Ekonomibyggnad i Berga, Kalmar, med vattentornet i bakgrunden. Har möjligen varit en hållplats för tåg. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av stadens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
Från 299 kr
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Västerbottens-Kuriren, 08-09-1938: Ord och inga visor om trädgårdsintresset i björkarnas stad. Västerbottens-Kuriren: 10-09-1938: Stadens planteringar.
Interiör från Centrum-biografen på Larmgatan, ööpnad 1930. Larmgatan var länge stadens biogata. Här låg också Palladium i korsningen Norra Långgatan - Larmgatan som öppnade 1919, och Grand, som öppnade 1939 på Larmgatan 6.
Salmeniiska huset på Saläng. Huset låg på nuvarande tomten Gustav Adolfsgatan 37. Handlare Salmenius hade huset som sitt "nöje" att umgås i med vänner, lång från stadens hank och stör.
Stora torget. Omkring 1900. "Thulinstomten" vid Stora torget, Storgatan 16, förr Per Lars tomt. Huset byggdes troligen efter branden 1769 och var säkerligen ett av stadens förnämsta borgarhus, ibland kallat "kungshuset". Det revs omkring 1913.
Österlånggatan 5 mot norr med kvarteret Apollo år 1927. Här var på 1800-talet tullmästare, hovjunkare Bagge bosatt. Här var också stadens tullmagasin beläget. Tullhusmagasinets gavel syns på bortre delen av bilden.
Västerås första Lucia, Anna Palm, från 1914, omgiven av tärnor och bagare. Festen hölls i stadens metodistförsamlings kyrksal. Bagaren till vänster är en av männen, fd Göteborgare, som planerade festen.
Sju av stadens ungherrar vid början av 1900-talet.Stående: Barberaren Lauritz Kappers, disponenten John Tengbom, bokbindaren Mårten Lindgren, specerihandl. Gustaf Andersson ("Stekis"). Sittande: Specerihandl. Karl Nyqvist, manuf.bitr. Harald Kilander, disponenten Torsten Haglund.
Gefle stad från väster. (stadens grusgrop i förgrunden.) Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, biltexterna är också hans egna.
Södra skolan, senare Tingvallaskolan, med tillbyggnad till vänster. Skolan byggdes 1872 och var stadens största folkskola tills dess att Herrhagsskolan invigdes år 1906. Båda husen, det nyare byggt runt 1930, revs i början på 1990-talet. Bilden togs 1931.
Södra skolan, senare Tingvallaskolan, med tillbyggnad. Skolan byggdes 1872 och var stadens största folkskola tills dess att Herrhagsskolan invigdes år 1906. Båda husen, det nyare byggt runt 1930, revs i början på 1990-talet. Bilden togs 1933.
Lidköpingsorginal: Kristina Johansson kallad "Snuskristin". Att Kristina avfotograferas med hinkar är ingen tillfällighet. Hon försörjde sig som "vattenmadam". Hämtade vattnet vid stadens allmänna pump "Särnmarkska pumpen" och bar ut det till de hushåll som ville betala för tjänsten.
"Wiens gatubild bjuder i dessa dagar på en nyhet. Uniformerade posttjänstemän som chaufförer på motordrivna trehjulingar fullgör förbindelsetjänst mellan de olika filialpostkontoren. Också pakettransporterna mellan stadens centrum och flygplatsen Aspern utföras med trehjulingar".
År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. Bilden visar kontorsbyggnaden i hörnet av dåvarande Bangårdsgatan och Fabriksgatan.
Till vänster kan man se ett järnstaket och innanför/nedanför detta ligger Gunnebo slotts nedsänkta uteplats. En blomsterrabatt löper utefter staketet. Till höger går en stig som leder till nybygget av stadens blivande turistinformation. Se uteplatsen på foto 1995_0275.
Västra Torget i Jönköping. Två pojkar leker vid vattenhon, som fanns för att stadens hästar skulle kunna vederkvicka sig. Husen i bakgrunden är Tändsticksbolagets arbetarbostäder, de så kallade Bostäderna.
Hantverksföreningens emblem. Falköpings Hantverksförening bildades 1880. Den 6 september 1880 samlades stadens hantverksmästare på rådhuset i Falköping för att lägga grunden till den förening, vilken den 28 september 1948 firade sin 60-åriga tillvaro.
Åtta stycken av stadens ungherrar vid sekelskiftet 1900. Fr.v. järn- och specerihandl. Axel Spets, spannmålsbokhållare Malcolm Westerling, bokbindare Mårten Lindgren, lagerbokhållare Arvid Jacobson, godsägaren Leopold Warodell, Wilhelmsro, barberaren Lauritz Kappers, manufakturbiträdet Harald Kilander, handl. (speceri) Gustaf Andersson "Stekis".
Varmbadhuset i hörnet Badhusgatan/Repslagaregatan. I januari 1884 öppnades stadens nya badhus, uppfört av byggmästare C. F. Pihlström. Det byggdes till 1907 och rustades även 1914. Badhuset var i bruk till dess att den nya simhallen stod klar 1965.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.