Haglunds hatt- och pälsvarufabrik med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av mössor, hattar, barn- och damvaror. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttade företaget till Hantverkargatan 29-31. Den 10 november 1935
Från 299 kr
Klostergatan 35 i Linköping. Reveterat och gulputsat timmerhus i två våningar. Kan dateras till 1800-talets mitt eller äldre. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning. Från 1950 till rivningen inrymde huset de för äldre linköpingsbor välkända Charles Högtidskläder och Sonnhag. Bakom rörelsen låg uthyraren Charles Johansson och skräddaren Tage Sonnhag.
Barnhemsgatan 20 i Linköping tillhör fastigheten Rosenborg och fungerade i äldre tid som lokal för beredning av charkvaror. Bakom rörelsen stod fläskhandlare Johan Fredrik Banck. Sonen Per Oskar kom senare att förena sig med slaktaren Nils Johan Nilson och bilda det framgångsrika charkuteriföretaget Banck & Nilson.
Lennmalms färg klingar bekant för Linköpingsbor något komna till åren. Firman har dock sitt ursprung i Norrköping men kom till Linköping som filial 1893. Rörelsen kom vidare att drivas av Frithiof Eriksson, som här ses i dörröppningen till butiken i Jonn O Nilsons hus utmed Storgatan.
Porträtt av arkitekten August Nyström. Son till byggmästaren Abraham Nyström som byggde upp en mycket välrenomerad byggnadsverksamhet med säte på Hållingstorp i Kristberg socken. Efter faderns död övertog August rörelsen tillsammans med sin bror Johan Robert Nyström. Bröderna var av konung Karl XIV Johan utnämnda till så kallade konduktörer, och hade som sådana rätt att leda större offentliga byggprojekt i hela landet.
Porträtt av handskmakare Carl Johan Blohm, Linköping. Han drev länge sin verkstad från stadens S:t Kors kvarter 27. År 1875 lämnade han över rörelsen till sin son och flyttade med sin hustru till Tannefors kvarter 3. Från 1846 var han gift med Dorotea Wilhelmina Bredendich, född i Skeda 1828. Han blev änkling 1881 och avled själv året därpå.
Porträtt av handlare L. J. Schelsinger omkring 1865. Som tillhörig den mosaiska (judiska) församlingen i Norrköping är källäget problematiskt men rimligtvis var han medlem av den släktgren som invandrat från den centraleuropeiska regionen Schlesien. Klart är att han den 1 oktober 1855 övertog C. G. Petrés klädeshandel i Linköping. Rörelsen drevs i Stora hotellets gatuplan under namnet Norrköpings Klädeshandel.
Porträtt av köpmannen Emil Lundqvist. Bördig från uppländska Knivstad inflyttade han till Linköping år 1891 för anställning hos färgare Anders Olof Nyman. Sedermera kom han att överta rörelsen och ombilda den till handelsfirma under namnet O. A. Nymans Eftr. med försäljning av garn och vävnader, trikå- och manufakturvaror.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Omkring 1916 byggdes kantorsbostaden Bellevue i Lönsås ut för att skapa en butiksdel. Vem som drev rörelsen vid tiden för bilden har inte kunnat klargöras men från 1921 hette handlaren Birger Isaksson och möjligtvis är det honom vi ser bland personerna framför huset.
Porträtt av järnhandlaren i Linköping, Alexander Mauritz Hydén. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Från 1858 var han gift med Hilma Hedvig Theresia, född med det för paret passande efternamnet Jernstedt. Makarnas son Mauritz kom sedermera att överta rörelsen och i kompanjonskap bilda den för äldre linköpingsbor så välkända firman Hydén & Rundström.
Linköpings korkfabrik som arkitekten och byggmästaren Sigurd Schillberg drev en kortare tid under 1900-talets första år. 1904 kom rörelsen på obestånd och året därpå flyttade Schillberg med maka och barn till Göteborg. Efter en tid av ägobyten inköptes fastigheten av Göte Petrus Malmgren för ny lokalisering av Druvans mineralvattenfabrik. Druvans mineralvattenfabrik
Larsagården var en köpmansgård som hade timmer, spannmål, stenkol och ved, med en brygga ut i sjön. Ett barn Magnus ärvde över 100000kr och övertog rörelsen, men blev utfattig efter ett par år. Blev gift med en skönhet från Malmö. Från henne reste han till amerika utfattig. Frun stod sedan i cigaraffär i Malmö, Gustav Adolfs torg, H Vemmenhögs härad,10530.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Till vänster Arthur Hanssons affär vid järnvägsstationen, byggd 1904 då rörelsen flyttat från Håby (etablerat 1889). Huset till höger byggt 1906 av A. Hansson som bostad. Inrymde postkontor (som flyttade från Kviström) till 1933, då nytt posthus byggdes intill. Det inrymde också kommunalkontor, från början av 1940-talet fram till 1960." (BJ)
Löwendahls julskyltfönster. Föreståndare var Göran Vedle, boende på Rostastrand 17. Han var duktig på att texta och skylta. Han hade arbetat i sin mamma, Alma Larssons Speceriaffär på Rostastrand 15. Den affären såldes till Bror Löwendal och han flyttade rörelsen till Sjätrnhusen. Butiken överläts 1958 till Gösta Anderson som ändrade namnet till Ganders Livs. 1960 övertog Carl Boman denna butik.
Exteriör bild av Lejahuset hörnet Regeringsgatan 5-7/Jakobsgatan 10 i Stockholm. Rörelsen (även kallad Lejas magasin och senare Leja & Sachs) grundades 1852 av Joseph Leja. Genom sammanslagning av Joseph Leja och KM Lundberg bildades 1902 varuhuset Nordiska Kompaniet (NK). Unionsflaggan vajar på taket.
Porträtt av järnhandlaren i Linköping, Alexander Mauritz Hydén. Från 1858 gift med Hilma Hedvig Theresia, född med det för paret passande efternamnet Jernstedt. Makarnas son Mauritz kom sedermera att överta rörelsen och i kompanjonskap bilda den för äldre linköpingsbor så välkända firman Hydén & Rundström.
Porträtt av familjen Eriksson omkring 1906. Makarna är Erik och Lovisa Eriksson. Deras döttrar heter Hildur och Karin, den sistnämnda född 1905. Paret hade inflyttat till Linköping från Eskilstuna 1893. Familjen var bosatt i Tannefors där de blev kvarnägare och maken etablerat rörelsen AB Erikssons Valskvarn.
Nickebo, populär dansrestaurang fram till början av 1950-talet på en bild tagen i början på 30-talet. Efter att rörelsen avvecklats användes huset i om- och nybyggt skick av Wards möbler m fl och i år (2014) rivs hela klabbet inför nybyggnation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.