Vy från skeppssättningen i Ytterby. I förgrunden syns en vinge till en väderkvarn. En skeppssättning (ibland ett stenskepp) är en stenkrets med den spetsovala formen av ett skepp. Ungefär 2 000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sydsverige, men även ett stort antal i Danmark och Norge. Spridda exempel finns också i Tyskland och Baltikum. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden; endast 35 har daterats till bronsåldern. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på stora stenblock som står tätt ihop, inte glest placerade mindre stenblock som hos järnålderns skeppssättningar. Sveriges nordligaste skeppssättning finns vid sjön Mjösjön i Yttertavle, Umeå kommun, på en tidigare ö (idag fastland) invid fyra bronsåldersgravar. I andra delar av världen förekommer andra typer av stenkretsar. I Norden finns även andra typer av båtrelaterade gravar; till exempel brända och obrända båtgravar främst i Uppland, båtformade stensättningar och gravhögar med båtformad inre stenkonstruktion. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Skeppssättning vid Nydala, Borgholm. En skeppssättning (ibland ett stenskepp) är en stenkrets med den spetsovala formen av ett skepp. Ungefär 2 000[källa behövs] skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sydsverige, men även ett stort antal i Danmark och Norge. Spridda exempel finns också i Tyskland och Baltikum. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden; endast 35 har daterats till bronsåldern. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på stora stenblock som står tätt ihop, inte glest placerade mindre stenblock som hos järnålderns skeppssättningar. Sveriges nordligaste skeppssättning finns vid sjön Mjösjön i Yttertavle, Umeå kommun, på en tidigare ö (idag fastland) invid fyra bronsåldersgravar. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Skeppssättning i Nydala. En skeppssättning (ibland ett stenskepp) är en stenkrets med den spetsovala formen av ett skepp. Ungefär 2 000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sydsverige, men även ett stort antal i Danmark och Norge. Spridda exempel finns också i Tyskland och Baltikum. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden; endast 35 har daterats till bronsåldern. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på stora stenblock som står tätt ihop, inte glest placerade mindre stenblock som hos järnålderns skeppssättningar. Sveriges nordligaste skeppssättning finns vid sjön Mjösjön i Yttertavle, Umeå kommun, på en tidigare ö (idag fastland) invid fyra bronsåldersgravar. I andra delar av världen förekommer andra typer av stenkretsar. I Norden finns även andra typer av båtrelaterade gravar; till exempel brända och obrända båtgravar främst i Uppland, båtformade stensättningar och gravhögar med båtformad inre stenkonstruktion Källa Wikipedia.
Bilden visar en utställning av industriprodukter med tydligt militärt inslag. I bildens centrum står en soldatdocka med en uppstoppad häst som är fullt utrustat med betsel, sadel och väskor. Vid bildens vänster sida står ytterligare en hästdocka med hästvagn och foderpåse. Ovanpå finns ett skyllt med påskrift "Textilose" som tyder på det utställningen handlar om olika pappersprodukter. I förgrunden ser man rullar med pappersgarn och ett stort pappersrulle. På rullen står en anordning som demonstrerar papprets hållfasthet med en 20 kg vikt. Dessutom finns en hög med säckar och rullade mattor. Det är typiska produkter som framställdes med pappersgarn som ersättning för vegetabiliska fiber. Under första världskriget fick papperstextilindustrien en stor uppsving då Tyskland var annars helt beroende av import av textilfiber.
Vykort föreställande Lusitania. Hon byggdes 1905-0906 och var då världens största fartyg. På sin sista färd lämnade Lusitania New York den 1 maj 1915. Fartyget blev den 7 maj torpederat av en tysk ubåt (U-20) vid Old Head of Kinsale utanför Kinsale på Irland. 1198 av de 1959 personerna ombord dog vid förlisningen. Fartyget fraktade dock inte bara passagerare utan även ammunition, vilket är den troliga förklaringen till att U-20:s enda avfyrade torped fick en så kraftig effekt på detta enorma fartyg. Enligt vittnesmål bland annat från fartygets befälhavare kapten Turner och överlevande passagerare träffades Lusitania av en enda torped. Endast sekunder därefter inträffade en mycket kraftigare explosion. Fartyget fick slagsida och gick under endast 18 minuter efter torpederingen. Även U-20:s befälhavare kaptenlöjtnant Walter Schwieger lär ha uppgivit och infört i loggboken att endast en torped avfyrades. Sänkningen av Lusitania ledde till krav på att USA skulle gå med i kriget mot Tyskland. Detta skedde dock först 1917.
Alnängarna, Centralverkstäderna CV. Ångpanna till ånglok. Förman Enström Ett försök med en ångpanna med vattenröreldstad system Brotan. Pannan tillverkad av CV i Örebro med delar från Mannesmann i Tyskland. Pannan erhöll nr. 1095 i SJ lokpanneserie och hade CV Ör tillverkningsnummer 21 år 1909. Pannan lades in i lok litt Cc nr 735 i nov 1909. Loket hade tidigare kolliderat med ett godståg i Huddinge och reparerades i Örebro. Efter diverse problem togs pannan ut ur loket okt 1911 och modifierades. Las i sept 1912 åter in i lok 735 i Liljeholmen för att sept 1914 i Örebro plockas ut från loket för att aldrig mer användas i lok. Vid inventering 1 mars 1919 anges pannan som obefintlig. Möjligen har pannan använts som stationär ångpanna för vagnuppvärmning i Halmstad.
