Hästskjuts. Nyaste sort af blåa sedlar. När pengarna togo slut, betalte vi vår skjuts med kappkragen.Teckning av Fritz von Dardel, 1837.
Från 299 kr
Hästskjuts. "Nyaste sort af blåa sedlar. När pengarna togo slut, betalte vi vår skjuts med kappkragen." Teckning av Fritz von Dardel, 1837.
Vy. Asige hed med Asige kyrka i bakgrunden och de två bautastenarna som kallas "Hagbards galge" i förgrunden. På vägen en hästskjuts. Gården som skymtar bakom är Asigegården. Före 1890.
Kullerstensgata med hästskjuts, en man sitter i vagnen. I förgrunden en ung man i arbetsuniform med skärmmössa, hållande något dokument under armen, en flicka och bakom hästekipaget en kvinna. På husknuten i bakgrunden hänger en skylt med texten "Skeppshandel".
Blyertsskiss. Hästskjuts i regnväder. I vagnen en man med hög hatt under ett paraply som tycks dölja ännu en passagerare brevid honom. Tv om vagnen en kvinna som hastar fram i regnet. Ur Skissbok av J.V. Wallander Nordiska museet föremål (arkivet) invnr. NM.0053744
Klostergatan mot söder från Västra Storgatan i Jönköping. I gatukorsningen håller en poliskonstapel ett vakande öga på omgivningen. Längre in på gatan står en hästskjuts för utkörning av specerier, på vagnens baksida sitter reklam för bästa kaffet hos J. Lindstedt. Till vänster ligger Santessonska flickskolan och i bakgrunden syns Sofiakyrkans tornspira.
Hästskjuts med barn, troligen Stretered. "Slädparti anordnades vintertid med Stretereds hästar. Här med hästar för vagntransporter. Sista gången detta förekom var vintern 42-43 då slädar anspändes med ardennerhästarna i jordbruket. När de åkande suttit upp på slädarna blev någon häst, som alla trodde var lugnet själv, jag tror det var Vanja, skrämd av facklorna och skenade iväg. En släde välte men ingen kom till skada. Jag Sune såg detta från rättarstugans fönster mot personalbyggnaden". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
"Söndagsgästerna ger sig av ifrån Björsgård". Detta bedöms vara en av de tidigaste bilderna på Björsgård, som Nilson köpte 1885. Stugan är Severins barndomshem som han lät flytta från Sveaberg på Knobelsholms ägor. Här inrättade han en sommarateljé och gården beboddes av hans mor Neta Beata, storasyster Charlotta och hennes son Karl. Gården var kringbyggd av fyra huskroppar och man ser norra längan till vänster, medan södra och västra endast avtecknar sig som skuggor på bilden. Här ses en hästskjuts på gårdstunet med ett äldre par. Mannen vid tömmarna heter Anders Henriksson, Folkastad, Rävinge sn. Mannen i hög hatt bakom vagnen hör nog till det gästande sällskapet. Vårdträdet vajar i vinden.
Text hämtad ur textmaterialet från skärmar till Kommunikationsutställning "Här går vägen till Uddevalla......" utförd av lärarna Birgitta och Bo Lindgren, Unnerödsskolan i Uddevalla, år 1980. Stationen vid Sörkällegatan (Uddevalla Södra). Resande som skulle vidare mot Strömstad utväxlades med hästskjuts till Uddevalla C den första tiden då tunnlarna (inne i Uddevalla) ej var klara. 1907 öppnades trafiken mellan Uddevalla Södra, som var ett litet hus vid Sörkällegatan, ochTingstad (på Hisingen). Järnvägsbron över Göta älv var inte klar så passagerare till Göteborg fick ta båt till Lilla Bommen. Senare samma år var det klart till Centralstationen i Uddevalla. Flera ras och andra besvärligheter drabbade banan, innan den slutligen blev helt klar. I mars 1909 kunde man för första gången åka tåg (hela vägen) mellan Göteborg C och Strömstad C på Bohusbanan.
Edvard Martinsson, Södra Kärnberg. Född 1881-03-07, död 1962-08-04. Gift 1922-06-04 med Kajsa Larsson (född 1866-04-27), änkling 1928-02-25 (cancer). Edvard blev enbent genom en huggarolycka i skogen. Per Jonsson stoppade blodflödet genom att lägga en kortlek över såret. Edvard begav sig så snabbt som möjligt med hästfärd till doktor Oskar på gamla sjukhemmet i Torsby. Han öppnade såret som började blöda igen. Då bands ettt hårt tryckförband över såret och Edvard blev förd med hästskjuts till Myra järnvägsstation i N:a Råda i Klarälvdalen för vidare befordran till lasarettet i Karlstad. Det visade sig då att tryckförbandet varit för hårt och det hade hunnit bli kallbrand i benet och det måste amputeras. Men han lärde sig snabbt att ta sig mycket bra fram med krycka. Han fick en protes men den tyckte han var så klumpig att han egenhändigt gjorde en stövel av den. Han blev utbildad till skomakare pga sitt handikapp. Men han hade alltid bråttom och det när han lagade skor också, så laggen hamnade ibland brevid hålet. När detta påpekades svarade han: - Ja, det blev bara så. Så det blev skogsarbete som blev den egentliga inkomstkällan. Han byggde en evighetsmaskin och även fiolen, trots att han inte spelade själv.
Edvard Martinsson, Södra Kärnberg. Född i slutet av 1800-talet, död 1970-talet. Edvard blev enbent genom en huggarolycka i skogen. Per Jonsson stoppade blodflödet genom att lägga en kortlek över såret. Edvard begav sig så snabbt som möjligt med hästfärd till doktor Oskar på gamla sjukhemmet i Torsby. Han öppnade såret som började blöda igen. Då bands ettt hårt tryckförband över såret och Edvard blev förd med hästskjuts till Myra järnvägsstation i N:a Råda i Klarälvdalen för vidare befordran till lasarettet i Karlstad. Det visade sig då att tryckförbandet varit för hårt och det hade hunnit bli kallbrand i benet och det måste amputeras. Men han lärde sig snabbt att ta sig mycket bra fram med krycka. Han fick en protes men den tyckte han var så klumpig att han egenhändigt gjorde en stövel av den. Han blev utbildad till skomakare pga sitt handikapp. Men han hade alltid bråttom och det när han lagade skor också, så laggen hamnade ibland brevid hålet. När detta påpekades svarade han: - Ja, det blev bara så. Så det blev skogsarbete som blev den egentliga inkomstkällan. Han byggde en evighetsmaskin och även fiolen, trots att han inte spelade själv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.