Här ses gårdsparten från de då öppna markerna i norr. T v syns ladugården som står uppe längs med vägen och t v manbyggnaden med salsdelen av huset hitåt. T h är ett köks- och brygghusbakbygge fogat mot vardagsstugan. Den stora bod med faltak som finns med på Bild 1008 från år 1907, är riven här 7 år senare. Dasset syns tydligt.
Från 299 kr
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Masse har gått tillbaka till linrötan dagen därpå och här fotograferat det sjunkna linet, bara stentyngderna syns. Det var inte så långt för Masse att gå, han bodde bara en liten bit bortåt vägen på de som synes helt kala Lausbackar. Se Bild 144, 145, 146.
Snausarve Jakob Hanssons familj och vänner dricker eftermiddagskaffe och har det gemytligt när det mesta av slåttern på strandrummet är avklarat. Bakom bandtunen går vägen ner till det nya fiskeläget Masarbod, vilket flyttades från det uppgrundade Snausarbod längre söderut några år innan bilden togs.
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Här ses ladugården från åkern söder om vägen, jfr Bild 865. Ladugården har fått nytt halmtak, medan den 1906 (?) tillbyggda laddelen längst bort har spåntak. Ferdinand var förutom lantbrukare även fiskare, så det är naturligt att det hänger garn på tork vid gaveln.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Bodins manbyggnad ses här från änget, men det är lite osäkert vilket änge det är frågan om. Stora landsvägen går bakom tunen framför huset, så med änget avsågs troligen det som blev den nya gårdstomten väster om vägen och där den nya ladugården redan byggts. Huset är från 1700-talet, vilket bl a ses på de rätt tätt sittande fönstren på gaveln. Se Bild 639.
Från vägen Gumbaldkväiar ser Tingströms ställe mer resligt ut än uppifrån backsidan. Gavelspetsen har moderna trekantiga fönster i hörnen. Slantunen är mera påkostad med 4 slanor och en båge. T h skymtar ladugården i bulteknik, påbyggd 1912 med foderloft i resvirke och försedd med moderna fönster.
Fäi-Jakå trampar till lasset så släken packar sig, så inget ramlar av och att han får på så mycket som möjligt. På marken bakom lasset ligger en säck. Troligen tänker Jakå sitta på den på lasset och åka, men det kan han nog bara göra på slät mark och i nedförsbacke. Vägen hem är mest uppförsbacke, så han fick sannolikt mestadels gå bredvid.
Mattias Oskar Larsson, 57 år, lappar garn som han hängt över en stol. Bakom honom sitter sonen Herman, 16 år, och binder en slinga, nät. De sitter en morgon vid foten av manbyggnaden alldeles intill vägen, vilken skymtar mellan staketet och grannens gårdsgrind. Se Nr 351.
Larssons på Fie norra part kör hem rågen i höhäck, de gallerliknande grindarna på vagnen heter häckar. Att lasta en sådan här vagn var besvärligare iom att häckarna var i vägen, men man slapp i stället att surra lasset. Troligen är det sonen Arvid Larsson, 25 år, som kör lasset, medan fadern Oskar, 60 år, håller i gaffeln.
Uppklätt och förväntansfullt i Linköping när staden fick besök av kung Oscar II sommaren 1893. På vägen från järnvägsstationen mot slottet stannade konungen till i Trädgårdsföreningen för en promenad genom parkens lummiga gångar. Fotograf Sohlberg stod i ett fönster till restaurangen och frös ögonblicket kort före händelsen.
Tidig vår i Sandvik 1898. Fotografen har ställt upp sin kamera på landsvägen utmed sjön Roxens norra strand, vänt linsen västerut och förevigat miljön kring Lilla Sandvik, vars bostadshus vi ser till vänster. Vid tiden för bilden hade slaktaren Carl August Johansson köpt det lilla lantbruket och möjligtvis är det honom vi ser på vägen.
Linköpings länscellfängelse sett från Gröngatan och Västra vägen. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var bland de första cellfängelser att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Någon kilometer söder om Björkfors utefter en den smala och krokiga vägen mot Hycklinge ligger Hagla gravfält. Ett 30 x 50 meter stort område med bland annat elva resta stenar. Sommaren 1904 fick platsen fotograf Didrik von Essen att stanna till för denna vy.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.