Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "Uppställning för fotografering i bersån." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "3 generationer. Farfar. Åke. Lars-Åke." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Den förste kände ägaren av gården var Jacob Snouollsarve 1523. 1570 ägde Mickell Sneuoldzarve gården. 1648 var Oluf Snosarffwe ägare och 1653 Joen Peersson. Någon gång därefter delades Snausarve i två parter mellan Jacob Olofsson 1604-1699, troligen son till Oluf, och Anders Hansson 1610-1690, de stog som ägare både 1670 och 1681. Denna part ägdes fram till omkring 1690 av Jacob Olofsson, vars son Olof Jacobsson stod som ägare 1694, då han gifte sig med Margareta Christesdotter från Fie. De fick 5 barn, varav äldste sonen Jacob Olofsson född 1696 tog över parten. Han gifte sig första gången 1724 med Annika Jacobsdotter från Sjonhem, men hon dog efter två år. 1727 gifte Jacob om sig Maria Nilsdotter från Kauparve och de fick 7 barn. Dottern Beata Jacobsdotter född 1736 blev näste ägare, gift 1751 med Olof Andersson född 1728 från grannparten. Av deras 3 barn blev det ende sonen Anders Olofsson född 1764 som kom att bli ägare. Han gifte sig 1791 med Anna Lena Johansdotter född 1769 från Bosarve på När och de fick 6 barn. Deras äldste son Olof Andersson född 1793 tog över och gifte sig 1820 med Christina Rasmidotter född 1797 från Mattsarve. De fick 5 barn, men inget tog över och parten såldes till Lars Larsson på granngården Goks. Lars Larssons dotter Catarina Christina Larsdotter född 1849 fick denna Snausarvepart i arv 1873 av sin far. Catarina gifte sig 1866 med Lars Hansson Lauström född 1843 från Sunnkörke. Av deras 3 barn blev det dottern Amanda Larsdotter född 1868 som tog över parten, gift 1894 med Elias Hansson 1863-1908 från Bofride i Alskog. De fick två barn och det blev sonen Ernst Hansson född 1896 som blev näste ägare. Han gifte sig 1920 med Olivia Paulin 1898-1844 från Linde och de fick 3 barn, varav dottern Elsa Hansson 1921-2010 blev näste ägare. Hon gifte sig 1939 med Sigvard Lundin 1915-1995 (?) från Flenvike i Hangvar och de fick 3 barn. Yngsta dottern Birgit Lundin född 1944 tog 1979 över parten, gift med Rolf Ebbesson född 1943 från Kristianstad och de är ännu ägare. På bilden finns familjen Elias och Amanda Hansson med barnen Ernst och Annie, men vilka de är av dessa personer har ännu inte gått att bestämma. Manbyggnaden höjdes nog och byggdes om till detta utseende 1883. Papptaket och veranda är nog nya på bilden. T v skymtar brygghuset.

Från 299 kr

Konstnärskoloni på Öströö i slutet av 1800-talet tillsammans med barn och hundar. Till höger ses den danske konstnären Joakim Skovgaard med familj (troligen mannen i vit hatt). Hustrun Agneta har vitt förkläde. Till vänster står en man och håller i en tavla. Kanske är det den danske målaren Bengt Goldschmidt (?), som också ska vara med på bilden. Bakom honom står en pojke med ok. Ägare till Öströö mellan 1885-1887 var Titus Frederik Schouw och hans syster var gift med Joakims far, PC Skovgaard. Joakim och hans två syskon, även de konstnärer, vistades därför ofta på Öströö och fann motiv till sin konst. Mannen med vita mustascher som står till vänster kan möjligen vara Schouw. När Schouw tvingades sälja godset välkomnade den nye ägaren, Elof Laurell, att konstnärerna fortsatte att komma på besök. Meddela oss gärna om du vet mer om personerna på bilden!

