SLM R52-78-5
Från 299 kr
Östra Skrukeby kyrka dokumenterad före restaurering 1925-26. Längst till vänster skymtar det vapenhus i trä som tillkom efter tornets nödvändiga nedrivning 1868. Därefter ses det gamla vapenhuset och till höger det gravkor som tillkom på 1600-talet för släkten Ribbing.
Storgatan samt östra delen av stortorget, Växjö., 1837. Den tidens kända Växjöbor har samlats på torget. Foto efter akvarellmålning, numera på Smålands museum + förklarande text.
Storgatan samt östra delen av stortorget, Växjö., 1837. En del av den tidens kända Växjöbor har samlats på torget. Foto efter akvarellmålning, numera på Smålands museum.
Bergsgatan i Gränna, från torget mot norr. Vägen är obelagd. Torgets östra del (till vänster) kantas av träd. Borgmästargården trädgård till höger.
På Östra torget i Jönköping står fyra män med två cyklar. De två i mitten är från vänster Gösta Fröding och Olle Lindberg. I bakgrunden syns Amerikahuset.
Skillnadsgränd med trähus i närheten av Östra torget i Jönköping. Vid gatukorsningen ligger Eklöfs skomagasin på hörnet. I bakgrunden syns Kristine kyrka.
Lilla torget från Östra Sjögatan. Till vänster utanför bild ligger Kavaljeren. Notera brunnen utanför Dahmska huset - en av de brunnar ur vilka kalmarborna hämtade sitt vatten.
Kalmar, Kvarnholmen, Östra Sjögatan, Lilla Torget. Huset byggt efter gammal ritning av Rådhuset i gamla stan exakt kopia. Enligt Manne Hofrén.
Målning på timmer dels från byggnad på Åsgränd 6, nuvarande kvarteret Kornhuset, och dels från byggnad på Östra Ågatan 17, kvarteret Torget, Uppsala 1934
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.