Motiv från Valla gård 1903. Gårdens ansenliga besättning av kor visar på dess storlek, vid tiden närmare tre mantal. Från 1889 ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Från 299 kr
Änkefru Emilia Trysén skymtar på verandan till Skönero i Tryserums socken. Med kortare undantag hade gården varit hennes hem från giftemålet 1864 med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén. Vid tiden för bilden hade man sannolikt nått det nya århundrandet, i år kort före gårdens försäljning 1909. Sin ålderdom kom hon att framleva i Valdemarsvik.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Motiv från dokumentation av Ekmanska gården i Linköping. Vid tiden för Östergötlands museums undersökning 1950 hade gården länge varit rivningshotad. Inte minst stod gatuhuset i vägen för en önskvärd breddning av Ågatan. Gårdens hus kom följdaktligen att nedmonteras men lyckligtvis för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Här en vy från gården med blicken vänd mot söder.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
När den vackra mangården till Björnhult i Skedevi uppfördes omkring 1875 sparades det inte på snickarglädjen. Mot den opanelade stommen skapades en charmfull kontrast som vi får anta även uppskattades av byggherren. Gårdens komplicerade ägarföljd lämnar förslag på personernas identiteter obesvarat.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
David Lindqvist plöjer med sina oxar vid hemmanet Ömon i Västra Harg. Hans föräldrar hade tagit över torparkontraktet för gårdens drift 1913. Redan 1923 hade fadern gått bort och David blev den av barnen som tog över. Nu är året 1977 och David har tydligt hållt kvar vid det gamla.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
En svunnen miljö dokumenterad kort före rivning. Gårdshuset till Storgatan 7 i Linköping 1956, där barnen ännu lekte fritt och tryggt. Båsen under det korrigerade taket tolkas tjänat som omlastningsplats för några i staden verksamma speditörer. De tycks dock kommit ur bruk och anekterats av gårdens barn.
Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.
Forsvik, Flugebyn. Fotot taget år 1926, så här långt fram i tiden användes på en del gårdar fortfarande oxen som dragare. På lasset står gårdens ägare Albert Gustafsson (född i Klampes) med barnen Ingrid till vänster och Hanna till höger. På marken står Alberts fru Ester (född Apell).
Gudmundtjärn. Unikt välbevarad ensamgård vars 23 bevarade byggnader i sin helhet uppvisar det norrländska månghussystemet och utgör exempel på ett skogshemman utanför jordbruksbygderna. Gårdens många byggnader visar en verksamhet som till stor del varit inriktad på självhushåll. Till gården hör omgivande ängs- och odlingsmarker. Gudmundtjärn anlades under 1700 talet på kronomark. Merparten av bebyggelsen härrör från 1800 talet.
Gudmundtjärn. Unikt välbevarad ensamgård vars 23 bevarade byggnader i sin helhet uppvisar det norrländska månghussystemet och utgör exempel på ett skogshemman utanför jordbruksbygderna. Gårdens många byggnader visar en verksamhet som till stor del varit inriktad på självhushåll. Till gården hör omgivande ängs och odlingsmarker. Gudmundtjärn anlades under 1700 talet på kronomark. Merparten av bebyggelsen härrör från 1800 talet.
Motiv från Sandbäcksgatan 14 i Linköping. Bostadshuset uppfördes i Tinnerbäcksravinen under 1900-talets första år och placerades alldeles intill bäcken. Bilden visar del av trädgården med gårdens avträde. Här dokumenterat 1968 inför planerad rivning, vilket emellertid kom att dröja till början av 1970-talet.
I början av 1960-talet var området mellan Jönköping och Huskvarna ännu en levande jordbruksbygd. Mellan de böljande sädesfälten går vägen ned mot Sanna gård och Kellgrens sanatorium. Men gårdens byggnader och villorna som tillkom under sanatoriets tid har börjat kringgärdas av en modern bebyggelse. Fotot är taget från vägen som gick upp mot Sannas "sommarladugård" på Öxnehaga.
Barkmanska gården på sin nya plats i Gamla Linköping omkring 1970. Huset hade sedan det grundlades 1713 stått utmed Apotekaregatan öster om domkyrkan. Gårdens namn har sin grund efter byggherren tillika jägmästaren Carl Gustaf Barkman. Över tid har självfallet en rad namn stått på fastighetens ägarbevis. Efter den mer sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall, kallas gården stundom även Hallska.
Hällkista vid Backgården i Tiarps Socken. Vid borttagandet av ett röse för väganläggning utanför gårdens gödselstad påträffades omkring 1928 en synnerligen vacker hällkista, bestående av 4 hällar, varav den ena kluven och använd till båda långsidorna. Kistan undersöktes inte utan överl. H. Svensson fick Akad. uppdrag att återställa röset så att hällarna blevo synliga i rösets gräsvallning. Bilderna visar den blottade kistan före restaureringen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.