Från 299 kr

Porträtt av fröken Sigismunda Wallström, dotter och sistfödda barn till kyrkoherden i Högby, Magnus Wallström och makan Vendela Roselius. Förutom tilltallsnamnet hon bar efter sin mormors far hette hon för en prästdotter så passande Evangelina. Av okända skäl blev hon så kallad hemmadotter. Efter faderns bortgång 1854 följde hon modern och de kom i förstone att vara bosatta i Allhelgona och vidare i Veta. Från år 1863 hade de tillsammans med brodern Philip sin hemvist i Öjebro i Herrberga socken, där de köpt hemmanet Strömvallen. Efter moderns död 1878 bodde Sigismunda kvar i Strömvallen med sin bror och efter en tid inflyttade även brodern Ludvig Theodor. Livet i Öjebro tycks haft sin gilla gång. De bägge bröderna gick bort 1890 respektive 1892 men Sigismunda bodde kvar ända till 1914. Hennes sista två år i livet tillbringade hon i Skänninge som hyresgäst hos en fru Vinblad.

Från 299 kr

Porträtt av Axel Österberg. Född och uppvuxen i Norrköping inflyttade han till Linköping 1856 för att ta tjänst som bokhållare vid sin bror Frans Wilhelms handelsrörelse i staden. Han tycks blivit egen 1863 i och med hans flytt från brodern till ny adress i Tannefors kvarter nr 60. År 1865 ingick han äktenskap med den tio år äldre Emelie Jansson, bördig från Furingstad. Vid giftemålet hade makarna redan fått två söner, likväl som Emelie fört med sig den oäkta dottern Emelie Axelina som fötts redan 1857 och som Axel rimligtvis inte var far till. Källorna anger även att Emelie nedkommit med oäkta barn före 1857 men att de dött. Trots makarnas osedvanliga livsföring förefaller Axel Österberg varit framgångsrik och respekterad. Tuberkulosen tog hans liv år 1900. Sista tiden hade hans hushåll bestått av honom själv och den oäkta dottern Emelie Axelina.

Från 299 kr

Det här är ytterligare ett av småställena nedåt Nybro eller Lillbro som det också kallas (?). Platsen bebyggdes 1889 av Nils Johannes Nilsson Hallander, son till Nils Matsson och Greta Stina Olofsdotter på Hallsarve Karlssons part. Nils var född 1836 och blev gift 1878 med Hedda Christina Gustavsdotter född 1852 från Mattise på När. De fick inga barn och sålde därför stället 1912 till Mattias Öström född 1881 från När. Samma år som Mattias Öström köpte stället gifte han sig med Agda Jakobina Josefina Jakobsson född 1890. Hennes far Eodor Jakobsson var född 1866 vid Granatska Nybygget Ingemar Nilssons part och modern Josefina kom från Rikvide på När. Fadern drunknade innan dottern föddes. Mattias och Agda (?) fick tre barn, varav sonen Erik Öström född 1926 tog över stället 1950. Manbyggnaden på bilden kan vara byggt av Nils Hallander 1889 i den tidens stil, ett resvirkeshus med liggande panel och spåntak, senare papp. På bilden är huset 14 år gammalt och Nils Hallander sittande på trappan är själv 67 år, han byggde således huset på äldre dagar.

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Handlaren Olof Larsson i Tvååker med familj. Olof bedrev till 1909 i byggnaden som kallades "Hotellet" dels gästgiveri som arrendator, dels en lanthandel i byggnadens södra del. Efter en schism mellan Larsson och hotellägaren Johan Elis Johansson flyttade Larsson år 1909 över affären till sitt eget nybyggda hus på fastigheten som låg rakt över vägen. Samma år som detta foto togs, alltså 1912, tog Konsum Framåt över butikslokalen för sin rörelse. Familjen flyttade till Varberg hösten 1915. Far: Olof Larsson, f 1860-06-29, mor: Anna Larsson, f Svensson, f 1870. deras barn: Edit, f 1894-03-03, Rut, f 1895-10-20, Olof Torsten, f 1897-05-16, Lars Gunnar, f 1899-07-07, Margit, f 1900-12-26, Carin Dagmar, f 1903-04-08, Bror Gösta, f 1904-11-19, Anna Margareta, f 1906-04-03, Ester Ingegerd, f 1908-04-15, Erik Sören, 1909-07-12. Bilden är tagen 1912. (Se arkiv VMA11638.)

