Örlogsfartyget MS Visborg i Hamnen. HMS Visborg (A265) ursprungligen M03 var ett av svenska marinens minfartyg men byggdes år 1998 om till underhållsfartyg till dåvarande 2. ytstridsflottiljen. Visborg sjösattes den 22 januari 1974 och var då tillsammans med HMS Älvsborg (M02) ett minfartyg. Utöver detta fungerade Visborg också som flaggskepp för Chefen för kustflottan och dennes stab, flaggen. Fram till 2010 tjänstgjorde Visborg som 4. sjöstridsflottiljens lag- och ledningsfartyg där uppgifterna är att stödja övriga fartyg i flottiljen samt kunna vara den plattform där förbandschefen leder förbandets strid. HMS Visborg höggs upp i Landskrona i januari 2014.
Från 299 kr
Societetshuset i Varberg klätt i festdräkt inför kungabesöket den 19 september 1886 med vajande flaggor, girlander och "röda mattan" utrullad över entrétrappan. Konungen skulle denna dag inviga Mellersta Hallands Järnväg mellan Varberg och Halmstad, varifrån ett festtåg anlände kl 9 till Badhusparkens (där Societetshuset låg) östra port. Där klev majestätet av tillsammans med kronprinsen, kronprinsessan samt hertigarna av Gotland och Närke för att dricka kaffe "en famille" på Societetsrestaurangen. Vid kl 10.30 deltog de vid högmässan i Varbergs kyrka och därefter bjöds det till frukost på Societetshuset fram till kl 14, då sällskapet åter skulle gå på festtåget mot Halmstad för själva invigningen.
De så kallade Gerlachska stallarna som fungerade som stallar med foder- och selkammare samt bostäder åt Hugo Gerlachs tjänstefolk. Byggnaden uppfördes 1887 i U-form med en artikulerad gesims under brokiga takfall med många takkupor och vällingklocka, i hörnet av Bäck- och Slottsgatorna. Till höger om huset ses grindpartiet in till trädgården. Järnvägen fick ny sträckning söderut 1920 och på bilden ses järnvägsbommen för Bäckgatan. Stallarna inreddes till lägenheter som beboddes fram till 1980-talet, men 1985 brann byggnaden ned. Fotografiet ingick i Lions "Julfemma 1984"; ett vykort med lottsedel för lotteri inom Lions Club Varberg (därav rastreringen). Bilden tagen mot nordost, kv Trädgården 11.
Hyltebruks pappersbruk vid Nissan, ett av världens största tidningspappersbruk. Innan bruket anlades bestod platsen av sank skog vid Nissan med några små sågverk, en kvarn och några torp. Det var Anders Olsson, disponent på Rydöbruk ungefär en mil nedströms, som tillsammans med Johan Larsson (son till Lars Nilsson som ägde marken), som grundade Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna och 1908 påbörjades arbetet med att bygga upp bruket som blev navet för den bruksort som sedan växte fram här. Bruket har sedan ägts av bl a AB Papyrus och Stora Enso, som nu (2023) säljer det vidare till Sweden Timber.
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Sånga kyrka har föregåtts av en äldre kyrka sannolikt av trä. Den nuvarande kyrkan är inte en av de äldsta i Ådalen, men exakt datering är svårt att få fram. Den är som flera av de övriga medeltidskyrkorna spetsgavlad med brant spånklätt sadeltak. Sakristia och vapenhus har tillkommit senare. Innertaket förseddes under 1400-talet med stjärnvalv. Kyrkan är byggd över en undergörande källa, vilket tyder på att platsen är gammal som kultplats. Interiören präglas av 1770-tals inredning med bl.a altaruppsats och predikstol. Klockstapeln är byggd omkring 1850.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Alnö gamla kyrka. Har sannolikt byggts under 1200-talets första hälft. Den bestod ursprungligen av långhuset och det rakslutna koret, som är smalare än långhuset. Innertaket bestod ursprungligen av ett platt trätak. Först omkring 1500 tillkom stjärnvalven med målningar. Både valv och väggar har målningar. De har varit överkalkade och togs fram 1927-28. Vapenhus och sakristia byggdes förmodligen under 1400-talet. I väster är ett förhus i trä tillbyggt 1778. Klockstapel har funnits, men den är riven. Kyrkans väggar utgörs av sten som senare har vitputsats. Det höga branta taket är täckt med eternitskiffer sedan 1910, tidigare var det spåntäckt. Fönsterna förstorades under 1700-talet.
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Nätra. Gamla herrgården. Gården byggdes ursprungligen i slutet av 1860-talet som förvaltarbostad åt Forss Nya Sågbolag (senare ombildat till Forss AB). I tur och ordning bodde patron C.A. Öhman, Förvaltare Gustaf Sjöholm och från 1902 disponent Gustaf Hedberg på denna herrgård. Gustaf Hedberg med familj syns sittande vid trädet på bilden. Familjen Hedberg kom därefter att bo på herrgården, fram till 1966, då Ingeborg och Theodor Hedberg avled. Familjeföretaget Forss AB hade 1964 övergått i NCB:s ägo. I början av 1970-talet revs herrgården av NCB och parken blev barktipp.; Kvar idag finns endast flygelbyggnaderna och poppeln i mitten.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.