'Troligen denna text till detta foto: Bildtext: ''Kj., Rhoda och Magni på Parkgatan.'' (Kj. = Kjerstin?) :: :: 1 flicka (Rhoda troligen) stående framför fruktträd framför flaggstång, intill sitter 1 hund. Kläder. Klänning. :: :: Ingår i serie med fotonr 5268:1-13. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Från 299 kr
'Troligen denna text till detta foto: Bildtext: ''Kj., Rhoda och Magni på Parkgatan.'' (Kj. = Kjerstin?) :: 1 flicka (troligen Magni) stående i trädgårde med fruktträd bakom. Kläder. Klänning. :: :: Ingår i serie med fotonr 5268:1-13. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Lottagården invigningen. 15 september 1948. Norrlands Posten. Beställt av fru Tollerz. Gävle lottakår köpte ett hus på Öster. Vid invigningen skänkte Gävle FBU-förening f d landstormsföreningen, en flagga till kåren. Den överlämnades av ingenjör C H Tollerz till kårchefen Kajsa Tollerz. Idrottslottan Britta Lindewall, hissade flaggan första gången med lottorna i stram givakt. Fastigheten omfattade bl.a goda förrådsutrymmen, flaggstång och fruktträd.
Lottagården invigningen. 15 september 1948. Norrlands Posten. Beställt av fru Tollerz. Gävle lottakår hus på Öster. Vid invigningen skänkte Gävle FBU-förening f d landstormsföreningen, en flagga till kåren. Den överlämnades av ingenjör C H Tollerz till kårchefen Kajsa Tollerz. Idrottslottan Britta Lindewall, hissade flaggan första gången med lottorna i stram givakt. Fastigheten omfattade bl.a goda förrådsutrymmen, flaggstång och fruktträd.
Sex kvinnor, en pojke och tre män i en trädgård. Centralt i bilden finns ett träd (troligen ett fruktträd), där en kvinna sitter på gren och överst på en stege mot trädet står en kvinna med pojken. Nedanför sitter tre personer på en filt.
Anders Petter Lindqvist f. 1842. "Trädgårdsmästare". Tog hem fruktträd, ympade, beskar o s v Söndagsskollärare. Agda Karlsson (f. Fischer), gift med en bror till David K. Håkan Karlsson (son) Hilda Johansson, gift med Gustav J. Mejerist vid Lindåsen, Lindhult. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Lavida (Wida) Ahlström (född 1891 i Lindome, död 1981 i Kållered) står lutad mot ett fruktträd i sin trädgård på Lyckebovägen 1 cirka 1955. Hon var gift med folkskollärare Birger Ahlström, Kållered. Bilden är tagen utan villan som Birger Ahlström byggde vid sin pensionering ca 1935, Hallen 1:20 Eriksberg på Lyckebovägen 1.
Gröndal
Masse har tagit bilden från backkanten med fokus på hägnaderna och med gårdsparternas ladugårdstak skymtande över trädgårdens fruktträd. Här ser vi tre olika sorters tunar: en kullfallen vanlig bandtun ligger invuxen i buskar vid åkerdiket. Mot åkern står en räcktun med 5 räckar, vågräta gärdsel. Mot trädgården står en standtun, vars trolar, gärdsel, vilar mot en vanlig bandtun. Standtunarna har sitt ursprung i förhistoriska försvarsverk och har under senare århundraden används som skydd, främst för vinden, runt gårdens trädgård.
Närbild, fotad från höger, av bostadshusets vitmålade träfasad, två våningsplan med var sitt fönster med roströda karmar, ventiler och två porslins-isolatorer till el-/telekabel (se 2024_1532), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Nedanför porslins-isolatorerna sitter/hänger en avklippt kabel. Till höger ses en del av trädgården med buskar och ett fruktträd. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
G. Rymans bryggeri, inne på gården där fruktträd står i blom eller har fällt sina blad och gjort marken prickig. En grupp människor är samlade i en soffgrupp på den sandade gången runt gräsmattan i mitten. En liten pojke, Bertil Ryman, sitter på en häst och ett par hästekipage med tunnor står vid husen bakom staketen. Mannen mellan träden är bryggare Andersson och herr Ryman står till vänster om bordet med sin fru sittande nedanför sig med stort halssmycke. Bredvid henne en ung kvinna i enorm hatt med lilla Kerstin Ryman intill sig. Bilden tagen mot söder, från Prästgatan.
Från gårdsplanen till det forna torpet Limningsängen i Berg. Trädgårdens högvuxna fruktträd gav ställvis skugga som lurade kamerans optik, dock inte utan resultat av det lilla gårdshuset. Och det var nog huset som fått personal från Östergötlands museum att göra sig ärende till Berg, åtminstone till nedslaget i Limningsängen. Vi kan inte så gått veta, ty inget övrigt kring platsen blev skrivet. Andra källor ger emellertid besked, åtmonstone att spekulera kring. Fotoåret 1947 var torpet sedan länge friköpt från huvudgården Brunneby och ägaren Karl Vilhelm Bengtsson hade bedrivit snickerirörelse från platsen men var nu avliden. Virkesupplagen minner ännu om honom. Ny ägare var Gustav Regnér och kanske står han invid stugan. Regnér titulerade sig lagerchef och bodde centralt i Linköping. Limningsängen var rimligtvis tänkt som sommarbostad eller möjligtvis exploatering.
Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".
Gruppbild utomhus i en trädgård, med fruktträd och bärbuskar i bakgrunden. Längre bakom skymtar också ett staket. I gräset sitter två kvinnor i vita finkläder och en man i mörk kostym, väst och fluga (troligen Gottfrid Nylén). Bakom, i mitten på stolar, sitter ett äldre par i mörka kläder, kanske svarta. Kvinnan är troligen Mathilda (Tilda) Eriksdotter och mannen Emil Olsson, vilka är morföräldrar till den lilla flickan som står emellan dem - Elvy Nylén. Elvy har vit sommarklänning och långt, utsläppt hår, med en rosett fäst baktill. I bakre raden står en kvinna, troligen Elvys mamma, Therése, med vit klänning och mörkt bälte i midjan. I mitten bak, bredvid Elvy står en äldre flicka som ler, också med rosett i håret. Bak till höger står en man i mörk kostym och slips. och en man, också klädda i vita sommarkläder och mörk kostym
Landeriet Lyckhem i Vänersborg. Foto från ca 1895 - 1906. Tomten inköptes av Doktor G. Sandmark 1832. Byggnaden, vilken enligt tidiga källor, ska ha varit uppförd på Fredrikslund, ska ha blivit flyttad hit på 1830-talet. Att byggnaden stod här 1834 står klart, då Sandmark kunde flytta in, efter det att hans hus vid torget blivit lågornas rov i branden 1834. Till Lyckhem hörde 1889 två tunnland jord, 300 fruktträd och många bärbuskar. Runt 1895 är Kamrer P Sahlberg ägare, och det är nu byggnaden får det utseende som ses på bilden. Före Sahlberg var patron C. E. Svedberg ägare till stället. Sista privata ägaren till Lyckhem är Victor Häckner, som 1907 säljer det till staden. Mellan 1907 och 1922 kom Lyckhem att användas av Drottning Sofias stiftelse, som Asylen för blinda och obildbara idioter. Från 1950-talet, fram till mitten av 1970-talet tog lasarettet byggnaden i anspråk p.g.a. lokalbrist. Lyckhem revs 1977.
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.