Från 299 kr

Anders Hansson 1806-1852 kom från Snausarve ursprungsgård nere mot sjön. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig upp vid stora vägen mot Alskog, alldeles söder om Snausarves andra part på östra sidan av vägen, se Bild 1105, 1106. Han gifte sig med Anna Greta Nilsdotter född 1809 från Lye och de fick 3 söner. Äldste sonen Hans Niklas Andersson född 1838 tog över stället. Han gifte sig 1859 med Anna Elisabet Jakobsdotter från Hägvide i Stånga och de fick 6 barn. Yngste sonen Reinhold Hansson född 1870 blev näste ägare, gift 1892 med Johanna Olsson född 1866 på När och de fick sonen Reinhold Hansson född 1892. Fadern Reinhold stack till Amerika och försvann där? Sonen Reinhold Hansson gifte sig 1929 med änkan Linda Margareta Kristina Olsson född 1891 och de fick två barn. Troligen köpte Göran Berlén fastigheten. Han byggde om ladugården till ett litet bostadshus, styckade av och sålde det. 1979 sålde han manbyggnaden med mark till Elsa och Sigvard Lundin från Snausarves andra part iom att dotter Birgit Lundin med man Rolf Ebbesson tog över gårdsparten, Bild 1092. Sigvard dog (?) och Elsa bodde kvar här till 2008, då hon flyttade till Åvallegården i Klintehamn, där hon dog 2010. Stället togs då över av Elsas och Sigvards dotterson Christer Olofsson och hans sambo Birgitta. Vid skiftet blev stället ålagt att flytta snett över vägen väster om Snausarves andra part. Där byggde man ett nytt bostadshus i resvirke med liggande panel och spåntak, det som syns på bilden. Man byggde också en liten ladugård i sten med halmtak, den syns i bakgrunden. Några småbodar uppfördes också, bl a dass, vilka skymtar t v om ladugården. 1914 flyttade man dit ett bulhus, t v på bilden, och byggde om det till brygghus och tvättstuga.

Från 299 kr

Porträtt av Ebba Rudebeck. Dotter till kyrkoherden i Vist och sedermera i Stora Åby, Petter Eric Rudebeck och dennes maka Sigrid Gustava Brydolf. Makan/Modern avled i barnsäng 1841 och kvarlämnade fadern med den då 5-åriga dottern Ebba och hennes sex syskon. Fadern kom som brukligt och så hastigt seden stipulerade att gifta om sig. Han behövde inte söka den nya hustrun med någon större insats. Demoiselle Beata Charlotta Duvaer hade tjänstgjort i familjens hushåll i nära 10 år när paret eklaterade den nya alliansen. För Ebbas del kom vuxenlivet att dröja. Efter fadrens död flyttade hon med svärmodern och sina kvarboende syskon till släktingar i Sandby rusthåll i Hagebyhöga socken. Först till sommaren 1873 fann hon livspartner i köpmannen Hugo Hjalmar Napoleon Blomqvist, ägare av Hamra Mellangård i Västra Stenby. Bröllopet stod i Hagebyhöga kyrka i slutet av juli månad och därefter installerade hon sig i makens gård söder om Motala. Några egna barn följde inte med äktenskapet men paret tog till sig den i Västra Stenby och utomäktenskapligt födda Anton Hjalmar som fosterbarn. Gossens far tillkännagives inte i kyrkans rullor men hans dopnamn Hjalmar, likt Ebbas make, väcker frågor och kanske svar på adoptionen. Efterhand flyttade familjen till Mjölby och vidare till Karlstad. Efter makens bortgång i början av 1900-talet flyttade Ebba till Linköping. Här avled hon i sviterna av en hjärnblödning, då boende på dåvarande adressen Drottninggatan 43. Här portätterad omkring 1865.

Från 299 kr

Carl Magnus Wezén föddes 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, där föräldrarna Olaus Magnusson och Maja Stina Carlsdotter var hemmansägare. Efter studentexamen i Uppsala 1855 och prästvigd året därpå, erhöll Carl Magnus sin första tjänst som kyrkoman i småländska Vireda socken. Nästa anhalt blev Kättilstad, där kyrkoherde Cnattingius behövde ny adjunkt. Av makarna Cnattingius döttrar fick Carl Magnus snart ögon för Maria Charlotta Theodora. Tycke uppstod och den 1 maj 1861 skred de till altaret. Det framgår inte av källorna men rimligtvis förrättades vigseln av brudens far. Kort efter vigseln flyttade det nybakade paret till Rinna, där en komministertjänst väntade. I komministerbostället kom snart barn på rad. Dagen före julafton 1865 blev det särskilt tydligt när makan nedkom med trillingar. Efter 17 år i Rinna öppnades så möjlighet för Carl Magnus att få leda en egen församling. I Västra Husby hade kyrkoherde Wiede fått ett för honom attraktivt erbjudande i Ekebyborna och församlingen behövde således ny kyrkoherde. I augusti månad 1878 installerade sig makarna Wezén i Västra Husby prästgård och här skulle de få närmare 20 år tillsammans. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896. Carl Magnus å sin sida kom att efterleva sin maka i över 30 år. Hans långa liv nådde inte sin ände förrän 1928 års sista dagar.

