tavla, bilder
Från 299 kr
härbre, mangårdsbyggnad, bagarstuga, ladugård
pojke, kvinna, man, kälke, vinter, snö, kvinnor, hus, grupporträtt, barn, män, flicka
vinter, snö, kvinnor, hus, barn, skidor, kvinna, män, grupporträtt, man
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Miljö från Linköping som i förstone inte självklart låter sig orienteras. Inga hus i bilden återstår sedan bilden tillkom 1929. Ajaxssons annonsering på fasaden till vänster ger en ledtråd som tar oss till en vy från Trädgårdstorgets södra sida mot Sankt Larsgatan 33. Först ut att rivas var husen närmast till höger, som i mitten av 1930-talet lämnade plats för det så kallade Ordenshuset. Huslängan utmed S:t Larsgatan höll ut till 1950-talet.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
En grupp bestående av Elna Brundins och hennes syskons kontakter på kvinnosidan. Från vänster sittande syster Gertrud Nordgren, tre okända kvinnor. Stående till höger okänd, till vänster om henne syster Hanna Olsson, Elnas kusin Edit Olsson, dotter till Axel Olsson, Lars Olssons bror som startade och drev Skoglund & Olsson i Gävle. Till vänster om Edit står syster Ingeborg Malmberg, en okänd kvinna och längst till vänster halvsystern Lisa Olsson. Miljö: Axel Olssons bostad i Stockholm, Kaptensgatan 15.
En svunnen miljö i Linköping som sedan länge utraderats. Annonseringen mot brandväggen ger oss ledning och placerar motivet vid korsningen av Apotekaregatans löp mot Ågatan. Bakom väggens budskap finner vi målarmästaren August Neuman, som år 1886 fått tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. Vid tiden för bilden rörde man sig nära sekelskiftet 1900 och då hade firman övertagits av sonen Gustaf. Sannolikt är det honom vi ser i butikens dörröppning omgiven av firmans personal. I bildens högerkant skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping.
Miljö i Linköping som för sin orientering kräver en numera hög ålder eller en synnerligen god kännedom om stadens äldre uttryck. I blickfånget Repslagaregatan 25 som motsvarar del av dagens affärs- och kontorshus som i sin längd fyller ytan mellan Nygatan och det förra Sparbanks-huset. Vid tiden för bilden, 1963, mötte Göran Dyks gata ännu Repslagaregatan. Notera den sistnämnda gatans smala löp från den öppna ytan och i dess riktning mot Storgatan. Den öppna ytan, då bilparkering, kom förövrigt ge plats för varuhuset Gyllen.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Efter en minst sagt grundlig eftersökning har nu detta tidigare okända motiv nått klarhet. Hos oss tidigare endast känd som en miljö ur Linköpingsfotografen Fritz Lovéns samling. Svaret fanns inte att finna i hans hemort utan i vår huvudstad. Schefflerska palatset på adress Drottninggatan 116 söder om Observatorielunden är platsen och byggnaden står ännu kvar i ett varsamt restaurerat skick. Fotoåret 1926 hade huset nyligen donerats till Stockholms högskola och är ännu i lärosätets ägo och i funktion för representation och som kontorslokaler för pensionerade professorer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.