Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstadens utsida mot Kungsbackavägen. En lastbil, Opel Blitz, från Aron Karlssons Möbler i Varberg hämtar produkter och poserar. Från vänster ses Paul Kristoffersson, Vidar Andersson (chauffören), Olof Kristoffersson, Göte E. (från Ranered, Hällesåker) och Olof Johansson. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Från 299 kr
Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstaden före sammanbyggningen. Foto från 1955-1957. Utanför byggnaden står ägaren Paul Kristofferssons svarta Volvo PV444 modell A (1950/51) registreringsnummer O 24503. Den har dubbla nummerskyltar pga utdragbar släpkärra. Bilen byttes senare till en av årsmodell 1957. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen. Företagets telefon-nummer var 031-750075.
J. A. Forss Hattfabrik AB. Detta bolag grundades år 1876 av fabrikör J. A. Forss. Då som mössfabrik. År 1899 etablerades firman så som Forss Hattfabrik med tillverkning av herrhattar i ull- och hårfilt, stommar till damhattar samt trikåvaror. Personer: 1. Karl Norén, 2. Karl Holmberg, 3. Ackerman, 4. J. A. Forss, 5. Primus Forss, 6. Sundberg, 7. Pamp, 8. A. S. Jakobsson, 9. Fru Hagman,10. Frans Johansson, 11. Lars August Johansson, 12. Ole Halvorsén, 13. Grönlund.
Interiör från skofabriken Ideal ägd av Osvald Persson. Fabrikens lokaler är inrymda i källaren på fam O Perssons bostadshus . O Perssons far startade fabriken här i huset 1959-60. Foto 1-4: Skofabrikör Osvald klistrar sulor till slippers. 5: Interiör 6: Läster, korksulor och halvfärdiga slippers 7: Avstruket skoklister i stelnad massa på bänkvägg. 8:Rudolf Bengtsson stansar, innehade tidigare skofabrik i Vinberg. 9: Stans 10: Agopress 12: vertyg 14: Färdiga damslippers med läster i. 15: Bostadshus med skofabriken Ideal i källarlokalerna. Här jobbar ägarn Osvald Persson tillsammans med en anställd. Tillverkning av slippers.
Tre fotografier av sågen i Stegared som ingår i en grupp fotografier från en serie bilder från Stegareds tunnbinderi (drittelfabrik). Sedan tidigt 1900-tal har Mjällsjöbäcksfallet, mellan Mjällsjön och Stegasjön, utnyttjats för driften av en ramsåg. Här anlades 1913 även en s k Francisturbin för elproduktion, varifrån byarna Stegared och Angryd fick el fram till tidigt 1950-tal. Numera finns i driftdugligt skick, på grunderna efter den gamla byggnaden, ett sågverk med sågram från 1950 samt en yngre turbin och generator i en byggnad från 2005. Här fanns även en byggnad för tillverkning av smördrittlar (se bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_4-16).
Skorpafallet i Stångåns flöde i Hovetorps närhet har sannolikt utnyttjats sedan medeltiden. Från 1700-talet är kvarn-, såg- och smidesverksamheter kända på platsen. I seklets sista husförhörslängd nämns "Skårpa bruk", vilket utvisar industriell tillverkning på platsen, åtminstone i någon skala. År 1890 stod stod bildens anläggning klar och inrymde en trämassefabrik. Företagsidén bar bäring. Marknaden för papper var i stigande och genom den intilliggande Kinda kanal kunde råmaterial levereras från Kindabygden. Fotoåret 1920 var dock fabriksbyggnaden såld till Norrköpings stad för ny funktion som vattenkraftverk.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Boskapsskötsel i ladugården. Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Bildtext (ur N. Keyland: Svensk Allmogekost, 1919): "Mjölkning och städning i fjuset. Fotografi från sommaren 1911, då korna till följd av stark torka och brist på bete blevo osedvanligt magra." Ur löptext: "Kvinnan, som mjölkar, sitter på en liten pall av primitiv tillverkning. Mellan sina knän håller hon ´kollan´, stävan, ett laggkärl med vanligen rakt uppstående stavar, den bakersta av dem förlängd och formad till ett handtag, ´öre´. Mjölkningen utföres omväxlande med ´klämming´ och ´draing´, metoder, vari alla mjölkerskor äro hemma. Ur kollan slås, om så behöves, mjölken i ett större förvaringskärl".
Boskapsskötsel i ladugården. Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Bildtext (ur N. Keyland: Svensk Allmogekost, 1919): "Mjölkning och städning i fjuset. Fotografi från sommaren 1911, då korna till följd av stark torka och brist på bete blevo osedvanligt magra." Ur löptext: "Kvinnan, som mjölkar, sitter på en liten pall av primitiv tillverkning. Mellan sina knän håller hon ´kollan´, stävan, ett laggkärl med vanligen rakt uppstående stavar, den bakersta av dem förlängd och formad till ett handtag, ´öre´. Mjölkningen utföres omväxlande med ´klämming´ och ´draing´, metoder, vari alla mjölkerskor äro hemma. Ur kollan slås, om så behöves, mjölken i ett större förvaringskärl."
År 1894 anlades sulfatfabriken. År 1900 sulfitfabriken. Både sulfat och sulfitmassa var i produktion år 1901. En terpentinfabrik år 1903. År 1909 en sprit-fabrik, år 1912 kvistpappersbruket. Under 1920-talet moderniserades Sulfat- och sulfitfabrikerna. 1931 stod en blekerianläggning klar. År 1932 pesenterades ett blekt barrsulfatmassa, som blev känd över världen. År 1961 presenterades ett blekt lövträd (björk) sulfatmassa. Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkning av sulfitmassa lades ner 1976. Fluff är en specialtillverkning för bland annat hygienprodukter och startade år 1969. Stora Kopparberg gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso.
Flora Tekniska AB. År 1949. Grundades 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petré, hans son F. W. Petré och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, eau de cologne, toalett-och hushållsartiklar. Vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar i sin varukatalog. Flora exporterade bläck som fick guld- och silvermedaljer vid utställningar i Sverige och utomlands. Efter 1905, då Birger Fogelberg övertog och utvecklade fabriken, blev Florodolprodukterna (främst tvål) huvudartiklar. Fabriken låg på Brynäs, hade egen verkstad för kartonger och packlådor och butik på Nygatan. Flora övertogs 1950 av AB Sunlight, Stockholm, fick namnet Flora Vinolia. Fabriken i Gävle lades ner 1954 då tillverkningen flyttades till Nyköping.
Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Interiör av fabriksbyggnaden, 6 april 1946. År 1931 inköpte O. M. Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniserings arbeten var fabriken klar för att börja användas. Ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby, Valbo tillverkning av snökedjor. . Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.
Gävle Manufaktur Aktiebolag Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, några bodde i den så kallade flickbyggningen. Det var Gefle Manufaktur AB som ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849 och produktionen gick strålande. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer och då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned 1960. 300 anställda förlorade då sina jobb. Efter nedläggningen stod Strömsbrofabriken tom i många år. Den gamla fabriksbyggnaden blev sedemera Industri-huset Vävaren, som sedan 1970-talet använts som industrihotell.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.