TIDNING N:R 55A Lördagen den 10 maj 1919. R Nordqvist är ej med på bilden. Flygplanet är en licensbyggd Morane Saulnier Parasol, typbetckning Thulin D.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
fotografi, bilder
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Erik Lagerberg visar exempel på att en social resa i allt högre grad blev möjlig under 1800-talet. Född i Regna 1847 som oäkta son till en hemmadotter i en mindre gård, blott 7/45 hemman. Modern gifte sig efterhand med en torparson från orten och paret blev del i hennes föräldrahem. Deras första tre gemensamma barn dog i späd ålder och familjen tycks delat samma förutbestämnda öde som de flesta med små resurser. Paret reste sig dock och kom efterhand att arrendera relativt stora gårdar, bland annat församlingens kyrkoherdeboställe. I detta lyckades Erik få studera och efter examen i filosofiska ämnen återfinns han från 1881 som vice lektor vid Linköpings läroverk. Från höstterminen 1885 var han i tjänst som tillförordnad rektor vid läroverket i Söderköping och vidare som ordinarie rektor vid lärosätet i Eksjö. Från 1881 gift med Anna Agata Eleonora Åkerblom. Här porträtterad omkring 1885.
Född i ett prästhem stod det till buds för Theodor Könsberg att studera. Faderns kyrkoherdetjänst i Törnevalla strax öster om Linköping gjorde en plats i stadens trivialskola lämplig. Han återfinns som inskriven vid skolan redan från 8-årsåldern. Som förstfödde son vore vidare kyrkliga studier att vänta, men istället kom han att välja Ultuna lantbruksinstitut i Uppsala. Det kan förklaras med att fadern, vid sidan av sin tjänstebostad som kyrkoherde, ägde det större lantbruket Reva Frälsegård i samma församling. Efter kyrkoherdens död 1862 flyttade de kvarvarande familjemedlemmarna således till Reva där man kan förmoda att Thoedor kom att leda gårdens arbetet. Redan år 1865 bröt han emellertid upp från gården för att bli godsägare till Ylingstad i Furingstad och vidare till Låstad säteri i samma socken. Från 1868 var han gift med Selma Amalia Bredenberg. Här porträtterad 1863.
Född som enda barn i ett enkelt skomakarhem i Norrköping fanns det utrymme för sonen att studera vidare. Det blev teologiska studier och därefter den så ofta långa vägen mot en fast prästtjänst. Ett första steg för August Wilhelm Brolin styrde till Tingstad som adjunkt i kyrkoherde Kastmans distrikt. Våren 1878 öppnades genom annans olycka möjlighet till avancemang. Komminster Julius Molander i Kaga hade avlidit och socknen var tillsvidare i behov av en vice. Brolins tid i Kaga blev emellertid kort. Redan året därpå blev tjänsten som vice pastor i Vårdsberg ledig och redan i februari månad 1879 var Brolin installerad i prästgården. Ett avgörande steg i Brolins karriär skulle komma 1882, då befordrad till ordinarie komminister i Viby socken. Känd och sannolikt respekterad i trakten kom han vidare år 1890 att erbjudas befattningen som kyrkoherde i det näraliggande Veta. Porträttet kan uppskattas till tiden omkring 1875.
- Föremål -
Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.