Från 299 kr

Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde. 1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten. Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag. På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.

Från 299 kr

Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Från 299 kr

Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Från 299 kr

Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Från 299 kr

Solhemsgatan 10 år 1925. Arvskiften efter dessa finns i arkivsamlingen. Den 30 april 1921 gifte sig änkan Hilda Börjesson om sig med den 16 år yngre Gustaf Adolf Hallgren. Lisa Hallgren var en gladlynt och snäll, alltid vänlig mot oss barn. Ett av herms nöjen var att spela på Åby. Hon var också en duktig sömmerska som anlitades både av privatpersoner, som av sin dotter och mågs firma. GA Hallgren arbetade hela sitt liv på Papyrus. Elna Börjesson utbildade sig till sömmerska och gifte sig med Paul Kristoffersson som var skräddare. Tillsammans ägde de ett Dam och Herrskrädderi som låg på Frölundagatan 20 i Mölndal. Elna och Paul Kristoffersson hade en son Tore född på 1940-talet. Åke Börjesson gick i Centralskolan i Mölndal som då var nybyggd. Hans betyg finns i arkivsamlingen. Sitt första arbete hade Åke hos JE Hillerströms speceriaffär Frölundagatan 49. Hans arbetsbetyg finns också bevarat. Därefter började han arbeta i Göteborgs Gardinfabriker AB i Getebergsäng, Göteborg. Åke blev kvar där till fabriken lades ner 1958, han var då appretyrmästare. Appretyr är en sorts tygbehandling som gör tyget stelare. På Gardinfabriken mötte han sin blivande hustru Ingalill Dahlberg f 9/8 1915 i Örgryte Göteborg. Ingalill var dotter till Gideon och Emma Dahlberg. Gideon var född 1888 i Göteborg och arbetade som förgyllare vid Göteborgs Guldlistfabrik i Getebergsäng. Emma var född 1888 i Fässberg. Hennes far var vid hennes födsel trädgårdmästare hos Baaz på Katrineberg. Gideon och Emma Dahlberg bodde på Rosenhill, ett bostadsområde i Getebergsäng. De fick 6 barn. Senare flyttade till en lägenhet i det då nybyggda Burås. Åke Börjesson hade många intressen. Han var friluftsintreserad och hade tillsammans med kamraten Yngve Karlsson (Koks-Karlsson) en kanot. Det finns många foton på utfärder med kanoten. Åke hade också en segelbåt "Laila" som låg vid Hängesten på Näset. Flera utfärder gjorde han och hustrun med motorcykel. Åke var också intresserad av språk och litteratur. Han berättade gärna om att författarinnan Ella Hillbäck bott på Solängen och att han hade träffat henne och hennes föräldrar. Elias böcker hade han i sin boksamling. Foto och framkallning var något som han tidigt började med. Ett rum i huset inreddes med framkallningsapparat (hemmabyggd). Han skaffade också på 1950-talet en filmkamera och tog mycket film. Favoritobjektet var alltid hustrun Ingalill! År 1945 hade Åke inköpt den halva delen av huset som ägts av Alfred Persson på Solhemsgatan 10. Åke började renovera och sammanslog lägenheterna till en trerumslägenhet. Lägenheten rustades upp och blev för tiden en mycket modern lägenhet. I resten av huset bodde hans mamma och styvfar. Till lägenheten flyttade han och Ingalill efter giftemålet i juli 1948. Bröllopsfoto finns i samlingen. De hade träffats på den gemensamma arbetsplatsen Gardinfabriken. Där hade Ingalill arbetat i provrummet där försäljarna utrustades med gardinprover inför försäljningsresorna i Sverige. Bröllopsresan 1948 gick till Norge och det finns många foton från denna resa. Nästan varje sommar reste Åke och Ingalill på semester i Sverige. Till en början med motorcykel