Mindre herrgårdsanläggningen som tidigare inte var lokaliserad men som genom extern upplysning kan bestämmas till Sörby i Stjärnorp. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Från 299 kr
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Fotografens intresse gäller bebyggelsen närmast till höger. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har de adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. På staffliet ses ett porträtt av gårdens byggherre, Leonard Westman. Vid tiden för bilden hade gården gått över till Leonard och Ida Westmans son, tillika Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman.
Brunneby ödekyrka 1903. Kyrkan är sannolikt uppförd i slutet av 1200-talet som gårdskyrka till Brunneby gård, vilken senare gav namn till socknen. År 1828 uppfördes en ny och gemensam kyrka för Brunneby och Klockrike församlingar och Brunneby kyrka såldes till gårdens ägare. Kyrkan kom att användas som magasin tills den på 1970-talet åter sattes i stånd som gudtjänstlokal.
Gårdsinteriör från Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. Bilden visar gårdens lusthus och stall.
Dåvarande fastigheten Storgatan 17 i Linköping. Gårdens djup speglar väl äldre tider med ofta långsmala tomter. Bildens gårdshus låg ungefär mitt i tomten som sträckte sig från gatuhuset mot Storgatan i fonden och lika långt till Ågatan bakom fotografens rygg. Fastighetens hus revs fotoåret 1964 för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Vy mot nordost från gatans korsning med Badhusgatan. Fotografens intresse gäller det vitrappade huset i förgrunden. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har den adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Klippestorp i Risinge var precis övergiven som bostad vid tiden för bilden, och kanske just därför lät Östergötlands museum dokumentera gårdens byggnader. Möjligtvis var tanken på att flytta bostadshuset till Finspång för caféverksamhet redan väckt. Initiativet kom dock att realiseras förts 1963.
Motiv från Valla gård 1903. Gårdens ansenliga besättning av kor visar på dess storlek, vid tiden närmare tre mantal. Från 1889 ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Änkefru Emilia Trysén skymtar på verandan till Skönero i Tryserums socken. Med kortare undantag hade gården varit hennes hem från giftemålet 1864 med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén. Vid tiden för bilden hade man sannolikt nått det nya århundrandet, i år kort före gårdens försäljning 1909. Sin ålderdom kom hon att framleva i Valdemarsvik.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Motiv från dokumentation av Ekmanska gården i Linköping. Vid tiden för Östergötlands museums undersökning 1950 hade gården länge varit rivningshotad. Inte minst stod gatuhuset i vägen för en önskvärd breddning av Ågatan. Gårdens hus kom följdaktligen att nedmonteras men lyckligtvis för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Här en vy från gården med blicken vänd mot söder.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
När den vackra mangården till Björnhult i Skedevi uppfördes omkring 1875 sparades det inte på snickarglädjen. Mot den opanelade stommen skapades en charmfull kontrast som vi får anta även uppskattades av byggherren. Gårdens komplicerade ägarföljd lämnar förslag på personernas identiteter obesvarat.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.