Officersmässen 1932 Här gästades regementet av officerare från Tyskland och Skottland, vilka på bilden flankerar regementschefen, överste Erik af Edholm. Stående från v. 1. Löjtnant Bouveng, senare chef I 12 2. Kapten Emil Montell 3. Löjtnant Sten Sandgren 4. Kapten George Murray 5. Kapten Karl Lindqvist, senare Försvarsområdesbefälhavare i Karlstad 6. Löjtnant Sven Almqvist 7. Major Gösta Trana 8. Löjtnant Stig Karlströmer 9. Major Nils Stenbeck, senare Kommendant i Stockholm 10. Löjtnant Bertil Hökerberg 11. Major Ernst Jungstedt 12. Kapten Hjalmar Odqvist 13. Kapten Gudmund Silfverstolpe 14. Fänrik Torkel Svinhufvud. Tavlan på väggen till vänster visar överste Leslie och den övre högra överste Sperling. Under denna, och något skyms, Thomas Funck. Bild 2 är det bruntonade originalet.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vy från skeppssättningen i Ytterby. En skeppssättning (ibland ett stenskepp) är en stenkrets med den spetsovala formen av ett skepp. Ungefär 2 000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sydsverige, men även ett stort antal i Danmark och Norge. Spridda exempel finns också i Tyskland och Baltikum. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden; endast 35 har daterats till bronsåldern. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på stora stenblock som står tätt ihop, inte glest placerade mindre stenblock som hos järnålderns skeppssättningar. Sveriges nordligaste skeppssättning finns vid sjön Mjösjön i Yttertavle, Umeå kommun, på en tidigare ö (idag fastland) invid fyra bronsåldersgravar. I andra delar av världen förekommer andra typer av stenkretsar. I Norden finns även andra typer av båtrelaterade gravar; till exempel brända och obrända båtgravar främst i Uppland, båtformade stensättningar och gravhögar med båtformad inre stenkonstruktion. (Hämtat från Wikipedia)
Älvsnabbsmonumentet. Vid Mysingen vid strandkanten står Älvsnabbsmonumentet. Det restes 1930 till minne av att det var 300 år sedan Gustav II Adolf seglade till det som blev det 30-åriga kriget. Denna delen av skärgården har varit militärt område ända sedan Gustav Vasas tid, då han tog hit Sveriges första flotta. Den skyddade naturhamnen innanför Älvsnabben var känd redan på 1200-talet och användes som ankringsplats för fartyg. Det är den äldsta och var den viktigaste samlingsplatsen för svenska flottan under segelflottornas tid. Invigningen var av nationell betydelse och många prominenta personer deltog. Invigningen skedde nästan på dagen 300 år efter att Gustav II Adolf hade seglat härifrån mot Tyskland, med 14000 soldater ombord på 23 krigsfartyg.
Gustav II Adolf - 1611–1632
Tidningsartikel publicerad i Idun den 22/12 1900: "Gotlands nye landshöfding. O C W Cedercrantz, den nyutnämnde landshöfdingen i Gotlands län, är född 1854 på Kulltorp i Kalmar län samt son af löjtnanten Hj G Cedercrantz och hans maka, född Westerdahl. Han blef student i Upsala 1872 och juris kandidat 1880. Efter att Tysklands Englands och Nordamerikas förenta stater hos konungen af Sverige-Norge hemställt om förordnande af "Chief Justice of Samoa" förordnades Cedercrantz därtill af konungen 1880. Sedan den 7 mars har Cedercrantz varit ledamot af de blandade domstolarne i Egypten."
Axel Adelsköld porträtterad i uniform. Till kortet har hans syster Bib Adelsköld skrivit: "Min älskade bror Axel d. 1887. Axel Adelsköld 1/2 år före sin död. Jag var så liten då, 5 år, men jag älskade Axel och han lekte med mig och var aldrig otålig. Han berättade om sina resoroch ritade upp som i sagor hur allting såg ut. Allt detta och hvarenda liten smula eller ritning han gaf mig, tog min syster Maja ifrån mig. Hela sista tiden han var hemma i sin 3-rumsvåning i villan (Villag. 2) satt han sent uppe och skref och tecknade och jag smög mig ner, när man släckt i mitt rum och trodde jag sof. Tog på min klädning bakfram och höll på med våta kalla omslag på Axels hufvud. Sen isblåsa och en linnenäsduk och Caro? vår kokerska hjälpte oss. Gaf Axel thee. Antagl är det vårt fel att Axel dog. Han var då för sjuk. - Stackars, stackars pappa och mamma och mig. Sedan reste vi 3 6 månader i Frankrike och Italien, Tyskland och Schweiz. Firade julen i Nice på hotell A-- med tant Anna Wallenberg."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.