Dubbelskrovhjulångfartyget CALAIS-DOUVRES av Calais liggande i Dover på 1880-talet. De båda skroven höllos tillsammans av järnspant. Paddelhjulen sittande mellan skroven. 4 skorstenar. Direkt ångtryck. 600 hkr. Farten var 13 knop. Togs ur trafik 1887. Såld till kolupplag på Themsen efter ha legat upplagd i Tilbury.
Från 299 kr
Traktortåg från Wulf & Co AB i Vänersborg. Traktorn är försedd med en Ford 4 cylindrig motor, väger totalt 1800 ton och kan med lätthet dra 2 lastade släpvagnar om vadera 4 tons last. Farten kan hållas till 25 km/ tim, men enligt gällande bestämmelser är tillåtna hastigheten 20 km/tim.
När Snausarve delades någon gång efter 1600-talets mitt, blev Anders Hansson 1610-1690 ägare av den här ursprungsparten, vilket år är inte känt, men han ägde parten 1670. Sonen Hans Andersson född 1661 gifte sig 1699 med Anna Larsdotter och de fick 3 barn, varav äldste sonen Anders Hansson född 1700 blev näste ägare. Anders gifte sig omkring 1725 med Anna Olofsdotter Hummelbos i Burs och eftersom Anders var sjuklig, var det hon som stod för gårdsparten. De fick också 3 barn och även nu var det äldste sonen son ärvde parten, Hans Andersson född 1726 gift 1752 med Margareta Larsdotter född 1729 från Botels. Hans och Margareta fick 4 barn varav två hette Hans! Men det blev en son Anders Hansson född 1756 som blev näste ägare, gift 1781 med Brita Larsdotter född 1750 från Smiss och de fick 4 barn. Anders dog och Brita gifte om sig 1794 med Gabriel Jakobsson född 1767 från Pilgårds på När. Äldste sonen i första äktenskapet Hans Andersson född 1782 och gift 1802 med Dorotea Jakobsdotter Lyberg född 1778 från Lye tog över parten. Hans och Dorotea fick 7 barn och det blev yngste sonen Hans Hansson född 1820 som blev näste ägare. Han gifte sig 1848 med Margareta Elisabet Nilsdotter född 1827 från Anderse och de fick 6 barn. 1879 tog sonen Jakob Niklas Hansson född 1849 över parten, gift 1887 med Anna Lovisa Hansdotter född 1855 från Hägdarve på När. De fick 5 barn och det blev dottern Hermanna Hansson 1894-1995 som blev näste ägare. Hon gifte sig 1927 med Ernfrid Södergren född 1900 från Hallbjäns och de tog samma år över parten. De fick inga barn, utan tog en fosterdotter, vilken inte tog över gårdsparten. Hermannas äldsta syster Nelly Helena född 1888 gifte sig till granngården Goks och det blev hennes dotterdotter Helena Kolmodin född 1968 som köpte den avstyckade parten 1994 av Helenas föräldrar Gunhild och Henry Nyroth med sin sambo Kent Jakobsson född 1966 från När. När de separerade såldes parten. På bilden ser vi från väster: Harald Hansson 7 år, Hermanna Hansson 10 år, hon blev 101 år gammal, och Henrik Hansson 15 år. I bakgrunden ser vi manbyggnaden, en parstuga från 1800-talets första hälft och brygghuset.
'Vy över fält med någon form av odling (trädgård). 3 personer jobbar i odlingen. :: Enligt text till fotot: ''A.M.´s garden.'' (A.M.´s trädgård.) :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5237:1-16. Se även fotonr. 5238:1-18, 5239:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18.'
'Vy med 1 flicka, barn, på en väg. Gräsmark med barrträd på sidorna. :: Enligt text till fotot: ''Road from garden to office''. (Vägen från trädgården till kontoret.) :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5237:1-16. Se även fotonr. 5238:1-18, 5239:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18.'
Den här parten ligger alldeles väster om Kotorget. Den kom till på 1720-talet, då en klyvning av ursprungsparten skedde. Enligt Lauboken skall denna manbyggnad ha varit uppförd 1870. Det kan stämma med det utseende huset har med källare, utdraget tak och fönstrens placering på långsidan. Men huset har ingen sockel, vilket det borde ha haft, och dörren är 1700-talsmässig. Manbyggnader med s k pulpetfrontespiser var tämligen vanliga i Lau, men dess hus hade i regel brutna tak som Liffride, Bönde och Kauparve.
Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan "Hemma-Janne" Olsson 45 år.
Med tanke på de tre tidsåldrarna i takmaterialet skulle man kunna gissa att ladugården är byggd i etapper. Den äldsta delen till vänster är troligen en bulladugård med stall och kohus, byggd när parten etablerades på 1870-talet, man ser de gamla hammarbandsändarna sticka ut på gaveln. Sedan har grishus mm tillkommit i mitten. Längst bort är ladan av resvirke, möjligen uppförd 1906. Något tröskhus ser det inte ut att ha funnits.
Här är ladugårdens baksida sedd från beteshagen med den egendomliga ladugårdsflygeln som är halvt sammanbyggd med ladugårdens gavel. Vad delen på gaveln innehållit är osäkert, möjligen lammhus. Där utanför ligger också en stor rishög, något som tog stor plats på gårdarna så länge man eldade i öppna eldstäder, när det sedan blev kakelugnar och järnspisar, blev det besvärligt att elda med sån här smulig småhuggen ved. Markerna runt parten är mycket stenbundna.
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
För att kunna bryta torven har man varit tvungna att spänna för hästar i trespann. Den äldre mannen är Johan Petter Karlsson, 64 år när bilden togs. Den yngre mannen som har tömmarna och troligen kör vändplogen är sannolikt sonen Karl Johan, 25 år. De bodde på Kauparve, parten intill Käldvägen, se bild nr 5. Bilden är tagen i ett öppet mycket flackt landskap, vilket bara kan vara markerna mot Lausviken eller Lausmyr.
Hans Pettersson plöjer med spetsplog med tvåspann. Här ser man hur årdret ristar och luckrar jorden, han plöjer inte fåror för potatis. Hans Pettersson är 23 år då bilden tas, fadern Lars Persson äger ännu gården, som är den norra parten av Kauparvegårdarna. Se Nr 6 och 9. Åkern är stenig och lite högt belägen, vilket tyder på att Hans plöjer på Byängsbackar bakom gårdsparten. I bakgrunden skymtar sannolikt Fäi-Jakås gård.
Grustaget i Brunn. Grustaget vid nuvarande Skärningen i Brunn vid järnvägsbygget Sala-Gävle 1899. Stickspår från grustaget till järnvägen. Järnvägen nedlades nyåret 1964. Loket troligen benämnd "Gröningen" vars ångpanna var så klen att farten var minimal vid dragande av det tunga grussättet. Det sägs att personer vid något tillfälle gick före loket med en brödbit för att locka det som en häst. Personen i högra hörnet som tar en pris snus är Per Nordling.
F6 Karlsborg 9/6 1941. Haveri med B4 på F6-fältet. Vid landning kolliderade planet med ett träd omedelbart utanför fältgränsen, varvid planet tappade farten, vek sig och havererade. Flygning skedde via instrument under huv. Flygförare var reservoff.aspirant Björnhagen. Som säkerhetsförare off.aspirant Forsell. Besättningen skadades inte allvarligt. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 21/5 1940. Totalhaveri i starten med B4 nr. 730. Haveriet orsakades av att 3:an i gruppstarten kom för nära ledarflygplanet samt 2:an i gruppen. Härvid har farten varit så låg att flygplanet vikit sig och havererat. (Ff.asp. Mossberg skadades inte medan spanaren asp. Jonsson erhöll mindre skador i ansiktet och vänster knä). Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet, samt som Word-dokument.
Galten Kumpen såldes på auktion för 1575 kronor på Östgötaauktionen av avelssvin. Fjorton avelsgaltar såldes till ett medelpris av 765 kronor. På bilden ser man utroparen David Gomér och grisen Kumpen. Auktionen hölls i slakthuset som idag kallas Tornet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelse utmed Engelbrektsgatan sedd åt väster. Huset närmast i bild, "Linjers hus", ligger i kv Galten och hyser en speceri- och diverseaffär. Vid bortre husknuten står några pojkar. En ser ut att hålla en låda med plantor, en annan ett paket eller tidningar - kanske är de springgossar åt affären? Åt höger går Thulegatan och kvarteret därefter heter Oxen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.