Familjen Granboms sommarparadis Granbo i Brokind. Handlare Ludvig Granbom var sannolikt först ut att köpa sommarstugetomt i området. Det nyväckta intresset för Brokind som rekreationsområde förklaras av den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Uppför trappan ser vi Ludvigs hustru Alda Carolina i färd att titta till makarnas dotter Aina.
Från 299 kr
Solen står lågt över Magistratshagen och ger svårt ljus för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller. Längst till höger ses föreningens skyttepaviljong som uppförts 1888 efter ritningar av Janne Lundin.
En man och en kvinna står raka i ryggen och samtalar med kung Gustaf VI Adolf som sitter i en bil. Bilen har en liten svensk flagga fronten. En man står till vänster och filmar. De befinner sig utanför Gyllene Uttern.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Aftontidningen, 12-1946: Blommande blåbärsris inomhus ersätter dyr tulpan. Året Runt, Nr. 24, 1946: Ska vi driva tulpaner i år? Året runt, 1946: Plantera syrenhortensia!
Statens Järnvägar, SJ tåghem. Nyanlända resenärer vid ett tåghem 1937 då Co7 började användas i Tåghemmen i stället för Co6. Här ser vi Co7 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Vy från Rottneros park. Bilden tagen i samband med 'Nils Holgersson-turen' som anordnades av SJ 1957. I förgrunden syns Giovanni Ardinis marmorskulptur Näckrosen från 1953, skapad efter Per Hasselbergs förlaga från 1892. I bakgrunden syns Kungens Paviljong i sitt ursprungliga uppförande, där står även en Porträttbyst föreställandes Kronprins Gustaf (VI) Adolf, skapad av Carl Eldh 1950.
Från vänster till höger ser vi: Landshövdingen i Kopparbergs län Bernhard Eriksson, Statens Järnvägars genraldirektör Axel Granholm, Statsrådet Kommunikationsminister Henning Leo samt Kommunalfulllmäktiges ordförande i Malung T.O. Halvarsson. De är på väg till invigningsmiddagen för Statsbanan Malung-Vansbro som hölls i Malungs biograflokal.
Mössebergs musikkår vid Settergrens hörna, Danska vägen, 1947. Ledare: Arvid Pompeijus. Känner igen i första raden Stig Johansson klarinett, Olle Karlsson flöjt, J.W. Gustavsson basun, Gösta Johansson trumpet. Vidare Oskar Nilsson basun, Lennart Lind saxofon, Arnold Ewertz bastuba, Lennart Gustavsson klarinett, Ingvar Andersson (Arrestig) trumpet. Tydligen ett tillfälle då vi etablerat samarbete med Frälsningsarmén, som då var en mycket aktiv församling.
På nuvarande Stora Älebergs ägor i Gökhems socken låg torpet Galgaberget, bebott intill slutet av 1920-talet av Klas Gustafsson och hans syster Helga och Helgas tre barn . Det märkliga med byggnationen var, att ladugården var vidbyggd i vinkel intill boningshuset. På fotot ser vi Klas och Helga och den senares tre barn. Alla flyttade till Stommen i Ullene.
Falköping. Entrén till Industriutställningen 1910. Egentligen var det fråga om två arrangemang: dels en industriutställning, dels ett lantbruksmöte. Industriutställningen var förlagd till området närmast norr om nuvarande Centralskolan. På bilden ser vi entrén till utställningen med folkskolebyggnaden (från 1903) i bakgrunden. Till utställningen lät stadsfullmäktige utge en bok.
S:t Eriksbron i Stockholm, den 1 oktober 1946. Bilden tagen i samband med pågående tunnelbanebygge. På bilden ser vi det utrymme som skapades vid ombyggnationen av S:t Eriksbron 1934-1937 för att just ge plats åt en framtida tunnelbana under bron.
Knutby var en av Länna - Norrtälje Järnväg, LNJ största och viktigaste stationer. Till vänster ses stationskarlarna, till höger om damerna står stinsen Joel Karlsson och till höger om honom ser vi stationsskrivaren. En stationsskrivare var placerad i Knutby, man kunde såvis enkelt nå alla banans stationer när någon station behövde assistans med tågklarering och expeditionsgöromål. T ex vid sjukdomsfall.
Nyanlända resenärer vid ett Statens Järnvägar, SJ tåghem 1937 då vagnen Co7 började användas i Tåghemmen i stället för Co6. Här ser vi Co7 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Kvicksundsbron på linjen mellan Kvicksund och Nyckelön byggs om till bågbro och blev efter detta en kombinerad bro för både järnvägs- och biltrafik. Nedan ser vi en bil som transporteras med färja över sundet innan det att bron var färdigbyggt. Båt eller färja hade använts på platsen för persontransporter sedan lång tid tillbaka.
Enligt text på fotot: "Michaelsdag den 5 oktober 1924 cykla Clara, Lisa och jag till Tanums kyrka där vi övervar gudstjänsten. Foro sedan vägen om Hede till Grebbestad å Besökte därvid Greby gravfält och kyrkogården i Grebbestad. Vädret var något mulet men ändå godt. Här synes huset där jag bodde när jag var vid folkhögskolan".
Johans text på fotot: "Slottet. Lördagen den 11 aug. 1923 började Jonas Andersson i Möre och jag en resa till Tjörn. Vi cykla till Hallinden, gick sedan med tåget till Lysekil och därifrån med båt till Morlanda; cykla sedan över Orust och kommo till Hjälteby å Tjörn till kvällen."
Köket under 1920-talet Det moderna kökets kokgrytor drevs med överhettad ånga från värmecentralen på baksidan av denna byggnad (by 9). Närmast ser vi två tryck-kokare (se spännskruvarna för trycklocken) och några vanliga kokgrytor. En av tryck-kokarna var kvar i köket under hela driftstiden 1921-1987 = 65 år -- en imponerande kvalité.
Kaserngården, framför kanslihuset 1964 Kraftsamling! möjligen FN-inspektion. Fr.v. ser vi: Utbildningsofficer P 10, övlt Gerhard Hjulström Arméchefens adjutant, övlt D E H Löfgren Standarförare, fänrik Sture Ärlebeck Arméchef, general Curt Göransson Militärbefälhavare, general Gustav Åkerman C P 10, överste Gunnar Henricson Stabschef P 10, major Fredrik Follin.
Vid ammunitionsförrådet på Utö skjutfält. Fr v 627 Eriksson, 206 Löfman, 1005 Larsson, 207 Pettersson och 810 Ekman. Framför ser vi 7,5 cm slpprj (spårljuspansarprojektil), 40 mm slövnproj (spårljusövningsprojektil), 8x64 mm am till ksp och 9 mm m/39B till kpist m/45 (kulsprutepistol). Över axlarna har de band till ksp m/39 strv.
Underbefälsmässen omkring 1960 I en av hörngrupperna hittades ovanstående gäng i livligt samspråk. Längst t.h. regementschefen, överste Fritz-Ivar Virgin som återinvigde mässlokalerna. Med ryggen häråt förvaltare Erik "Floda"Johansson. T.v. rustmästaren och väbelfuriren Sven Björn. Med pipan ser vi förvaltaren Karl-Johan Bergman och delvis skymd tygförrådsförvaltaren Ejnar Westberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.