men senare med bil. 1964 flög de till Visby och senare även till Rimini i Italien. De hade inga barn utan ägnade sig åt syskonbarnen i stället. Jag Staffan f 1953 och min syster Annika f 1948 var de yngsta av syskonbarnen och räknade nog Åke och Ingalill som våra extra föräldrar. Vi gjorde ibland resor tillsammans bl.a. till Öland, där Åke hyrde på WZ:s semesterhem i flera år. De gjorde även resor till Norrland och Skåne. Många foton finns från dessa resor. År 1958 lades Gardinfabriken ned. Den flyttades till Norge och både Åke och Ingalill blev arbetslösa. Deras arbetsbetyg finns med i samlingen. Åke köpte då in fabrikens lastbil och med den gjordes många söndagsutflykter. Ofta fick jag och min syster och mamma följa med. Turen gick ofta till Ingsjöarna och Nordsjön i Lindome. Hur vi fick plats förstår jag inte. Jag har ett minne av att min syster och jag satt på flaket! Efter en tid bytte Åke ut lastbilen mot en grön Volvo PV årgång 1953, om jag inte minns fel. Med den fortsatte utflykterna nu ofta med Ingalills mamma Emma med. Nu blev också sommarresorna längre när de hade personbil. Senare på 1960-talet byttes den gröna PV:n ut mot en modernare PV som var gråblå. Den hade Åke fram till sin död. Arbetet med att pyssla om bilen var en viktig för Åke sedan han blivit pensionär. Att resa och även göra dagutflykter var något av det bästa Åke och Ingalill visste. Åke fick nytt arbete efter Gardinfabriken, Papyrus men där trivdes han inte med skiftgången utan bytte efter några år till WZ Melin på Mölndalsvägen. Där var han kvar till pensionen. Ingalill fick arbete på Tempo i Mölndal. Där arbetade hon deltid som kassörska. "16 Börjesson" var hennes anställningsnummer. Oftast satt hon vid utgången mot Bergmansgatan. Hon brukade arbeta 2-3 dagar i veckan. Arbetet var tungt, kassörskorna satt inte utan stod hela dagarna. Men hon trivdes bra framförallt med arbetskamraterna. Det finns foto på en resa till Italien som arbetskamraterna gjorde på 1960-talet. Huset på Solhemsgatan sköttes mycket noggrant och trädgården var alltid i fin ordning. Trädgården med blommor och andra växter var ett gemensamt intresse som de hade. Även huset hölls i god ordning och på 1960-talet installerades badrum och toalett. De som bodde utefter gatan kände varandra väl men en ny tid började komma och när en ny granne byggde nytt hus på 1970-talet klagade han över de vedbodar som fanns på tomten hos Åke och gränsade till grannen. Men eftersom Åke eldade med koks i kökspannan behövdes dessa bodar. Handlingarna finns i samlingen. Åke övertog hela fastigheten och löste därmed ut sin styvfar GA Hallgren, som dock bodde kvar till sin död i slutet på 1980-talet. Åke dog 1983 och Ingalill bodde kvar på Solhemsgatan med sin svärfar som granne. När hennes hälsa började svikta och hon hade svårt att sköta huset sålde hon det och flyttade till ett nytt HSB hus på Fallströmsgatan. Där fick hon en modern tvårumslägenhet. Huset på Solhemsgatan revs av de nya ägarna. Hennes glädje för utflykter fortsatte. En dag bjöd hon min syster på picknick i bergen ovanför huset. Där bjöd hon på medhavd korv och bröd. Hon gillade att planera kalas och kräftskiva för sina systrar och syskonbarn. En gång var det även filmvisning av Åkes filmer. Men hon fortsatte även med resor. Vid jul och midsommar åkte hon gärna till pensionat runt om i Sverige. Med PRO-föreningen och Hjärt- och Lungsjukas förening åkte hon ofta till olika semestermål så länge hälsan tillät. Med telefonens hjälp höll hon kontakt med släkt och vänner livet ut. Hon dog i februari 2002 i sin lägenhet lugnt och stilla.

Från 299 kr