Tomten Tinnerbäckslyckan 9a i Linköping delades tidigt i en västra respektive östra del. Bildens fastigheten på östra delen uppfördes i slutet av 1800-talet, sannolikt på initiativ av ladugårdsföreståndaren Karl Johan Sköld. När området gatureglerades erhöll fastigheten adressen Tinnerbäcksgatan 3. Foto 1965.
Från 299 kr
Den vackra klockboden till Värna kyrka har tjänat sitt syfte sedan tillkomsten år 1860. Delvis byggd av återanvänt virke från en föregångare. Byggmästaren var lokal och hämtad i Anders Forsberg hemmahörande i Bersbo.
Den gamle mannen tycks stå i begrundan men resultatet av nedmonteringen av gårdens gamla parstuga skulle mynna ut i en god lösning. Platsen är Torp Östergård i Rystad och stugan är bestämd att återuppbyggas i Valla friluftsområde i Linköping. Där står den ännu under namnet Östra Torp och visar exempel på sin hustyp och som i ålder söker sig ända till 1660-talet. Foto 1948.
De ursprungliga husen utmed Drottninggatans sträckning jäms kvarteret Detektiven revs under 1960-talet. Därefter följde en lång rad av år då rivningstomterna uppläts för bilparkering. Först i vår tid har ytan åter bebyggts med ett parkeringshus och en frikyrka. På platsen för det förstnämnda låg Drottninggatan 18. Foto 1965.
Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Den spritputsade längan uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger söker sitt ursprung åtminstone 200 år dessförinnan. Till vänster om bildens huvudsakliga motiv är även fastigheten Kungsgatan 32 synlig, ett trots sina arkitektoniska värden sällan fotograferad hus. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Huset kom att rivas 1973.
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Gården vid Styrmansgatan 7 i Linköping. Det präktiga bostadshuset uppfördes i slutet av 1800-talet på initiativ av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Tomten till höger i bilden inköpte Scherling i kompanjonskap med handlaren Anders Edvard Andersson för att låta utvidga huslängan med Styrmansgatan 5. Foto 1965 kort före rivning.
Från slutet av 1800-talet expanderade Linköping förbi Tinnerbäckens flöde söder om staden. Jordbrukets rationalisering i kombination med uppdriven industralisering, genererade stor inflyttning med bostadsbrist som följd. "Tinnerbäckslyckorna" i dagens norra Hejdegården styckades upp för nya bostäder och med tiden bildades omkring ett 30-tal fastigheter. Tomterna utmed den numera igenlagda Styrmansgatans östra sida lades ut till försäljning 1882. Stadsäga 2208 inköptes av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Flertalet tomter i området köptes av kapitalsstarka stadsbor som på spekulation lät uppföra relativt enkla hus i bostadsbristens tider. Scherling lät för egen del uppföra ett av områdets mer påkostade hus. Vid sidan av familjens tornförsedda våning hyrdes ett flertal lägenheter ut. Här en vy mot huset från söder 1965.
Utmed Styrmansgatan i Linköping 1965. Närmast Styrmansgatan 7 följd av gatans lägre nummer ned mot Tinnerbäcken. Miljön är sedan en tid efter fototillfället fullständigt utraderad, där inte ens gatan behållts till varken namn eller sträckning.
Stora Ånestad söder om centrala Linköping. Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1830 och restaurerades genomgripande år 1890. En tid använd som bostad för länets landshövding. I vår tid integrerad med nyproduktion som del i ett äldreboende. Foto 1967.
Vy mot den pampiga fastigheten på Drottninggatan 32 i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning. Foto 1965.
Fotoåret 1965 stod de gamla husen vid Stångebros västra brofäste ännu resta, om än i ett förfallet skick. Äldre Linköpingsbor kan minnas att byggnaderna utmed Stångån länge inrymde tvättinrättning. Bortom minnet nyttjades platsen för färgeri och garveri. Bostadshuset i hörnet av Hamngatan bar det tidiga 1800-talets prägel. Husen revs 1967.
Gårdsinteriör från Drottninggatan 18 i Linköping. Foto 1965.
Uthuslängan på gården till Drottninggatan 20 i Linköping. Foto 1965.
Gårdsinteriör från Drottninggatan 22 i Linköping. Vy från söder. Fastigheten som bland annat inrymt företaget AB Aluminiumkapslar (ALKA) revs kort efter fototillfället 1965.
Det gamla kyrkstallet som en gång i tiden tjänade kyrkobesökarna i Värna. Foto 1948.
Om den gamla träpumpen står kvar vid Askeby prästgård har inte vidare undersökts för denna presentation. Vi kan blott hoppas att klenoden ännu levererar eller åtminstone kan upplevas. Foto 1948.
Kvarteret Dolken i Linköping har närmast totalt omdanats under 1900-talet. I området mellan Hamngatan och Stångån har en rad verksamheter påverkat platsens karaktär genom historien. Som vi känner den idag inleddes under 1950-talet med anläggandet av stadens dåvarande elverk.
Den så kallade Nyströms fastigheten i Söderköping är uppkallad efter stadsläkare Nils E Nyström, verksam i staden från år 1867. Hans son Bengt Engelbrekt har gått till historien som poet och psalmdiktare och har i modern tid fått ge namn åt gränden till vänster om huset. Vid tiden för bilden ägdes huset av Frälsningsarmén. Foto 1948.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.