Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Svängbron över hamnkanalen i Vänersborg. Fotot taget den 15 maj 1867, två dagar före UWHJ öppnades för allmän trafik på hela sträckan Uddevalla-Herrljunga. Spårvidd efter engelskt mönster 4 engelsk fot = 1217 mm. Banan breddades till normalspår åren 1898-1899. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ, hade samma spårvidd och breddades samtidigt med UWHJ. Greve Arvid Taube var den förste trafikchefen för båda banorna Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och UVHJ.
Från 299 kr
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Stations trädgårdsplantering. Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken.
Minnesblad från S W B invigning Stockholm Västerås Bergslagernas Järnväg Invigning av denna järnvägsbana skedde 1876 i Västerås. Den högtidliga invigningen skedde dock med kungligt extratåg från Stockholms Central den 12 dec. 1876 kl. 9 f.m. Ett uppehåll gjordes i Bålsta för intagande av frukost på järnvägsrestauranten samt ett uppehåll i Enköping, där frukt och vin serverades. Vid ankomsten till Västerås hölls invigningstal och konung Oscar II förklarade järnvägen invigd och öppnad för allmän trafik. Efter invigningen följde gudstjänst i Västerås domkyrka samt serverades festmiddag i Rådhuset.
'Bo med 5 st ägg av brunand. Närbild. :: Text på baksidan: ''Brunändernas häckplatser voro i år uppslukade av vattnet, och någon allmän brunandhäckning kunde ej konstateras. Brunandflocken på väl 20 honor och dubbelt så många hanar höll mest till i söder och ibland sågos några viggar i deras sällskap. Ett enda bo fanns, och det var synnerligen typiskt i det att det var slarvigt byggt och ett av dess ägg låg ensamt och övergivet i en tuva 5 m från boet.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken. På bilden syns SJ Y7 1237 och SJ Y7 1096 bland annat.
'Monterad skogsduva, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Skogsdufvan är ganska allmän i Sveriges sydligaste landskap och bor helst i stora skogar af bok och ek. Der bygger hon sitt bo merendels i något ihåligt träd och lägger deri 2 hvita, elliptiskta ägg. Man finner henne ock i våra barrskogar, hvarest hon då tillreder sin bostad uppe bland trädens grenar. Af dufslägtet känner man öfver 100 olika slag, af hvilka tvenne förekommer i vårt land. Den största finnes på Java och är nästan af kalkonens storlek. I Sydamerika finnas arten, hvilka äro föga större än en sparf. Alla hafva dock så stor likhet i grundform, att ett barn kan skilja dem från alla andra foglar. Dufvan är en älskvärd fogel och har redan längesedan varit vald som symbol af den trogna kärleken. Det är ej ifrån denna art vår tama dufva härstammar. Den kallas klippdufva och är allmän vid Stavanger i Norge,men häckar ej inom Sverige. De likna hvarandra rätt mycket, men klippdufvan har 2 stora, svarta band öfver vingen och är dessutom en fogel, som ej lämnar sin födelsebygd. Skogsdufvan är flyttfogel liksom vår tredje art eller ringdufvan.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.