Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Från 299 kr
En bild från sent 1800-tal där nästan allt ännu finns kvar. Dahmska huset i förgrunden står nu nyputsat och fint och hyser bostäder samt ett B&B. Det lilla trähuset därefter är bostad liksom det putsade huset som följer. Trähuset därefter är rivet och ersatt med byggnader för bryggeriet Nordstiernan - även de omgjorda till bostäder. Hörnhuset, "huset med säteritaket", är nu putsat och bostadshus. På bortre sidan Östra Sjögatan har trähusen ersatts av Hotell Witts stora komplex från tidigt 1970-tal. På andra sidan torget ses Kavaljeren, den mäktiga sjöporten i Kalmars stadsmur. Den är nu (2021) renoverad och hyser bl a ett sommarmuseum. Det enda mer framträdande på bilden som är borta är brunnen, en av Kalmars åtta kommunala brunnar. Dessa ersattes i början av 1900-talet av vattenledning. Måhända var det i denna brunn borgarhustrun Maria Burmeister, bosatt i vad som nu är Domprostgården, drunknade?
Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet. Samtidigt tillkom nuvarande vapenhus väster om tornet. En renovering genomfördes 1956 - 1957 då 1600-talets färgdekorationer togs fram på väggar, bänkdörrar och predikstol. En omfattande fasadrenovering genomfördes 1994 då nästan all puts knackades ner och kyrkans byggnadshistoria blottlades
Stensele 1139
Trumtornet, Peking (北京鼓楼), Arkitektur, Fotografi, Photograph
Trumtornet, Arkitektur, Fotografi, Photograph
Västra Tollstad kyrka
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
Teleborg, Växjö, 1974.
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.