Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Från 299 kr
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Halvtunar med en undre del av sten och en övre av trä var förr ganska vanliga. Hade man viss tillgång på sten men inte mycket och detsamma med virke, så kombinerade man materialen. Stendelen kunde vara av gråsten som här, eller kalksten, eller blandat. Vågrätt liggande trolar kallade man för räckar. Bilden är tagen norr om Fie Jakob Karlssons hemåker, landsvägen skymtat t h.
Denna lilla romanska portal kallas församlingsporten och är kyrkans huvudingång. Den är gjord av omväxlande grå och röd kalksten i ett s k språng. På en hög tröskelsten står de inre profilerade posterna, vilka bär upp ett överstycke, en s k tympanonskiva i trepassform. På skivan står det skrivet 1805 med rödkrita. Detta år utförde man stora utvändiga arbeten på kyrkan.
En för Storsudret ordinär vast av kalksten med någon gråstensinblandning. Balklidets balkar är för klena och krokiga. Här har Masse rätt om hailvast. Se Nr 218. Lägg märke till att gräset är slaget utanför vasten, det var de fattigas foderplats, de fick ta hö och beta på vägkanter och dikesrenar.
År 1900 påträffades en medeltida källare vid byggnation på gården till Storgatan 39 i Linköping. Källaren av kalksten uppges löpt i väst-östlig riktning med fönsteröppningar mot söder. Samma påskrift upplyser att anläggningen förstördes för att ge plats för den nya byggnadens grundläggning.
Lastande fartyg i Kramfors, 1920-tal? Bakon den av takpråmar omringade virkeslastade ångaren ses östra sågens tre hyvelmagasin. I förgrunden två av de tre ryska pråmar som Kramfors Bolag använde för att hämta kalksten från Gotland eller Kisaka från Rönnskär. Pråmarna kallades i folkmun för "bolsjevikerna" och ligger här upptagna för översyn.
Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Längd 172cm, bredd 108 cm. I hörnen oornerade rundlar med diametern 2 cm. Försänkt textruta: "Denna sten tillhörer carduvansmakaren Peter Bolin och des arfvingar." Därunder ett runt försänkt fält, diameter 41 cm med upphöjd sköld som i nedre delen är skadad. I sköldens text: Anno 1793.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.