Sandvikens Järnverk (Sandvikens Jernverk). Kallvalsning av rostfritt rakklingstål i valsverk av Sandvikens egen konstruktion. Verken är bland annat utrustande med instrument för automatisk kontroll och reglering av bandtjockleken.
Från 299 kr
Företag från Sandviken. Utställningen på Gävletravet och Folkparken. År 1946. H. J. Gust. Nilsson, Sandviken. Verkstad som jobbar med rostfritt. Reportage för Sandvikens Tidning.
Röksalong. Möbeltyg och gardiner ljust beigefärgade, polerad gråbrun boisering, matta grå med svart bård, fönsterramar i rostfritt stål. armatur av mattslipat glas i beigelila ton.
Fabriksinteriör från Gunnebo Bruks AB i Varberg. Varbergsverket tillkom 1918 och efter andra världskriget tillverkades där järn- och ståltråd, stållinor och trådspik, även av rostfritt material.
Arbete i chokladfabriken i Ljungsbro. Efter rensning, rostning och krossning malas kakaobönorna mellan valsar av rostfritt stål. Härvid erhålles en kakaomassa av tjockflytande konsistens. Bilden visar en maskin vari malningen sker.
Sliparna Åke Antonsson (till vänster) och Göte Norman slipar före påbörjandet av det slutliga rengöringsarbetet bort resterna av de under tryckprovningen använda trådtöjningsgivarna. Den väldiga reaktortanken består invädigt av högvärdigt rostfritt stål, och man har minutiöst kontrollerat, att det inte finns en enda mikroskopisk spricka eller porositet i det fina ytskiktet.
330 kw genomdragningsugn för blankglödning av breda kallvalsade stålband upptill 800 mm bredd. Ugnen användes för glödning av vanligt kolstål och för rostfritt stål upptill en max temperatur på 1100 grader. Vätehaltigt kväve tillämpas som skyddsgas. Produktionen uppgår till ca 700 kg per timme. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Ytskärande propeller av rostfritt stål för motorer på 400 hk och hastigheter upp till 90 knop. Vid dessa farter ligger båten ovanför vattenytan och drivs fram av propellerbladens yttersta del, som måste tåla extrema påfrestningar. Fotograferad i Ferrum utställningen för Daedalus 2003.
Dokumentation av Läkerol. Puderdelen NID5, bilden visar de två puder (mjöl) siktar som är belägna uppe på maskinen. Sikten siktar mjölet från ev? träflisor från gjutlådor m.m. Siktduken i sikten till höger (den helt runda) måste ibland bytas ut, det händer att det går hål i dessa siktdukar. Sikten till vänster är gjord av rostfritt stål.
Det foto är taget vid en arbetsplatsdag för de anställda med familjer som gick runt i kontor samt verkstäder för att bekanta sig med partnerns arbetsliv. Fotot föreställer att man vid NC-maskin framställde äggkoppar i rostfritt/syrafast stål som de besökande fick med sig hem en per person.
Det foto är taget vid en arbetsplatsdag p[ Scanpumo i Kroksl'tt för de anställda med familjer som gick runt i kontor samt verkstäder för att bekanta sig med partnerns arbetsliv. Fotot föreställer att man vid NC-maskin framställde äggkoppar i rostfritt/syrafast stål som de besökande fick med sig hem en per person.
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
Den gamla kyrkan i Å upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. Det skulle dröja till 1970 innan en genomgripande räddningsinsats sattes in. Ett av flera problem man stod inför var att kyrkan inte grundlagts på frostfritt djup. Nya grundmurar måste till för att stabilisera gavelväggarna och själva gavelröstena stadgas med strävor. Gavlarna gavs även pågjutet skydd mot väta. Här några exempel ur dokumentationen som gjordes kort före arbetets början.
Elektriska maskiner. Löphjulet till en av de fyra Kaplanturbiner, som tillverkats vid verkstaden Kristinehamn för Swiranläggningen i Ryssland, 1932. Ett av världens största kraftverk. Det avbildade löphjulet, som är det största i världen och kommer att överträffas i storlek endast av löphjulen för turbinerna till Svenska Statens, under byggnad, kraftverk vid Vargön. Vargön konsumerar 300 000 liter vatten/sek. samt avgiver 37 500 hk. Löphjulets diameter uppgår till 7,4 meter. 75 varv/min. Vikt 152 ton. De fyra meter löphjulsskovlarna är utförda av svenskt rostfritt stål och väger vardera ungefär 10 500 kg samt torde vara de största stycken som hittills utförts av sådant material. På bilden syns chefsingenjören för Swir-anläggningen, Professor H. Graftio.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.